Slumpmässiga alkohol- och drogtester av personal ska införas i Gävleborg
Från och med början av nästa år ska slumpmässiga alkohol- och drogtester kunna tas på personal i Region Gävleborg som ett led i arbetet att bli en alkohol- och drogfri region. Gästrike Hälsinge läkareförening är delad i frågan.
Region Gävleborg är en alkohol-, drog- och tobaksfri region. Syftet med alkohol- och drogtesterna är att öka patientsäkerheten, uppnå en säker arbetsmiljö och förebygga ohälsa hos medarbetarna. 25 procent av de anställda ska testas varje år.
Regionen förhandlade med 21 fackliga organisationer om frågan. Med Kommunal, Vårdförbundet och Gästrike Hälsinge läkareförening avslutades förhandlingarna i oenighet. De har hälso- och sjukvårdspersonal som medlemmar, vilka är de som främst kommer att vara aktuella för slumpmässiga alkohol- och drogtester.
– Vi är splittrade i styrelsen. En del tycker att det är bra ur patientsäkerhetssynpunkt, andra tycker att det är integritetskränkande och att det inte är säkert att det ger effekt, säger Ylva Björklund, ordförande i Gästrike Hälsinge läkareförening.
På sin webbplats skriver föreningen att det inte går att utvärdera satsningen eftersom man inte har något mått på problemets storlek innan man testat. Sekretessen är en annan stötesten. »Vid ett positivt svar som kräver rehab är det mycket osannolikt att sekretessen upprätthålls« skriver läkareföreningen.
Andra problem är möjlig ryktesspridning och farhågor kring chefernas förmåga att klara den här typen av känsliga frågor.
– Vi var oeniga i samverkansförhandlingarna, men det har fattats ett politiskt beslut om detta i regionstyrelsen. Det är en massiv testning som kostar pengar, som man väl hoppas ska vara avskräckande, och att man hittar folk som är missbrukare, säger Ylva Björklund.
Kostnaderna för testerna beräknas bli 1,4 miljoner kronor om året. Testerna kommer att utföras av en extern företagshälsovård på enhetsnivå och vid de tidpunkter på dygnet som enheten har verksamhet. Enheterna lottas och testerna görs på den personal som är på plats. Vilka som testas avgörs också genom lottning.
Först när det visar sig att någon testats positivt och det inte finns en naturlig förklaring, så som förskriven medicin till exempel, kopplas arbetsgivaren in. Då är det den närmaste chefen som får ta upp frågan med medarbetaren och om det finns behov av rehabilitering tar företagshälsovården vid.
Hur stort problemet med alkohol och droger är i dag i Region Gävleborg är inte undersökt, men alkohol- och drogtester kan ha en förebyggande effekt, enligt regionen.
– Forskning visar att mellan tio och femton procent av befolkningen har ett riskbruk, och det finns inget skäl att tro att vår personal skulle vara något undantag. Det tar lång tid innan beroendet blir synligt, därför kan slumpmässiga alkohol- och drogtester bidra till att fånga upp medarbetare med riskbruk. Ju tidigare man får hjälp och stöd, desto bättre är prognosen, säger Karin Rystedt, HR-direktör i Region Gävleborg.
Att införa slumpmässiga drogtester på personalen är inte invändningsfritt och saken har processats i regionen i mer än fem år. Tidigare fanns lokala avtal på olika enheter om alkoholtester på opererande personal, men då detta ansågs vara en policyfråga lyftes den till regionnivå.
– Vi tycker att detta är ett viktigt ställningstagande från regionledningen, säger Karin Rystedt.
Men ett försök att få till slumpmässiga alkoholtester 2012, då samtliga fackförbund var positiva och eniga med regionledningen, stupade på att Datainspektionen hade synpunkter på hur den känsliga informationen som samlades in skulle hanteras.
Arbetet togs upp på nytt så småningom, men bland annat Vårdförbundet centralt har tidigare sagt blankt nej till slumpmässiga drogtester med hänvisning till grundlagen. Enligt regeringsformen är var och en skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmänna.
Men regionen är arbetsgivare, och inte att betrakta som det allmänna, enligt Karin Rystedt.
– Vi har rätt till och en skyldighet att säkerställa säkerheten för anställda och patienter. Ett urinprov bedöms inte vara en integritetskränkande kroppsundersökning. Vi har tagit hjälp av juridisk expertis på området och utrett detta grundligt och vårt resonemang håller, säger hon.