Erfarenheterna från det första året med ambulanshelikopter i Ringsted på Själland har grundligt utvärderats i en ny rapport från det Dansk Sundhedsinstitut. Rapporten pekar på att helikoptern har inneburit en markant snabbare slutbehandling för de patienter som flugits direkt till Rigshospitalet i Köpenhamn. Framförallt gäller detta allvarligt skadade traumapatienter och patienter med hjärtinfarkt.

För patienter med blodpropp i hjärnan, vilka har flugits till Roskilde sjukhus, har dock helikoptern inneburit betydligt längre transporttid än om patienterna hade transporterats med ambulans.

Utvärderingen har försökt att bedöma helikopterns effekt på transporttiden och mortaliteten i tre specifika grupper av patienter, vilka alla kräver högspecialiserad vård och där transportiden till slutbehandling bedömts som kritisk.

Den första gruppen av patienter är allvarligt skadade patienter, definierade som patienter med en poäng över 15 på den så kallade ISS-skalan (Injury Severity Score). Studien visar att helikoptern har inneburit att det tog betydligt kortare tid innan de kom under högspecialiserad vård på sjukhuset.

Där finns också tydliga indikationer på betydligt lägre dödlighet genom jämförelse av försöksperioden med tiden fram till starten. Under perioden innan helikoptern fanns var dödligheten 29 procent för svårt skadade, medan den var 14 procent under de första 12 månaderna av helikopterförsöket. Det slående resultatet förvånar de forskare som förväntade sig inte att det skulle bli visat på en lägre dödlighet med endast en 12 månaders period för utvärdering.

Under helikopterperioden som ingår i analysen har där i realiteten varit 22 traumapatienter mindre som avlidit, men detta betyder inte nödvändigtvis att helikoptern har räddat 22 liv eftersom det är svårt att isolera effekten av helikoptern. "Därför tror vi inte att vi med tillräcklig säkerhet kan tillskriva hela skillnaden till helikoptern", skriver forskarna.

Den andra patientgruppen omfattar patienter med blodpropp i hjärnan och behovet av trombolytisk behandling. Behandlingen görs på Trombolyscentret i Roskilde och analysen visar överraskande att det är en olägenhet för patienterna att transporteras av helikopter.

Det anses därför att det finns en signifikant negativ effekt av användande av helikopter i förhållande till den tid som förflyter innan patienter får högspecialiserad vård. Förklaringen finns troligen i hur resurserna disponeras. Helikopter har tillkallats först när ambulans anlänt till hämtplats och där funnit misstanke om blodpropp i hjärnan. Vidare noteras det i utvärderingen att Roskilde har god tillgång på ambulanser i jämförelse med Rigshospitalet.

Den förlängda transportiden har dock inte haft negativa följder. Tvärtom finns det fortfarande en - om än inte statistiskt signifikant - trend mot lägre mortalitet bland helikoptertransporterade patienter med cerebral trombos.

Den tredje patientgruppen utgörs av patienter med STEMI (ST Segment Elevation Myocardial Infarction) och behov av PCI (Percutan Coronar Intervention). De flögs till Rigshospitalet och precis som med traumapatienterna kunde det konstateras att det var signifikant kortare tid innan de kom under högspecialiserad vård på sjukhuset.

I utvärderingen ingår också en analys av helikopterns ekonomi som omfattar en årlig driftskostnad på 22 miljoner. Detta ger en kostnad för varje flygning på runt DKK 35.000

De pengar som satsas på helikoptern ger inga besparingar på andra håll inom sjukvården. Den enda besparingen är att helikoptern avlastar ambulanssjukvården med cirka 42 transportminuter per patient, vilket sparar cirka DKK 3200, Denna besparing försvinner dock eftersom Rigshospitalet fakturerar 4000 kr per landning för att täcka värmekostnader och andra driftkostnader för landningsplattformen.

Utvärderingen har även granskat medborgarnas attityder, förtroende och vilja att betala helikoptern.

Resultaten visar att det finns en positiv attityd till idén om en helikopter i beredskap. Ungefär hälften av dem tror också att en helikopter kan bidra till ökad känsla av trygghet. Det finns också stor enighet om att helikoptern inte kan införas på bekostnad av den befintliga akutsjukvården.

Beredda att betala för 100 helikoptrar
Medborgarna är villiga att betala i intervallet 425-525 kr per år om helikoptern finansieras av ökade inkomstskatter. Detta motsvarar en nationell betalningsvilja bland den vuxna befolkningen på cirka DKK 2,2 miljarder, vilket kan täcka driften av cirka 100 helikoptrar. Det här är långt över vad det egentliga behovet är för ett land av Danmarks storlek.

Viljan att betala för en privat, prenumerationsbaserad helikopter ligger i intervallet 290 till 380 kr per år, vilket är tillräckligt för att finansiera driften av cirka 70 helikoptrar

Utvärderingen konstaterar att en ambulanshelikopter kan vara ett meningsfullt komplement till den befintliga ambulanssjukvården för att minska tranportiden till högspecialiserad vård. För svårt skadade traumapatienter framgår det även att en helikopter kan resultera i en lägre 30-dagars mortalitet.

"Eftersom den kliniska effekten inte är klart dokumenterat kan det vara svårt att avgöra vad man i huvudsak får för pengarna när man investerar i ett system med helikopter. Medborgarna är positiva, men bara så länge som ett system med helikopter inte leder till nedskärningar i annan offentlig service ", säger rapportens slutsats.

TrygFondens forskningschef, Anders Hede är glad över att det nu finns en grundlig utvärdering av helikopterprojektet.

"När vi för mer än tre år sedan började planera försöket med en helikopter i de två regionerna var målet att rädda liv, öka säkerheten för medborgarna och samla erfarenheter och kunskaper. Vi välkomnar att målen uppfylls och att den erhållna kunskapen kan gagna hela landet ", säger Anders Hede och hänvisar till beslutet om ett rikstäckande helikoptersystem som nu ligger i budgetpropositionen.

Samtidigt belyser forskningschefen det överraskande resultat kring traumapatienter. "Det finns - lyckligtvis - relativt få svåra traumafall under ett år så den positiva överraskningen är att med ett sådant begränsat underlag kan vi med stor säkerhet se att helikoptern räddar liv bland de allvarligast skadade.

För svårt skadade är den totala tiden från skada till ankomst till Rigshospitalets Traumacenter mer än två timmar kortare med helikoptern och för patienter med hjärtinfarkt sparas det upp till 20 viktiga minuter, säger Anders Hede och betonar att framgången med helikoptern till stor del beror på att patienterna transporteras direkt till den högspecialiserade vård de behöver.

Källa:
http://www.beredskabsinfo.dk/indland/3653-evaluering-af-akutlaegehelikopter