Debatten här på Forumet har till viss del handlat om prehospitala utbildningar, storbilars för och nackdelar samt helikoptrar. Då den verklighet som jag arbetar under, är tämligen långt bort från den verklighet övriga ambulans Sverige befinner sig i tänkte jag återge verkligheten inom mitt privata ambulansföretag "någonstans i Sverige år - 99".
I måndags skulle vi äntligen få byta bil då den Volvo 760 vi åkt i hade trasig värmeanläggning sen en vecka tillbaka med hög temperatur i fordonet som följd samt klagomål från både patienter och anhöriga.
Bilen som levererades var i princip tom på utrustning vilket gjorde att vi snabbt fick kasta över väskor, skyddsutrustning, mobitex, radio apparater, bom nycklar samt all annan matrl. som hör till för att kunna kalla fordonet för en komplett ambulans. Bilen var kraftigt nedsmutsad, Inv. som utvändigt med oljefläckar grus, damm och kan omöjligt varit rengjord under de senaste veckorna. Efter detta arbete som utfördes under tjänst, då vi är förbjudna rödmärka vid fordonsbyten, kunde vi notera ingen ström i batteriet. 1,2 liter vatten fyllde vi (när kollades det senast?) samt några liter i kylsystemet för att komma i rätt nivå. Efter viss körning för att självladda batteriet kunde vi notera att det inte tog emot ström varvid en hjälpsam granne rykte ut med privatbil och startkablar.
Under väntan på nytt batteri fick jag för mig att provsitta klaffbänken i vår ca.10 år gamla Volvo vilket slutade med fall på golvet då den lossnade från sina fästen.
Ca. 40 minuter senare monterades det in ett "nytt" beg. batteri av vår driftledning. Under detta arbete fick vi larm och först då var vi tvungna att rödmärka trots att vi i verkligheten varit utan bil i 40 minuter.
Att utmana ödet med denna insändare lär säkerligen få konsekvenser för min framtida yrkesutövning då jag offentligt "yttrar företagshemligheter" men när detta skrivs och med veckans facit i hand med sex bilbyten bl.a. beroende på klaffbänken lossade igen, läckande grenrörspackning, bårsläden gick ej ned, trasig air.cond igen etc. måste verkligheten fram, inte minst, för att lätta på den växande frustration som finns inneboende hos mig.
I mitt fall som ambulanssjukvårdare samt sjuksköt. Stud. välja väg som lojal privat anställd som tiger, blundar för uppenbara brister eller följa de etiska, moraliska förhållningssätt man strävar efter att lära ut inom de olika vårdutbildningarna skapar en ohållbar situation för den enskilde vårdaren.
När rådet "köp ficklampor" vid trasig belysning förarhytt eller nedsatt funktion i bakluckans dämpare bagatelliseras som personalgnäll. Ett slitet däck fick inte bytas förrän personalen åkt förbi bilprovning som gav betyget "solklar ombesiktning". är ni enbart ute för att jävlas var den ansvariges kommentar då jag ansåg att stötdämparna bak skulle bytas efter oljeläckage i båda. Denna lista skulle kunna göras längre samt troligtvis ges nytt stoff redan under kommande vecka då vagnparken i huvudsak består av gamla trotjänare av 760 modell med minimalt underhåll.
När jag ser den fordonspark som finns i övriga Sverige samt de "problem" som diskuteras på Forumet kan jag inte låta bli att säga grattis till er alla eller kanske jag skulle skriva det i dammet på instrumentbrädan i bilen vars personals yrkesstolthet kvävdes för flera år sedan.
|