AF tog i ledare den 13 december upp hur skall yrkesrollerna inom ambulanssjukvården utvecklas och uppmanade samtidigt oss föra kreativa och konstruktiva diskussioner om rollerna och de olika kompetenserna skall utvecklas. Det är också tydligt att många sagt sitt i olika medier.
Vilka har sagt vad och var kan man hitta remissen?
Chefredaktören betraktar också den uppkomna situationen som kan sammanfattas. En indignation för det förändringsarbete med väl tilltagen tid som pågår inom ambulanssjukvården. Att ambulanssjukvårdare kan vara upprörda är begripligt. Jag undrar om inte deras ilska, som för närvarande riktas mot förändringsmålen, borde riktas åt ett annat håll?
Det kan vara lätt att hitta syndabockar bland politiker, men det var inte den kategorin jag hade i tankarna. Utan jag tänkte på alla de chefsläkare på olika nivåer som befolkar den svenska sjukvården. Inte kan man beskylla dem att ta sitt ledarskap på allvar. De verkar vara sjukvårdens mångsysslare. Denna grupp bär ansvaret för rådande förhållanden inom sjukvården.
Ambulanssjukvårdarna borde rikta sin ilska mot sina ambulansläkare som inte visar sina anställda tillräcklig uppmärksamhet, vidareutbildning etc. Läkarna glider undan och skyller på annat.
Att gå vidare …
Ett första mål, till grund för ambulanssjukvårdens framtida utveckling vore, att SoS och samtliga ambulansläkare blir överens om inriktningsmålen och utvecklar en övergripande policy för ambulanssjukvården. (Jag får intrycket att man stundtals motarbetar varandra.)
Ett andra mål, för att tillgodose minsta möjliga patientsäkerhet vore, att ambulansverksamheten följer gällande fordons-, trafik- och körkortsbestämmelser. Ingen överlast av fordon och rätt körkortbehörighet hos personalen. (Vem har ansvar för rådande förhållanden?)
Ett tredje mål, kanske mer svårhanterligt men ändock ur patientens perspektiv rimligt, lägg upp mål med befattningskrav för de olika yrkesrollerna inom den framtida ambulanssjukvården.
Utvecklingen försvåras av en brist på tydlighet. Det beror enligt min mening på konflikträdsla! Tydlighet får folk att ta ställning man vet vad som gäller. Det gör också att man reagerar, gillar man målen "tårta" och ogillar man dem "taggtråd". Har taggtråden gjort att vi står och stampar?
Jag ser inför det nya året 1999 fram mot en ledare i AF som ger kortfattad vägledning hur de tre målen skall åstadkommas. Om ni i er visdom tycker att målen är "kassa", såga dem. Men jag medger gärna, att de skulle vara förvånande att avfärda behovet av en samlad policy från de ledande ansvariga, att avfärda patientsäkerheten vad gäller transporten eller att avstå att klargöra ambulanssjukvårdens olika behandlingsnivåer.
Snälla låt inte mängden skymma det väsentliga. Ge oss en nyårsraket med kärnpunkter för de tre målen! Så att de efterlysta debatten får ett näringstillskott.
God jul och Gott Nytt år önskar
StenS