(A/F) januari -98
En mycket intressant utredning har framlagts. Inför sammanslagningen av de tre sjukv årdshuvudmännen i Sk åne, till en gemensam Sk åneregion, ställs naturligtvis höga krav p å ambulans- och sjuktransportorganisationerna. Bo Nordestedt och Jarl Bennis har haft uppdraget att utreda och framlägga förslag till framtida verksamhet och organisation. Utredningen har gjorts i nära samverkan med verksamheten, politiker, experter och fackliga företrädare.

Det har förekommit en hel del illasinnade rykten om utredningens resultat. Dessa rykten var felaktiga! Det är synnerligen glädjande - för ambulanssjukv årdens utveckling - att i stället kunna konstatera hur ytterst väl utredningen är genomförd. Den är förutseende, den uttrycker ambitioner och visioner. Den är med säkerhet en god grund för Sk ånes ambulansutveckling under det 5- årsperspektiv den överblickar. Och den utgör viktig information för resten av Ambulanssverige.

N ågot annat vore förv ånande - Nordestedt och Bennis är b åda och tillsammans mycket erfarna och kunniga när det gäller organisationsutveckling och ledning.

Ambulanssjukv ård skall utg å fr ån patientens behov och karakteriseras av hög kompetens och säkerhet, god tillgänglighet och service enligt utredarna. Ja, s å enkelt är det! Men det är sv årare, och mera kontroversiellt, att fastsl å vad detta innebär.

Utredarna har p å ett mycket klokt vis redovisat möjliga vägar och har, om än inte fullständigt, konsekvensanalyserat dessa. Elegant har t ex för- och nackdelar med entreprenad kontra egen regi framlagts. Utan att utredningen behöver belastas med egna politiska ställningstaganden!

De ekonomiska konsekvenserna av förslagen är däremot inte belysta.

Utredningens kärna är tillräckligt hög kompetens och stark, resultatinriktad ledningsfunktion.

Kompetenskraven följer väl de regler och riktlinjer som finns. Det räcker att med tillförsikt konstatera förh ållandet! Genomförandet blir dock inte enkelt i hela regionen.

Utredarnas förslag och synpunkter p å ledning är ytterst intressanta. B åde det som st år i utredningen och det jag kan läsa mellan raderna. Landstinget i Kristianstad har sedan länge en nära knytning mellan ambulanssjukv ård och övrig sjukv ård. Som jag uppfattar det har ambulanssjukv ården där utvecklats enligt "sjukv årdens kulturmönster". Hos de andra tv å sjukv årdshuvudmännen (Malmö kommun och Malmöhus län) har "andra" kulturmönster till åtits dirigera utvecklingen. S ådana grumliga drivkrafter exemplifieras (kall, makt, värderingar, prestige mm) i min tidigare ledare "Upprepar historien sig?"

Detta skall inte förväxlas med diskussioner om t ex privat eller offentligt, brandk år eller sjukhus. Det är nämligen i första hand ledarskapsfr ågor!

"Ledarskapet" centralt hos sjukv årdshuvudmännen kan vara starkt, svagt eller i värsta fall obefintligt. Och detta är uppenbarligen, hos de tre sjukv årdshuvudmännen, inte bara beroende av chefens formella kompetens. Utöver detta kan ledarskapet vara "rätt inriktat", vilket torde innebära bl a kvalitet och sjukv årdskultur. Men det kan även vara "fel inriktat". D å är det andra förh ållanden som styr även om den chefen falskt förfäktar att han sätter kvalitet och patient i centrum.

Tyvärr finns exempel p å b åde "svagt" och "fel inriktat" ledarskap i de nuvarande organisationerna. Troligen är det därför utredningen s å starkt betonar betydelsen för den nya organisationen av en stark och kompetent regional ledning.

Det kommer att krävas starkt ledarskap, och annorlunda ledarskap jämfört med vad nuvarande organisationer tycks ha krävt - b åde regionalt och i periferin. De som i tid p åbörjade det nödvändiga förändringsarbetet i riktning mot högre kompetens och kvalitet behöver kanske inte göra lika mycket. De som började nyss eller som rent av ännu inte har börjat kommer att f å genomg å stora omvandlingar p å kort tid.

Detta inger farh ågor, även p å nationell basis Hur skall det g å till att rekrytera tillräckligt m ånga och tillräckligt kompetenta ledare för att klara dessa omställningar p å kort tid? Och det blir inte lättare p å ställen där de nya cheferna m åste börja med att ändra "hela kulturmönstret".

Samtidigt anger utredningens huvudförslag att sjukv årdsdistrikten skall ha driftsansvaret (entreprenad eller egen regi) och därmed det löpande ekonomiansvaret. Bakom detta ställningstagande ligger säkert en övertygelse om betydelsen av integrering och obrutna v årdkedjor. Det är vällovligt! Men är sjukv årdsdistrikten beredda att ta p å sig den här uppgiften? Har man eller vill man skaffa sig rätt kompetens för detta?

Det finns ingen, som kan svara säkert p å de fr ågorna för hela regionens vidkommande. Inte förrän man har prövat, och f ått redovisa resultatet.

Tv å av de deltagande politikerna, Eva Pihl Krabbe (s) och Anna-Kerstin Larsson (fp), b åda fr ån L-län, har funnit anledning att lägga fram ett tilläggsförslag. Deras huvudlinje g år ut p å en stark och kompetent central styrning men utan delansvar utlagt p å sjukv årdsdistrikten. I övrigt är de i huvudsak överens med utredningen.

Jag är i grunden övertygad om att vi behöver ökad funktionell integrering mellan ambulanssjukv ård och övrig sjukv ård. Det talar starkt för utredningens huvudförslag. Men om sjukv årdsdistrikten inte "vill" eller har kompetens att ta p å sig ansvaret har förmodligen dessa tv å politiker rätt. Även om jag inte accepterar alla deras argument. T ex "tror" de, enligt min övertygelse, för mycket p å fortsatt integrering mellan akutverksamheten och sjuktransporterna och kanske mellan sjukv ård och räddningstjänst. Vackra tankar - och troligen ekonomiskt attraktiva - men tyvärr omöjliga av kompetens- och kvalitetsskäl.

Men likväl är deras tilläggsförslag mycket intressant läsning. Det politiska engagemanget för ambulanssjukv ården är otroligt lovande och glädjande. De vill att deras förslag skall värderas tillsammans med utredningen för att verkligen f å en spjutspetskompetens i den akuta ambulanssjukv ården. Svaren är inte uppenbara, men detta är verkligen viktiga debattfr ågor - även för Ambulansforums läsare.

Och Anna-Kerstin Larsson p åpekade vid min intervju, med klädsam ödmjukhet, att politiker har varit alldeles för flata när det gäller att kräva utvärdering av verksamheter. Om det ställs större s ådana krav fr ån politiker i framtiden är detta ljuv musik i mina öron. För först d å kan det demokratiska systemet fungera fullt ut. Är t ex Landstingsförbundet berett att medverka till att s ådana nationella utvärderingssystem konstrueras?

Utredarna, Verksamheten, Utredningens arbetsgrupper och hela Ambulanssverige tillönskas ett riktigt Gott Nytt år fr ån Ambulansforum!

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör