Hej Fredrik!
Till att börja med så håller jag med dig om att det bör ställas samma krav på de olika teammedlemmarna i ambulansen. Stens jämförelse med de olika talangerna i ett fotbollslag är kanske inte den bästa, då det ju föreligger en skillnad på 9 personer mellan en lagelva och ett ambulansteam. Det är viktigt att inse att det är mångfalden som möjliggör finliret med olika talanger som Sten beskriver. Ju färre personer på en fotbollsplan desto högre krav på dessa personers allsidighet. Ett fotbollslag som enbart skulle bestå av två personer skulle innebära att dessa båda åtminstone spelade två roller var. Det är likadant i ambulansen. De som jobbar där måste kunna spela mer än en roll. Eller vad gör man när patienten behöver exempelvis venkanyl och den som är mest talangfull i teamet på kanylsättning för tillfället kör? Skall man stanna bilen och byta platser då? När sedan patienten behöver en annan insats och det visar sig att det återigen är den som för tillfället kör som brukar utföra denna insats bäst, är det dags att stanna bilen och byta plats igen? Knappast förtroendeingivande för patienten. Det finns dessutom en annan fara i att förlita sig för mycket på sina kollegors talanger. Det kan leda till att man inte anstränger sig för att förbättra sina egna förmågor inom vissa områden, eftersom man vet att det ändå finns andra som klarar det. Ingen bör vara oumbärlig i teamet.
Sen lite poängexercis igen *skratt*. Jag förstår inte ditt resonemang angående att din 20-veckors ambulanssjukvårdarutbildning, hos sjuksköterskor motsvaras av 2 veckors medåkning som tredje man. Till att börja med så är det väl uppenbart att ingen utbildning i sig själv medför full säkerhet i yrkesrollen, varken för sjuksköterskor eller ambulanssjukvårdare. Det krävs, som du skriver, erfarenhet för att bli varm i kläderna. Vi behöver dock alla en så bra utbildning som möjligt för att vi skall kunna skaffa oss bra erfarenhet och för att minska den initiala osäkerheten så mycket som möjligt. Det är uppenbart att 20-veckorsutbildningen till ambulanssjukvårdare är avsevärt mer lämplig för ambulanssjukvård än vad grundutbildningen till sjuksköterskor är. Därför bör enbart grundutbildade sjuksköterskor inte jobba i ambulans. För mig verkar det dock självklart att en 40 poängs vidareutbildning inom ambulanssjukvård för sjuksköterskor är minst lika förberedande för yrket som 20-veckorsutbildningen för undersköterskor. Om det, som du skriver, inte räcker med en 40 poängs prehospital utbildning för att känna sig säker i ambulansjobbet, så borde ju 20-veckors utbildningen innebära en ännu större brist vad det gäller känslan av säkerhet i yrkesrollen.
MVH
Pontus Rotter Ivarsson