Sten; Du har återigen missuppfattat mig! Ta dig en djupare funderare på min text.
Jag hänvisar till det svar du fick av "Kalle" vad gäller att "ställa diagnos" inom amb.sjukvården!
Givetvis måste amb.personalen kunna se skillnad på astma & diabetes, och kunna behandla därefter. Att "ställa diagnos" är att gå betydligt djupare. Ofta är utredningar, provtagningar, mm här ett måste.
Inom amb.sjukvården handlar man efter vissa fastställda direktiv. Exempel; Bröstsmärtor= syrgas, läkemedel, kontroll av puls/blodtryck, mm. Det är inte samma sak som att "ställa diagnos".
Du har vidare delat in amb.personalen i två olika kategorier:
1. män (ibland kallade för "grabbar").
2. kvinnor= sjuksköterskor direkt från sjukhusets vårdavdelningar.
Denna debatt som vi håller på med handlar i min mening inte om män kontra kvinnor.
På många, många amb.stationer är det inte alls ovanligt med kvinnlig amb.personal (både undersköterskor & sjuksköterskor). Det finns vidare många manliga sjuksköterskor inom verksamheten.
Det är alltså ingen nyhet med kvinnor och/eller sjuksköterskor inom denna verksamhet.
Vad jag däremot menar är att den personal som ingår i amb.sjukvården måste vara utprovade efter både tekniska & medicinska krav. Undantaget de som åker med som "3:e man" i ex. akutambulanser/akutilar. Här kan man f.ö tala om verklig medicinsk spetskompetens, med narkos/IVA-sjuksköterskor som endast deltar i prio-1 larm och som dessutom kan focusera all sin energi till "det medicinska". De behöver inte tränas på "det tekniska".
Ofta ingår här delad tjänst mellan ex. akutbil/narkosavd, vilket ytterligare förstärker kompetensen.
Som sagt: Högsta möjliga kompetens på plats där den behövs!
|