Kalle T skriver som en kommentar till akutens behov av förberedelsetid - "Den situation du beskriver en lördag i juli, vill jag kommentera med följande: Då man åker ut på en trafikolycka får man ofta besked om plats och antal skadade. Om det är ett större antal skadade eller kort körtid kan man förvarna akuten via radio redan när man åker ut. ……."
Ja det var just det att sjukvårdspersonalen (även ambulansen) inte har en korrekt uppfattning om resursbehov som "arbetslagsbehov = läkare (kirurger och anestisi), syrror m.m. opsalar samt vårdplatser) vid en större olyckshändelse. Ett stor sjukhus blir maxat av en mindre trafikolycka mellan fullastad minibuss och "terrängvan". De tjänstgörande på lördagen kanske har ett par timmars inställelsetid. Vad vet jag. Men en sak är jag säker på det är inte många akuter som står på tå med kort beredskap att ta emot offren från en större olyckshändelse.
"Beträffande din bröstsmärta" jag åkte själv som jag uppgav tidigare. Vad gäller de 6 tim väntan bliv "ölarna" på MIVA irriterade och nyordning är på gång vid akuten. Du det var ingen som visste vad bröstsmärtan berodde på, inte kopplade man någon EKG inte. Du vet säkert att det inte räcker med enbart EKG för att ställa diagnos hjärtinfarkt.
Hade jag åkt ambulans hade säkert läget varit ett annat - men jag vågade inte vänta utan kastade mig in i bilen och frugan körde snabbt till "sjukahuset". Den tid jag vann i transport spildes bort i ett oorganiserat strul på akuten.
Den springande punkten är gäller kölapp eller prioritering efter "skada" vid våra akutintag? Vi är nog överens om att kölapp inte är en aktuell metod. Då är frågan "Vilken kaliber är det då på den som prioriterar"?
I övrigt Kalle T tycker jag att det är bra att du och andra ambulanssjukvårdare stannar och stöttar akuten när ni inte har körningar. Ni har en handlingskraft som många andra saknar.
Det är många som har att tacka ambulanspersonal för att de fortfarande är i livet.
Tack.
StenS