Hej tutande Kalle!
Alla de normala uppgifter som fyller vardagen gör att man både inom sjukvården och på andra arbetsplatser inte hinner eller orkar tänka igen extraordinär verksamhet som eventuellt kan bli aktuell.
Jag tror inte heller att det går att ge svar på din fråga, "Vilka resurser skall finnas på akuten?". Politikerna sviktar ju i frågan, "Hur många akutsjukhus skall det finnas i en region?" Enligt min mening finns svar på frågorna när man värderat riskbilden, sannolikheten för att risken skall inträffa, den inträffade riskens konsekvenser och inte minst sjukvårdens ekonomiska situation i regionen.
Vi kan teckna många mer eller mindre osannolika senarior för sjukvården. Ditt exempel med attentat mot sjukhus har jag aldrig hört förr.
Jag är som "riskpatient" tacksam för ditt tydliga engagemang och handlingsplan i ambulansen för misstänkta hjärtinfarktpatienter.
Jag beklagar ditt omdöme om mig, när jag lät mig skjutsas till närliggande akutsjukhuset med privat bil. Det gör mig också ledsen. . Du må ha större kunskap, många fler erfarenheter än jag. Jag har emellertid ett övertag på dig jag har legat i patientsängen, jag har känt smärtan, ångesten ..... Att då svepande tala om idioti visar bara att du har ett sviktande omdöme. En allvarlig brist.
Denna brist kommer också till uttryck när du utgår ifrån att personalen alltid vet bäst. Nu exemplifierat med prioriteringar på akuten. Jag trodde i de inledande inläggen på dig. Nu är jag mer tveksam.
StenS