Hejsan!
Jag råkade få se dina insändare om kompetensnivåer och utbildningsbehov i Ambulanssjukvården Skaraborgs sjukhus. Det hela verkade intressant eftersom jag själv arbetar som ambulanssjuksköterska i just denna landsdel.
Vill nu gärna dryfta några saker med dig, och de som finner detta intressant.
Du skriver att den bästa kompetenshöjningen vore att utbilda den personal som redan finns, menar du då till sjuksköterskor?
I så fall stöder jag din åsikt till fullo, men nu är det ett beslut taget om att vi skall öka andelen sköterskor inom en viss tid. Måhända ett dåligt genomtänkt beslut men det måste vi tills vidare arbeta med.
Att säga upp människor med goda kunskaper och lång erfarenhet är naturligtvis en dålig lösning.
Har du själv inga tankar om att läsa vidare?
Jag har aldrig ångrat mitt beslut att göra det.
Anser du inte att en iva/narkossköterska är en kompetenshöjning?
Vi är väl alla nya någon gång. Du tror väl ändå inte att erfarenhet som vidarutbildad sjuksköterska bara försvinner för att personen sätter sig i en ambulans. Allt du räknar upp är väl lika för alla när de kommer nya till verksamheten. Det är ju din uppgift att hjälpa den här personen in i yrket och på så sätt göra tiden för takykardier och "kyla i kläderna" kortare, inte sant?
Om du inte redan har upplevt det så kan jag nästan lova dig att den dagen kommer när du känner att dina kunskaper tryter. Kanske kommer du känna att det är skönt att ha någon vid sin sida som har fler behandlingsmöjligheter och förhoppningsvis kan aningen mer om akutsjukvård .
För alla som är nya krävs naturligtvis en inkörningsperiod, man får gå brevid och lära sig rutiner utrustning m.m. Under denna period kan allt halta lite grann, konstigt vore det väl annars. Hjälper vi bara varandra så tror jag alla kommer att vinna på det, mest av allt patienten.
Det finns många oerhört kompetenta och erfarna ambulanssjukvårdare i vår verksamhet och ute i landet. Jag vill inte på något sätt nedvärdera er genom allt mitt prat om sjuksköterskor. Man är alltid minst två stycken som arbetar i ett team med patienten. Två hjärnor tänker oftast bättre än en. Jag är beroende av min kollega för att vi tillsammans skall kunna lösa uppgiften.
Många talar om att man tappar sin kompetens om man är inom en ambulansverksamhet, vad tappar inte hia-sköterskan. Tror alla verkligen att en duktig ortopedsköterska verkligen kan lika mycket om medicinska åkommor som en medicinsköterska?
är det inte så att man blir specialist på det området man arbetar inom, och varför skulle inte en sjuksköterska kunna bli specialist på ambulanssjukvård?
Jag kan hålla med dig om att man lättare kan ta del av utvecklingen om man hade någon form av knytning till ett akutsjukhus, men det går också att tillföra mycket kunskap genom organisationen.
Jag har länge funderat på varför ambulanssjukvårdarna tror att det finns någon slags exklusiv ensamrätt till tjänster inom detta område. Det är ju inte sjuksköterskorna som har drivit igenom de tankar som socialstyrelsen har idag.
Det är våra chefer, politiker och läkare som drivit detta i många former och ganska länge nu.
Varför kommer det som en chock för många av landets ambulansjukvårdare, detta är ju faktiskt inget nytt och troligen tar det aldrig slut.
Hela vårt samhälle kräver idag mer utbildning, mer kunskap i stort sett alla yrken. Vi kan tycka vad vi vill men utvecklingen väntar inte på att vi skall anpassa oss, den driver oss framåt.
Du föreslår att det idag skulle räcka med två akutbilar för att täcka de kvalificerade uppdrag där en sjuksköterska krävs.
Detta är en lösning som kan fungera i en övergångsperiod när man som idag har brist på ambulansutbildade sjuksköterskor. Men varför nöja sig med detta?
Västmanland har idag uppnått sitt mål med minst 50% sjuksköterskor i verksamheten, med ett uppdragsunderlag som inte är olikt Skaraborgs.
Jag vet att fler län är på mycket god väg.
Det kommer förmodligen att bli allt mer kvalificerade behandlingsmetoder på fler patientkategorier, vilket kommer att innebära att även den sjuksköterska som finns på stationen med färre uppdrag/år får en del att bita i.
Jag ser också att du tycker att endast de stationer som kommer upp i 3000 transporter/ år skulle vara något för sjuksköterskor att arbeta vid. Vårdtiden kan ibland vara mycket avgörande eller hur?
Om vi jämför en station med 3000 körningar, akutsjukhus på orten med en station med 1000 körningar samt körtid på 30-60 min till sjukhus, vilken ambulanssjuksköterska/ambulanssjukvårdare tror du får mest nytta av sin utbildning?
Om man betänker de faktum att de större stationerna har fler rena överflyttningstransporter samt att personalgruppen är ungefär dubbelt så stor, så kan man med enkel matematik räkna ut att skillnaden i antalet prio 1 och prio 2 uppdrag som varje personal i organisationen utför, inte är så stor i en jämförelse.
Finner man ändå problematik i detta går det att lösa med någon form av rotationschema, exempelvis: liten station-stor station-sjukhus.
För övrigt tror jag att ambulanser med få uppdrag kommer att försvinna.
Vi har ju idag en debatt som innehåller uttrycken "load and go" samt "stay and play".
Riktigt svårt blir det naturligtvis för personalen med en dålig patient som skall avgöra om man skall lasta och försöka hinna in till sjukhuset, eller sätta in åtgärder på plats. Tur eller otur, dessa uppdrag är ju inte speciellt vanliga, ens om man ser på landet i helhet.
En högre utbildning torde göra det enklare att ta rätt beslut, behandla eller lasta.
Jag är medveten om att det finns undersökningar som hävdar att det inte kan påvisas att det finns vinster med att behandla patienten på plats. Men tills vi får nya direktiv finns det inte så mycket att välja på.
Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär att man har mycket skiftande dagar som kan innehålla allt från vanliga överflyttningstransporter till att man har patienter som nätt och jämnt lever när man går över tröskeln till akutmottagningen.
Det som är lite konstigt är att när man pratar om detta yrke så hamnar man alltid vid den sistnämnda patientkategorien.
Yrket innehåller faktiskt mycket mer som kan vara intressant. Vi har förhållandevis ganska bra arbetstider och mer fritid än gemene man, bättre lön än jämförbara personalkategorier i övriga sjukvården ( dock ändå för dålig ), man har stor frihet under ansvar vilket oftast stärker människor. Vi sköter driften av stationen där mer eller mindre stimulerande uppgifter ingår.
Tycker du ändå det är konstigt att det finns människor av både min och din yrkeskategori som vill arbeta i verksamheten trots att dom kommer till en station med färre uppdrag?
Det tycker inte jag.
Att säga att det blir svårt att uppnå 50% sjuksköterskor inom 5år är riktigt, att säga att det är omöjligt är att ta på sig skygglappar.
Vi har något mycket bra på gång i vår verksamhet så varför inte samarbeta och lägga krutet på att göra det vi i första hand är anställda för, ge en så god ambulansjukvård så möjligt?
Väl bemött!
Hans Qvick
Ambulanssjuksköterska
Skaraborgs sjukhus
