När själen blöder...

[AMBASS]

Hej Alla!

Det finns några på detta forum med erfarenhet från den psykiatriska vårdarenan. Jag vet att Anders vid vissa tillfällen delat med sig av sina erfarenheter och jag tycker att detta är mycket värdefullt. Jag sitter i skrivande stund och funderar på alla de somatiska åkommor, vilka också kan ställa till det för vårt själsliv. När man studerar de förhållandevis unga vetenskaperna psykologi och psykiatri slås jag ofta av dess komplexitet då det finns så många olika inriktningar vilka ofta ligger i fejd med varandra. Se bara på namn inom psykiatrin som Jung, Reich, Horney, Adler m. fl.

Vad jag vill komma till att det fortfarande (enligt min subjektiva uppfattning) ofta är så att vi inom akutsjukvården och den pre-hospitala verksamheten har ringa förståelse för de bekymmer ett krånglande själsliv kan ställa till med. Ofta möter jag patienter som vill hitta en somatisk grundorsak (vilket det i vissa fall också mycket väl kan vara) och att man skäms för att må dåligt mentalt. Enligt diagnosmanualen DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) i vilken vi praktiker snart kan finna 400 olika sjukdomsbegrepp. För en sjukvårdare (oavsett position) vilken inte har erfarenhet från psykiatrin kan olika affekter och störningar ofta göra patientbilden en aning grumlig då man så lätt låser sig vid sinneavvikelsen som patienten uppvisar. Inom Pre-Hosp arenan anser jag att vi borde lägga ner mer tid på att skapa bättre riktlinjer för att förstå oss på de personer som ”blöder” i själen (mentala avvikelser och störningar). Jag tror att denna patientgrupp genom tid kommer öka och att bättre kunskap hos oss inom vårdsektorn skulle göra helhetsbilden betydligt klarare.

Så jag uppmuntrar till debatt om hur vi kan göra denna sjukvårdsdel bättre!