Jag skulle bara vilja berätta om en olycka som jag har varit med om.
Vi hade gymnasitk lektion och då hade jag och två klass kamrater fixat ihop en gunga av: lianerna och 2 små mattor.
Vi knöt ihop ett par lianer så att det blev som 2 öglor/gungor
som man sedan lirkade in mattorna emellan.Sen så satt vi där och gungade och hade jätte kul men sen..........
Lianerna sitter i taket med hjälp av en stål bakl och heeela den losnade och dunsade ner i govet, vilket betyder att vi ochså hamnade i golvet!
DUNS!!!! Jag försvan någon sekund och sedan kom smärtan.
Jag hade falligt ca 2 meter och landat på rygg.
Jag skrek.......... det kändes som en evighet.
Jag skrek i nästan 20 min.
Jag glömmer det aldrig.
Gymnastik läraren vände mig över på mage strax efter fallet.(inte i sidoläge).
Hon frågade om jag kände stickningar eller domningar i ben eller armar.
Nej, det gjorde jag inte.
Jag förstod nästan inget jag låg bara där skrikandes och gråtandes av smärtan i korsryggen.
Jag darrade på rösten.
Sen när jag hade lugnat ner mig lite så ville gympa läraren att jag skulle upp.
Jag sa nej, jag hade redan vant mig vid smärtan lite och jag visste att jag bara skulle få mer ont.
Så hon hjälpte mig upp och smärten var fruktansvärd, jag hade nästan inga krafter kvar för att gå.
Jag fick hjälp till omklädnings rumet och sedan försvan bara läraren in på sitt rum.
Jag stod där i mitten av rummet.
Jag kände mig blank, jag var helt borta.
Jag kom tillbaka och jag började små skaka lite.
Jag försökte att sitta ner men det gjorde så förbaska ont.
Jag lyckades att sätte mig.
sen skulle vi gå ut och när jag reste mig upp blev jag yr, det blev grönt för ögonen och det känndes som ett jätte tryck i huvudet.
Jag var tvungen att ta tag i väggen, alla andra satt bara där och glode på mig.
En sa att den trode att jag var död.
AAAAAAAAGH, Halååå jag mår inte bra hjälp mig.
Jag ville bara skrika det men jag orkade inte.
Sen skulle vi över hela skolgården för att hämta mina grejor så att jag kunde gå hem.
Jag grät hela tiden jag kunde ju knappt gå, det gjorde så ont.
Inte en skymt av någon vuxen.
Det var bara massa ungar som gick förbi och de såg att jag grät men nä!
Vad tyckar ni?
Jag tycker att min gympalärare skulle ha ringt efter ambulans men hon gick bara till sitt rum, jag förstår inte.
Jag var ju chokad.
Jag har fortfarande lite ont i ryggen efter ca 2 år.
Jag kan gråta så fort jag tänker på det att ingen hjälpte mig !
Hon agerade ju snabbt men att hon bara gick iväg, mådde hon dåligt eller var hon ochså chokad? de e svårt.....
Skriv vad ni tycker, vad skulle du ha gjort?
Snälla, skriv någom kommentar i alla fall!!!
Jag ville släppa ut det här.
Ha de.
