En 66- årig man fick en hjärtinfarkt. Hustrun ringde genast till SOS Alarm i Göteborg. Tio minuter senare ringde hon igen eftersom det inte hade anlänt n ågon ambulans. Hon ans åg att ambulansen borde ha kommit vid det laget. Det dröjde ytterligare nästan fem minuter innan denna kom fr ån Näl. Det har senare visat sig att det dröjde sex minuter efter larmet tills dess att ambulansen kom iväg. När väl ambulansen kom p å plats kr ånglade EKG-apparaten och var enligt hustrun besvärlig att f å att fungera. Mannen kördes till Näl men var död vid ankomsten dit, skriver ELA

Ingemar Pettersson tycker han blev nonchalant behandlad av SOS-operatören d å hans 83- årige sv åger blev sjuk.
- Hon fr ågade och fr ågade en massa saker som jag inte kunde svara p å. Jag visste inte vad det var med min sv åger, bara att han var jätted ålig. M åste man vara läkare för att f å en ambulans?

Lilian Svensson, driftschef vid SOS Alarm i Göteborg, förklarar att operatörerna är skyldiga att ställa fr ågor, att det är ett krav fr ån Socialstyrelsen.

En ambulans i Ume å som var p å väg tillbaka till ambulansstationen tappade ett av bakhjulen. Ingen patient fanns i bilen och personalen klarade sig oskadda.
Efter en teknisk undersökning av ambulansen, en Chevrolet, visade det sig att det var tv å hjulbultar som g ått av, samtidigt som alla hjulmuttrar lossnat och saknades.
- Jag v ågar inte spekulera i hur det kunde hända, men inspektionen av ambulansen fortsätter. Vi skärper ocks å rapportrutinerna, säger Britt-Marie Nordström, ambulansförest åndare, till Västerbottens-Kuriren.

Vestfold sentralsykehus i Tönsberg, Norge har tagit i bruk Europas första propangasdrivna ambulans. Ambulansen, som är en Volkswagen LT 35 med plats för tv å patienter, har nyligen satts i drift för att utföra de dagliga ambulanstransporterna mellan Tönsberg och Oslo.
- Vi har arbetat med att f å till dessa miljövänliga transporter i ett halv års tid, säger ambulanschef Trond Thoresen till Dagbladet.

Ambulansetjenesten i Akershus är tvungna att plocka av bl åljusrampen fr ån sin nya katastrofbil och tillika sambandsbil - en Volvo 945.
- Vi kan lika gärna rycka ut i en taxi, säger ambulanschefen Steinar Olsen till Aftonposten.

Orsaken är att Vegdirektoratet nekar att registrera katastrofbilen som utryckningsfordon. Detta med motivering att Vegdirektoratet vill begränsa antalet utryckningsfordon p å de norska vägarna. Ambulanschefen tycker att beslutet är ironiskt:
- Vi kan registrera s å m ånga ambulanser vi vill som utryckningsfordon, men när det gäller en katastrofbil s å är det tvärstopp.

STOCKHOLM (A/F) den 5 april -99
Den tämligen nya "Lagen om Yrkesverksamhet" (SFS 1998:531) ställer krav p å att även befintligt sjukv årdsverksamhet skall anmälas till SoS. Detta för att SoS skall ha ett komplett register som underlag för sin tillsynsverksamhet. Redan existerande verksamhet skall anmälas senast 30 april.

1 § Föreskrifterna i 2­3 §§ gäller verksamhet som bedrevs den 1 januari 1997, fortfarande bedrivs, och inte erh ållit tillst ånd enligt stadgan (1970:88) om enskilda v årdhem m.m.
2 § Anmälan av verksamhet skall göras senast den 30 april 1999.

Om ambulanssjukv ården hör till klinik bör den (?) anmälas via kliniken; i annat fall skall organisationen själv anmäla. Författningen och informationsbroschyr kan hämtas via Internet p å www.sos.se Anmälan kan göras direkt via Internet eller ocks å kan blanketten hämtas där i PDF-format. Den kan naturligtvis även beställas p å gammaldags vis....

Alla fyra ombord överlevde när Gällivares ambulanshelikopter störtade norr om Torneträsk natten till p åskafton. Väderleksförh ållandena p å platsen var mycket sv åra.

Helikoptern var p å väg till sjön Kamasjaure för att hämta en man och en tio årig pojke som var brännskadade. Vid halv tv åtiden p å natten s åg fiskare p å sjön ljusen fr ån helikoptern men innan den var framme försvann den bakom n ågra kullar. Därefter gick inte att f å n ågon radiokontakt med besättningen - tv å piloter, en läkare och en sköterska. Ett stort räddningsp ådrag drogs ig ång och i gryningen gick tre helikoptrar upp fr ån olika platser i norra Norrland.

Räddningsp ådraget fick kämpa mot vindar som i byarna n ådde stormstyrka, ett h årt snödrev och underkylt regn. En polishelikopter fr ån Gällivare lokaliserade strax efter klockan sju den kraschade helikoptern. Helikoptern - en Sikorsky S-76 - var totalhavererad.

Ambulanssjukv ården inom Stockholms läns landsting har f ått en ny ambulanshelikopter. Det är entreprenören Osterman Helicopter som har skaffat en av modellen EV 135 EMS. Den nya helikoptern har bättre sikt, större komfort för patient och besättning och tv å kraftfulla motorer som vid normaldrift endast behöver utnyttjas till 60 procent. Den kan, om s å erfordras, även flyga med endast en motor. Mest frapperande är dock att ljudvolymen har sänkts markant.
- Som att byta till Ferrari efter att ha kört en VW-bubbla, säger piloterna Bengt Troberg och Ulf Näsström till Vaxholms Nya Tidning.

Stockholms läns landsting hade inte rätt att häva avtalet med Mediambulans AB, som bytte personal under p åg ående utryckning. Ärendet förs nu därför tillbaka till tingsrätten som ska fastställa skadest ånd. Mediambulans kräver Stockholms läns landsting p å 16,6 miljoner kronor.
­ Det här är en tankeställare för hur man ska skriva avtal i sjukv ården i fortsättningen. Kanske m åste vi utfärda mer riktlinjer om vad man f år och inte f år göra, säger Barbro Naroskyin, tillförordnad avdelningschef p å CAK, Centrala avdelningen för ambulanssjukv ård och katastrofmedicinsk planering.

Det slog ned som en bomb bland politikerna i Klippans kommun att placering av ambulans i Ö Ljungby inte finns med i Landstinget Sk ånes upphandlingsunderlag inför ambulansens framtida placering. Istället pekas Perstorp ut som framtida placeringsort. Ambulansen är för närvarande placerad i tidigare brandstationen i Ö Ljungby p å dagtid. Placeringen anses som idealisk med tanke p å närheten till E4:an och därmed att åstorp och Örkelljunga lätt kan n ås samt att detta kortar tiden vid utryckning inom Klippans kommun.

Stockholms läns landsting (SLL) hade inte rätt att häva entreprenadavtalet med Mediaambulans AB. Det sl år Högsta Domstolen (HD) nu fast i en dom.

Mediaambulans AB var en av de entreprenörer som fick uppdraget att bedriva ambulanssjukv ård p å entreprenad åt SLL fr ån första juli 1993. Ett halv år senare hävde SLL avtalet med omedelbar verkan, med motivering att Mediaambulans flera g ånger hade bytt personal under p åg ående uppdrag. SLL hävdade att detta hotade patientsäkerheten. N ågot som Mediaambulans inte höll med om, utan ans åg att SLL inte hade rätt att häva avtalet.

Tingsrätten och Svea Hovrätt gick p å landstingets linje. Men nu ger HD allts å Mediaambulans rätt.
- HD har uppenbarligen ej först ått hur allvarligt landstinget ser p å att byta personal under p åg ående ambulansuppdrag, säger landstinget i ett pressmeddelande.

SLL ska nu se över gällande ambulansavtal och i detalj försöka precisera vad en entreprenör f år och inte f år göra, skriver TV4:s text-tv.

UPPSALA (A/F) den 5 mars -99
Nu har den fjärde utg åvan av kurslitteraturen inom PHTLS-konceptet kommit. Den har titeln "PHTLS: Basic and Advanced Prehospital Trauma Life Support" och är skriven av James L. Paturas (Editor), Elizebeth M. Wertz (Editor) och Norman E. Jr. McSwain (Editor).

Boken best år av 17 kapitel, varav tv å helt nyskrivna. Dessa är "Trauma Systems: The Right Patient in the Right Time to the Right Place" och "Military Medicine".

Som AF tidigare har rapporterat om s å har ambulanssjukv ården i Landstinget i Jönköpings län överskridit sin budget med 12 miljoner kronor. Landstingets tjänstemän förslog d å bland annat att dagambulansen i Vaggeryd skulle dras in. Men det förslaget raseras nu, d å oppositionen i form av kd, m, v, fp och mp har meddelat att de avser att g å samman och köra över s och c och deras minoritetsstyre och återinföra en dygnsambulans i Vaggeryd. Ett resultat av en stark opinion - b åde fr ån lokalpolitiker och inv ånare - sedan den deltidsbemannade dygnsambulansen försvann 1997.

En ambulans i Vaggeryd - bemannad av en ambulanssjuksköterska och en ambulanssjukv årdare - kommer att kosta tv å till tre miljoner per år.
- Det är en väldigt konstig prioritering. Gör vi detta kommer det att krävas nya sjukskötersketjänster och d å uppst år h ål i Värnamo, Jönköping eller Eksjö. Men vi f år böja oss för den majoritet som finns, säger landstingsr ådet Hans Toll (s).

Uppemot 1,5 miljoner kronor kostade ambulansberedskapen för Landstinget i Värmland (LiV) vid olika idrottstävlingar och publika arrangemang under 1997. I vissa lägen är det rimligt att arrangörerna f år vara med och betala räkningen, anser landstingsstyrelsen, som nu lagt fast en prislista för servicen, skriver NWT.

I vissa sporter föreskriver tävlingsbestämmelserna att ambulans ska finnas p å plats - annars f år tävlingen inte genomföras. I dessa fall l åter landstinget fortsättningsvis arrangören st å för 10 procent av kostnaden vid mindre arrangemang, för 20 procent vid tävlingar p å nationell och internationell niv å. Landstingets andel betalas fr ån ett speciellt anslag p å 240 000 kronor.

För över tv å m ånader sedan dog en 38- årig man i sin lägenhet i Malmö. SOS Alarm, som i samband med detta anklagades för tjänstefel och polisanmäldes, har ännu inte lämnat ut uppgifter till vara sig åklagare eller Socialstyrelsen.
- Vi har f ått en fullmakt fr ån anmälaren som vi har lämnat till SOS. Nu har vi fullföljt kraven SOS ställde för att ge oss bandinspelningarna. Gör de inte det blir det strid, säger kammar åklagare Ronny Jonsson.

UME å (A/F) den 17 februari -99
Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) i Ume å har som m ål att vara en forsknings-, utvecklings- och utbildningsenhet inom omr ådet personskadereduktion. Nu startar AKMC ambulanssjuksköterskeutbildning, som är ett samarbete mellan Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Hälsohögskolan i Ume å och Räddningsskolan Sandö. Specialistutbildningen startar till hösten 1999, detta enligt AKMC:s hemsida.

Santo Domingo (A/F) den 17 februari -99
Pan American Health Organization, som är ett regionalt organ av FN/WHO har sammankallat till en uppföljning av förberedelser och katastrofinsatser i samband med de mycket omfattande orkanerna över Centralamerika hösten 1998.

Har d å Sverige n ågot att lära sig av s ådan uppföljning? Ja, naturligtvis har vi det. I första hand när det gäller svensk medverkan i internationellt katastrofarbete. Men även när det gäller samordnade insatser, som berör flera län vid omfattande svenska katastrofer. T ex vid s å extrem belastning p å sjukv ården att ett landsting inte har tillrackliga resurser och vid den belastning p å samhället i övrigt som torde följa av den stroleken p å katastrof. Det är värt att begrunda i en tid när regionala ledningsorgan stryps allt mer resursmässigt.

Flertalet av oss kan knappast först å den otroligt kraftiga p åverkan p å samhället och dess infrastruktur katastrofer av denna storlek skapar. Orkanerna slog till olika h årt i olika länder, men hos de värst drabbade var stora flertalet människor hemlösa. Och det är väl känt att s ådana omfattande katastrofer drabbar de svagaste i samhället allra h årdast.

En patient som r åkat ut för ett olycksfall, fick vänta drygt 30 minuter innan det kom n ågon ambulans till undsättning. Eftersom den närmsta ambulansen, placerad p å Dalslands sjukhus, var upptagen tvingades ambulanspersonal köra fr ån Näl.
- Ibland är ambulanssituationen i v årt omr åde oerhört s årbar, säger Norra Älvsborgs ambulanschef Eva Niklasson.

Efter klockan sex p å kvällen finns det tre ambulanser i Dalsland som kan rycka ut. P å Näl finns det tre dygnsambulanser och en dagambulans.
- Vi samordnar naturligtvis v åra resurser i omr ådet s å l ångt det g år. V årt m ål är att vi ska n å 90 procent av befolkningen inom 20 minuter, och enligt den bedömningen ligger vi trots allt bra till, säger Niklasson till Elfsborgs läns allehanda (ELA).

Helsingborg kan bli försöksort för en sk ånsk ambulanshelikopter. Det som talar för detta är sjukhuset, helikopterflygplatsen och närheten till Danmark.
- Jovisst är Helsingborg en tänkbar ort, men det finns ocks å andra möjligheter, säger regionr ådet Carl Sonessons (m).

Regionr ådet Marita Zander-Schale (fp) som ska leda försöket, förtydligar:
- Allt beror p å vilken form projektet ska ha. En fast helikoptergrupp - d å blir det mitt i Sk åne, kanske Hörby. En grupp som normalt jobbar med annat och kallas samman vid varje larm - d å blir det Kristianstad eller Helsingborg.

B åda de städerna uppfyller kravet p å att ha en helikopterflygplats och ett sjukhus med akutsjukv ård. Men Helsingborg kan dessutom ta pluspoäng genom närheten till Danmark, med tanke p å ett eventuellt samarbete över gränserna.
- Och s å f år vi ju inte bara av slentrian ta Lund, Malmö eller Kristianstad. Helsingborg har inte f ått s å mycket av regionen, säger Carl Sonesson.

Väster ås (A/F) den 8 februari -99
Ett utomordentligt initiativ för "�utökat nordiskt samarbete"� tas med den planerade Nordic-Balic EMS Conference som g år av stapeln i Tallin 26 "� 28 maj år 2000.

Det finns i dag flera samarbetsprojekt inom det medicinska omr ådet mellan de nordiska länderna och v åra baltiska grannar. Idén till den här konferensen, som skall möjliggöra ömsesidigt utnyttjande av kunskap och erfarenheter fr ån de ing ående länderna, kom upp i samband med Rolf Granlunds uppdrag med katastrofplanering.

Estland, med Raul Adlas i spetsen, Lettland och Litauen deltar samtliga i planeringen. Av de nordiska länderna deltar hittills Sverige, Norge och Finland och organisatörerna hoppas att även Danmark skall vilja delta i organisation och planering.

Hittills har organisatörerna träffats en g ång i vardera Tallin och Stockholm. Nästa sammanträde äger rum i Riga 1 mars.

Sverige representeras i planeringen av Västmanlands läns landsting och Svensk ambulansägarförening. Björn Nysveen fr ån Väster ås berättar att man för närvarande jagar sponsorer. Detta är ju ett utsökt tillfälle för tillverkarna att visa upp sin förm åga för den samlade Nordisk-Baltiska ambulanskompetensen!

300 politiker och näringslivsrepresentanter fr ån 34 kommuner i Norrlands inland samlades i dagarna tv å för att diskutera hur trenden skall vändas med minskad befolkning i Norrland. Glesbygdsverkets generaldirektör Pia Enochsson tvekade inte att använda krisstämpel p å regionen. åtgärderna m åste till snabbt för att vända den negativa trenden. I juni räknar hon med att presentera en utredning om hur glesbygden behandlas av offentliga organisationer - däribland ambulanssjukv ården, polisen och Räddningsverket, skriver DN.

Marie Hellström fr ån Mölndal beställde en ambulans till sin pappa, som bor p å ett sjukhem i Göteborg, d å han blev d ålig hemma hos henne p å juldagen. När ambulansen kom, var hennes pappa bättre och ville åka direkt till sjukhemmet istället för till sjukhus. Nu har räkningen kommit - 1141 kronor kostade ambulanstransporten.
- Jag höll p å att smälla av. Jag hade ingen aning om att det kostar s å mycket. Det är oförskämt. Det här är massor av pengar för pappa, säger Marie Hellström till Göteborgs-Posten.

Länsstyrelsen i Uppsala län har nu utvärderat räddningsarbetet vid bussolyckan i Fjärdhundra och funnit brister som kunde f ått mycket allvarliga följder. En av bristerna var att den larmplanen var otydlig. Vid bussolyckan larmades inte den närmaste räddningsstationen. Om inte människor p å olycksplatsen ingripit och räddat människor, hade detta kunnat leda till att flera människor brunnit inne i bussen, skriver UNT. En bidragande orsak till felet var att det larm som kom in till SOS Alarm var otydligt. Den man som ringde visste inte riktigt var han befann sig.

Det största problemet som Länsstyrelsens utredare funnit i sjukv årdens agerande är att den saknar egna larmplaner.
- Det är inte tillfredsställande. Det behövs planer för att larma ut en ledningsläkare till olycksplatsen, säger Karl Barrljung vid Länsstyrelsen.

UPPSALA (A/F) den 19 januari -99
Landstinget i Uppsala län tog vid årsskiftet 97/98 över ambulanssjukv ården i Uppsala fr ån räddningstjänsten för drift i egen regi. Men när man nu rekryterar sjuksköterskor förefaller det ocks å som om man övertagit räddningstjänstens h årda anställningstester. Intresserade sjuksköterskor m åste genomg å följande tester:

Akademiska sjukhuset i Uppsala har f ått en ny ambulanshelikopter. Den nya helikoptern är en Lifeguard 993 med en marschfart av 300 km/tim, som liksom tidigare ägs av Norrlandsflyg, är mer miljövänlig, har modernare IVA-utrustning och bättre miljö i kabinen för s åväl personal som patient än i den gamla helikoptern - en Sikorsky S-76 A.

Kommunal och Biltrafikens Arbetsgivareförbund har slutit ett avtal för omkring 400 privatanställda ambulanssjukv årdare. Avtalet gäller till den 31 mars 2001.

Den 1 januari i år höjs lönen med tre procent eller lägst 450 kronor per heltidsanställd. Pengarna fördelas vid lokala förhandlingar med en individgaranti p å 300 kronor. Den 1 januari 2000 höjs lönerna med 3,2 procent eller lägst 480 kronor per heltidsanställd. Pengarna fördelas lokalt. Individgarantin är 200 kronor.
OB-ersätningen höjs den 1 januari i år till 24,30 och 71 kronor. Den 1 januari 2000 är OB-ersättningarna 24,71 och 73. Jourersättningen höjs den 1 januari i år till 32 kronor och ett år senare till 33 kronor. Beredskapsersättningen är fr ån den 1 januari i år 26 kronor och 1 januari 2000 27 kronor, skriver kommunal p å sin hemsida.

I en insändare i Aftonbladet f år tv å ambulanssjukv årdare fr ån Stockholm kritik. De nekade en patient ambulanstransport, med motivering att han inte s åg "tillräckligt sjuk ut". Mannen hade f ått en propp i ett ben. P å grund av tidigare hjärtinfarkt och stomioperation hade patienten begränsad rörelseförm åga. De uppmanade patienten att istället ta taxi till akutmottagningen. Detta trots att sjukv årdsupplysningen hos SOS Alarm sände ambulansen.

En grupp tjänstemän inom Landstinget i Jönköpings län kommer i mars att föresl å att dagambulansen i Vaggeryd försvinner. I juni f år landstingsfullmäktige ta ställning till förslaget.
Indragningen är ett av de besparingsförslag som "Programgruppen för akut omhändertagande" vid landstinget utreder just nu.
Besparingsförslagen beror p å att ambulanssjukv ården har överskridit sin budget med 12 miljoner kronor.
- Fullmäktige har sagt att vi m åste h ålla budget, säger Roger Hammarström till Jönköpings-Posten.

Innan landstinget tog över driften i egen regi fanns en dygnsambulans bemannad med deltidspersonal. Sedan landstinget tog över blev det en dagambulans mellan 9-15.
Roger Hammarström vill inte föregripa utredningens resultat, men han har sv årt att tro att det kommer att skilja sig fr ån vad 1996 års utredning kom fram till.
- I grundförslaget hade vi inte med n ågon ambulans alls i Vaggeryd, säger Hammarström.
N ågot som v ållade kraftiga protester bland ortsbefolkningen. Därav kompromissen med en dagambulans.

Landstinget i Jönköpings län tog officiellt över ansvaret för ambulanssjukv ården i Habo-Mullsjö fr ån Skaraborg vid årsskiftet. Men av praktiska skäl skedde bytet p å m åndagen.
Den första besättningen fr ån ambulanssjukv ården i Jönköping utgjordes av Ingemar Wahlfridsson och Camilla Andersson - som b åda är sjuksköterskor. Camilla är en av dem som har rotationstjänstgöring mellan ambulanssjukv ården och akutmottagningen p å Länssjukhuset Ryhov.
- Jag har ambulanstjänstgöring halva tiden och tjänstgör p å akutmottagningen den andra halvan. Det inrättades n ågra s ådana tjänster för ett par år sedan och det g år bra, säger Camilla Andersson till Jönköpings-Posten.

TYRESÖ (A/F) den 5 januari -99
Ett försök med datoriserad ambulansjournal kommer att genomföras inom Stockholms läns landsting.
Ambulansen i Tyresö, som drivs av Södertörns Brandförsvarsförbund, blir först ut. En dator kommer att placeras p å Södersjukhusets akutmottagning, där ambulanssjukv årdarna skriver in sina uppgifter vid framkomsten till SÖS. SOS Alarm AB kommer att skriva in de uppgifter som de erh ållit.