Kanske är det inte s å konstigt att landstinget som Universitets- och regionsjukhuset i Lund tillhört har varit sämst i Sverige p å att införa sjuksköterskor i ambulanssjukv ården. Kompetensproblemet har även förekommit inom den övriga akutsjukv ården, men nu verkar det i varje fall vara slut där.

Sjuksköterskeberedskapen för ambulansen vid v årdcentralen i Likenäs, Landstinget i Värmland (LiV) kommer att avvecklas fr ån och med söndag. Detta beror p å sv årigheter att rekrytera sjuksköterskor. Ambulansen i Likenäs kommer även i fortsättningen att vara kvar. Dock med undersköterskeutbildad personal som har genomg ått läkemedelskursen.
Organisationsförändringen skall utvärderas av ambulansöverläkaren efter ett halv år.

För att skapa trygghet vid akut sjukdom/olycksfall, satsar Hälso- och sjukv årdsnämnden i Dalsland en miljon kronor extra p å ambulanssjukv ården.
Hälso- och sjukv årdsnämnden i Dalsland och NU-sjukv ården är överens om att det är viktigt att förbättra tillgängligheten, kompetensen och utrustningsniv ån inom ambulanssjukv ården i Dalsland.
Pengarna kommer att ansl ås till telemedicinsk utrustning (som redan är inköpt), att förlänga tjänstgöringstiden för dagambulansen i Bäckefors och utbildning av ambulanssjukv årdare till sjuksköterskor.

Regeringen godkände 1971 bildandet av SOS AB, som det hette d å. 1973 kom verksamheten ig ång. 1978 bytte bolaget namn till SOS Alarmering och 1995 till nuvarande SOS Alarm. Den första SOS-centralen byggdes upp i Väster ås, och därefter i Falköping och byggde p å d åvarande Televerkets snörbord - fjärran fr ån dagens CoordCom. 1987 startades den sista centralen i Visby - SOS-I. Idag finns det 20 SOS-centraler i landet, skriver SOS Signalen.

Som Ambulansforum tidigare har rapporterat om s å körs personbilsambulanser ofta med överlast. I grunden handlar det om att allt mer medicinsk utrustning plockas in i ambulanserna. Ofta ambulanser av märket Volvo eller Mercedes. I det värsta fallet, en Mercedes av 1995 års modell i Pite å, väger ambulansen 10 kilo för mycket redan innan patienten har lastats in. I det fallet kräver nu Yrkesinspektionen - under hot om totalförbud - att Norrbottens läns landsting omedelbart vidtar åtgärder.

Men vid vägning av en storbilsambulans i Ume å, beordrad av Yrkesinspektionen i Lule å, framkom att även denna typ av ambulans har viktproblem. Det aktuella fordonet hade 50 kilos övervikt redan med en last av tre personer, trots att den är typgodkänd för fyra personer.

Nu sprider sig oron p å de sjukhus där problemet har uppmärksammats.
- Vägverket m åste ge dispens. Vi kan ju inte ställa alla ambulanser, säger Sven Friman, divisionschef i Ume å bekymrat till Arbetarskydd.

N ågot som inte kommer p å fr åga, enligt Stig Carlsson p å Vägverket i Lule å.
- Överlast är ett trafikbrott. Bilarna blir instabila. Däck och bromsar är inte dimensionerade för den extra vikten. Det åligger brukaren att inte köra en ambulans med överlast. Det gäller inte bara totalvikten utan ocks å axelvikten. Ambulanser är ofta baktunga. I andra hand är det en polisfr åga.

- Det är föraren som bär ansvaret. Fr ågan är om försäkringen gäller, säger Monica Östling, enhetschef för ambulanssjukv ården i Lule å.

Västra Götaland inför en ambulansavgift p å 100 kronor för resor till sjukv ården. Avgiften gäller oavsett prioriteringsgrad. Samtidigt införs ett högkostnadskort för de patienter som åker ambulans ofta.
Av de landsting som slog samman till Västra Götalands län, hade samtliga, förutom Skaraborg, redan tidigare ambulansavgift.

En av tre ambulanssjukv årdare tycker att ambulanssjukv ården har ganska d ålig eller mycket d ålig psykisk arbetsmiljö. Främsta orsaken till detta är osäkerhet inför framtiden pga ökade kompetenskrav, men ocks å att stödet fr ån chefer är l ågt och att det egna inflytandet är för litet. Det visar en rapport fr ån Arbetarskyddsstyrelsen, som kartlagt ambulanspersonalens arbetsmiljö. Rapporten visar dock att d ålig psykisk arbetsmiljö är vanligare bland ambulanssjukv årdarna än bland ambulanssjuksköterskorna.

Nära hälften av de anställda anger att den fysiska arbetsmiljön är ganska bra eller mycket bra, medan en av tre anser att den är ganska d ålig eller mycket d ålig. D ålig fysisk arbetsmiljö är vanligare bland ambulanssjukv årdare och sjuksköterskor än bland anställda inom räddningstjänsten. Orsaken är framför allt bristande ventilation i arbetslokaler och personalutrymmen.

Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan psykisk och fysisk arbetsmiljö. De som säger att de har en bra fysisk arbetsmiljö säger ocks å att de har en bra psykisk arbetsmiljö. De däremot som tycker att de har en d ålig fysisk arbetsmiljö anser ocks å att de har en d ålig psykisk arbetsmiljö.

Ambulanssjukv ården i Västra sjukv årdsdistriktet i Landstinget Kronoberg, som omfattar Ljungby, Markaryd och Älmhult, har ett årligt besparingskrav p å 800.000 kronor. För att klara detta har ambulanschef Olle Wihlborg, tillika tillförordnande sjukhusdirektör i Ljungby, lagt ett besparingsförslag p å att stänga ambulansstationerna i Markaryd och Älmhult efter klockan 21.00. Dessa stationer har idag vardera en dygnambulans. Det årliga antalet körningar efter klockan 21.00 är i Markaryd cirka 190 st och i cirka Älmhult 260 st, varav de flesta är av prio 1 och 2.

Bosse Andersson är projektledare för Räddningsverkets projekt "Handbok för räddningstationer" som skall ge vägledning för morgondagens lokaler, organisationsfr ågor, tillhörighet och samverkansfr ågor inom den samlade räddningstjänsten. Han ser gärna att brand, polis och ambulanssjukv ård samlokaliseras. Detta trots att flera sjukv årdshuvudmän vill att ambulanssjukv ården integreras med akutsjukv ården - b åde organisatoriskt och lokalitetsmässigt. Men Bosse Andersson hävdar i senaste numret av Sirenen att USA är en förebild inom ambulanssjukv ården.
- Där satsar man p å att göra ett bra jobb i första hand utifr ån patientens behov. I Sverige satsar vi mer p å formell kompetens i stället för att fr åga oss vad ambulanssjukv årdaren behöver kunna för att rädda en patient.

Räddningsverket samarbetar i detta projekt med Kommunförbundet, alla fackliga organisationer, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Politikerna i Landstinget Västernorrland backar nu ifr ån den tidigare ambitionen att minst 40 procent av ambulanspersonalen skall vara sjuksköterskor till den 1 januari år 2000.

Fr ån och med ny år ska en dygnsambulans stationeras i Habo. Ambulansen ska även täcka Mullsjö Kommun. Detta föresl ås i en internutredning som gjorts av akutenheten vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, skriver Dagens Medicin.

Yrkesinspektionen har inlett ännu en granskning av ambulanssjukv ården. Nu i Skaraborg och Älvsborg i Västra Götalands län. Det är p å inspektionens eget initiativ som undersökningen har kommit till st ånd
- Vi vill se närmare p å organisationen och arbetsmiljön, säger yrkesinspektör Lars Rosengren till SLA.

En ny doktorsavhandling, gjord av Louis Riddez, kirurg vid Södersjukhuset i Stockholm, visar att det är fel att p å rutin sätta dropp p å blödande och chockade patienter.

Ambulanspersonal har i m ånga år regelmässigt satt dropp p å olycksplatser. Dropp kan nämligen rädda liv om vägen är l ång till sjukhus.
- Men vid mindre blödningar är dropp helt onödigt, säger Louis Riddez till DN. Man förlorar bara tid. Och vid större, okontrollerade blödningar inne i kroppen kan dropp vara direkt livsfarligt för patienten - blödningen kan öka i omfattning. D å är dessutom tiden dyrbar.

- Det vi kan göra är att dra lärdom av det som har hänt
Det sa ambulansöverläkare Jonas Holst, Landstinget i Värmland d å han den 2 november chattade med Aftonbladets läsare och besvarade fr ågor om räddningsinsatsen vid den tragiska branden i Göteborg den 29 oktober d å 62 unga människor omkom.

P å fr ågan hur man som allmänt sjukv årdskunnig kan bist å räddningsarbetare i en katastrofsituation, svarade Jonas Holst att man ska kontakta t ex ambulanspersonal och berätta att man har sjukv årdsutbildning. Det man kan göra är att t ex att sitta hos skadade, övervaka att den drabbade inte försämras etc. Att bara finnas till hands bredvid en skadad kan vara väl s å bra.

Kristianstad (A/F) den 4 november -98
Moderaten Carl Sonesson föresl år tillsammans med kollegan Benny Jönsson och med Marita Sander Schale (fp) att ett tre årigt försöksprojekt med läkarbemannad/ledd akuthelikopter inleds med början förslagsvis 1999-01-01. Motionen lämnades till sammanläggningsdelegerades AU den 10/10 och där beslutades att motionen skulle g å vidare till den nyvalda regionstyrelsen.

Sjuksköterskor hos det privata företaget Samariten Ambulans AB som tidigare enbart varit anställda som ambulanssjukv årdare, har fr ån den 1 oktober titeln ambulanssjuksköterska.
Sjuksköterskor som anställs kommer ocks å att f å titeln ambulanssjuksköterska, skriver V årdfacket.
Samariten Ambulans bedriver ambulanssjukv ård p å uppdrag av Stockholms läns landsting i norra länsdelen.

Trots att möjligheten att delegera icke legitimerad ambulanspersonal kommer att försvinna 2004, har Landstinget Gävleborg sv årt att fatta beslut i fr ågan om kompetensniv åer inom ambulanssjukv ården.

Lunds tekniska högskola blir först i Sverige med en professur i räddningstjänst. Tjänsten inriktas mot insatsanalys, taktik och ledning.

Idag har räddningstjänsten en mycket svag förankring inom forskning och högre utbildning, speciellt om man jämför med annan samhällsservice som polis och försvar. De alltmer komplicerade olyckorna i samhället ställer större krav p å en samlad vetenskaplig grund för räddningstjänsten.

Över halva befolkningen i Briton, England vet inte om att de skall ringa efter ambulans när n ågon f år en hjärtinfarkt.
I undersökningen, utförd av the British Heart Foundation, framkom det att 56% av de tillfr ågade inte visste om att snabb hjälp vid bröstsmärtor kan vara skillnaden mellan liv eller död.

I Lancashire, England p åg år sedan tio år tillbaka ett program för att utbilda allmänheten i basal HLR. Ambulanssjukv ården räknar med att totalt utbilda cirka 300.000 människor, vilket är ungefär en femtedel av befolkningen, i basal HLR. Detta för att kunna rädda en del av de cirka 30.000 människor som varje år drabbas av hjärtstopp, utanför sjukhus, i England. Människor som kunde ha räddats till livet om HLR hade p åbörjats innan ambulanssjukv ården kommit till platsen.

Akutbilen i Värnamo, Landstinget i Jönköpings län, har nu varit utrustad med telemedicin i fem år. Den har därmed varit en föreg ångare inom omr ådet. Akutbilen, som snart hunnit bli nio år gammal, har tack vare den telemedicinska utrustningen kunnat ge trombolys till patienter p å plats vid ett flertal tillfällen under det senaste året.
- Vi använder utrustningen p å varje patient med bröstsmärtor och i snitt har vi använt den en g ång varje dag, säger Mats Olsson, narkossjuksköterska i akutbilen.

- Ljungbys ambulanser är d åligt utrustade för hjärtövervakning. Det säger kardiologen Per åke Johansson. Han har i ett par års tid kritiserat ambulanssjukv ården för bristen, men ännu har inget hänt.

Ambulanssjukv ården i Ljungby, Kronobergs län, kan inte göra en EKG-utskrift.
- I speciella fall kan detta f å betydelse för att ställa diagnos, säger Per åke Johansson.

Enligt Olle Wihlborg, som är ansvarig för ambulanssjukv ården, är det varken brist p å pengar eller d ålig vilja som ligger bakom bristen p å EKG-utrustning. Utan det beror istället p å att landstinget väntar p å att samordna inköpet inom landstinget. Detta för att kunna skicka EKG mellan datorerna p å olika platser inom landstinget.

Olle Wihlborg säger till Sm ålänningen, att inom fyra eller fem m ånader ska ambulanserna ha f ått utrustningen.

Nu ska även Stockholms läns landsting (SLL) införa satellitnavigeringssystemet GPS - Global Position System - för att h ålla reda p å sina ambulanser. Tekniken har redan införts i de flesta svenska landsting. Där har den lett till färre l ånga framkörningar och körningar med tomma ambulanser.

Den fackliga striden är över p å Falck Ambulans AB. Företagets sjuktransportörer f år nu fackförbundet Transportarbetarförbundet som facklig hemvist.
- Nu är alla stridshandlingar nedlagda och Falcks sjuktransportörer tillhör avtalsmässigt nu oss. Lönefr ågan är reglerad, säger Lars Norling, ombudsman och central handläggare p å Transport.

Belastningen p å ambulanssjukv ården har ökat markant sedan sammanslagningen mellan sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla, numera kallad NU-sjukv ården. För ambulanssjukv ården har detta inneburit att b åde körsträckor och transporttider ökat. Dessutom har tillg ången p å ambulanser blivit sämre.

En orsak till den ökade belastningen är fördelningen av de olika specialitéerna mellan sjukhusen.
- Vid till exempel en trafikolycka har följden blivit att man splittrar familjer. Barnen m åste först till Uddevalla för bedömning, för att sedan v årdas p å NÄL medan de vuxna kanske m åste ligga kvar i Uddevalla, säger Göran Löfgren, ambulanssjukv årdare, facklig företrädare och skyddsombud p å NÄL.

För att kompensera ambulanssjukv ården för den ökade belastningen lovades mer resurser.
- Vi räknade sn ålt och sökte pengar för en dygnsambulans. Vi fick en halv dygnsambulans. Den halva dygnsambulansen är i g ång dagtid. De ekonomiska resurserna räcker inte till att bemanna bilen nattetid, säger Göran Löfgren.

Ju tidigare en patient som drabbats av hjärtinfarkt f år blodproppslösande läkemedel, desto mindre blir skadan p å hjärtat. Inom NU-sjukv ården (Uddevalla-Trollhättan) ska man därför p å försök börja ge behandlingen direkt i ambulansen p å väg in till sjukhuset, s k prehospital trombolys.

Det g år till s å att när SOS Alarm f år larm om misstänkt hjärtinfarkt, larmas b åde akutbil och ambulans ut. NU-sjukv årdens samtliga ambulanser är utrustade med EKG-utrustning, varifr ån sedan EKG sänds till hjärtspecialisten p å NÄL eller till den läkare som har jour om hjärtinfarkten inträffar en kväll eller natt.

Tillsammans med kardiologen g år ambulanspersonalen igenom en checklista. Talar det sedan för att patienten är i behov av trombolys ska man ge det direkt, berättar Lennart Sandstedt, kardiolog vid medicinklinikens hjärtsektion p å NÄL.
Tiden är mycket viktig för en person som drabbas av hjärtinfarkt. Om behandlingen sätts in inom 30 minuter vinner patienten ett års överlevnad. Ges trombolys inom en timma vinner man ytterligare ett år och s å vidare.
- Med snabb behandling minskar man skadans storlek och komplikationer som till exempel hjärtsvikt. Det finns ocks å en förhoppning om snabbare rehabilitering, säger Lennart Sandstedt.

Stockholm (A/F) den 3 oktober -98
Läkemedelsverket har 16 september i pressmeddelande p åtalat den väl kända risken för riskabla "biverkningar" vid kombination av Viagra och ett antal "hjärtmediciner", speciellt olika typer av Nitro-preparat.

Om inte ledningansvariga läkare kompletterat behandlingsanvisningar för Ambulanssjukv ården med anledning av detta är det naturligtvis mycket angeläget att s å sker i tillämpliga fall.

Om Ni ej f ått besked - kontakta snarast Er ambulansöverläkare.

Problemställningen kommer inom kort även att belysas i Ledare i Ambulansforum.

Läkemedelverkets pressmeddelande finns att studera p å:

Stockholm (A/F) den 29 september -98
Det är inte bara i Ambulanssjukv ården, som det föreligger brister i tryggehet, säkerhet och andra behov som naturligt upplevs starka.

SVT Text redovisar dag en utvärdering av Gemini Consulting, där 10.000 personer i 13 länder f ått redogöra för sin inställning till vad som är viktigast i jobbet.

SVT Text refererar att "Svenskar värderar trivsel p å arbete och möjligheter till vidareutveckling mycket högt, men f å svenskar anser att deras arbeten motsvarar deras önskem ål.

62 procent av svenskarna i undersökningen värderar trivsel högt men bara hälften trivs med sitt jobb.

40 proc av svenskarna har starka önskem ål om vidareutveckling, men bara hälften är nöjda i det avseendet."

Ambulanspersonalen inom nuvarande Malmöhus läns landsting är landets sämst utbildade. Mindre än 3 procent av samtliga 224 anställda är sjuksköterskor och bara en fjärdedel har undersköterskekompetens. Patienternas säkerhet och omhändertagande vilar istället i hög grad i händerna p å korttidsutbildad personal, ofta brandmän. Sju av tio som bemannar de västsk ånska ambulanserna - Malmö stad undantaget - har tjugo veckors medicinsk utbildning eller mindre.

Det visar färsk statistik fr ån Socialstyrelsen, som inlett en återkommande granskning av kvaliteten inom den svenska ambulanssjukv ården.
- Situationen inom M-landstinget m åste förbättras, det är alldeles uppenbart, säger byr ådirektör Lousie Stensnäs p å Socialstyrelsens beredskapsenhet som ansvarar för undersökningen.

Räddningstjänsten i Göteborg, som bl a bedriver ambulanssjukv ård åt Göteborgs stad, tvingas spara ytterligare 4,5 miljoner kronor. Nyss genomförde räddningstjänsten ett sparbeting p å 20 miljoner kronor. De tre senaste åren har räddningstjänsten för Göteborg, Mölndal och Kungsbacka sparat 20 miljoner kronor.
- P å sikt kan vi inte fortsätta spara utan att riskera verksamheten, säger åke Jacobsson, chef för Räddningstjänsten i Göteborg.

Ambulanspersonalen i Kent, England har tagit i bruk ett s k "tredje öga", dvs en digital kamera som sitter monterad p å hjälmen.
Via denna kamera kan läkarna vid sjukhuset följa det prehospitala arbetet som utförs "live". Ambulanspersonalen f år därefter instruktioner om vad som skall göras.

Inne i ambulansen finns det ytterligare 3 kameror som följer patientens utveckling via överförda bilder och parametrar.
Även EKG-data kan överföras via mobiltelefonen. Därefter kan läkaren, om s å krävs, ordinera Streptokinas-behandling som därefter sker i ambulansen, under läkarens överinseende.

STOCKHOLM (A/F) den 19 september -98
Polismannen Ulf Lundin var för tv å år sedan inblandad i en trafikolycka och blev sv årt skadad.
Han fördes, medvetslös och med benskador, till Karolinska sjukhuset i Solna med ambulanshelikopter.

P å akutmottagningen blev han liggande i korridoren. Denna dag var det som m ånga andra dagar, mycket att göra och för lite akutrum och för lite personal. Detta efter att flera akutmottagningar i Stockholmsomr ådet har lagts ner. Personalen uppger att patientflödet har ökat markant efter detta, uppger TV 3 Direkt.

STOCKHOLM (A/F) den 19 september -98
Beredskapsläget vad gäller hälso- och sjukv ården är inte godtagbart.
Detta besked lämnar Socialstyrelsens Beredskapsenhet i en redovisning till Regeringen. Det gäller b åde sv åra p åfrestningar p å samhället i fred och sjukv årdens kapacitet vid väpnat angrepp. Även i de fall läget angetts som godtagbart finns s å betydande brister att bedömningen är osäker.

Vad gäller fredstida p åfrestningar s å finns bristerna främst inom ledningsförm åga och länsövergripande ledning. Vid ett eventuellt väpnat angrepp i dag s å har sjukv ården för liten kapacitet. Det beror p å minskade marginaler för extraordinära situationer. Det brister även i resurser för akuttransporter och uth ålligheten är d ålig. Omställningsförm ågan är ej godtagbar

Falck Ambulans AB vägrar teckna kollektivavtal med Transport. Detta kan innebära att sjuktransporterna i Stockholms län hotas av kaos, eftersom personalen hotat med att ställa sina bilar i protest mot sin arbetsgivare.

Missnöjet bland Falcks personal har gradvis ökat under ett års tid. Upprepade löften har brutits och företagets cirka 50 chaufförer har fastnat i ett avtalslöst tillst ånd. Trots att LO har fastslagit att Transport skall vara facklig huvudman för v årdfria liggande sjuktransportet.
- Det är skamligt att ett företag av Falcks storlek vägrar att ge sina anställda en facklig trygghet. De trakasseras, hotas och har en stark rädsla för företagets VD, Eeva Borg, säger Yvonne Lemon, regionalt skyddsombud p å Transport.

De anställda har en m ånadslön p å 11.500 kronor. Falck har valt att skapa en egen löneskala, avsevärt under Transports avtal, vilken skulle ge förarna en m ånadslön p å 15.000 kronor. Tvisten handlar om personalen är att betrakta som chaufförer, som Transport hävdar, eller som ambulanssjukv årdare, vilket Falck hävdar.

Falcks VD Eeva Borg vägrar uttala sig för Dagens-Nyheter. Hon bollar alla fr ågor vidare till informationsdirektören Claus Grue.
- Det här är en kompetensfr åga, ingen lönefr åga säger Grue. Han anser att personalen är en del av sjukv ården och skall omfattas av Kommunals avtal och att de i framtiden ska f å undersköterskeutbildning. Han anser ocks å att 11.500 är en skälig m ånadslön.

Falck har sedan i maj förra året kontrakt p å liggande, icke v årdkrävande sjuktransporter med Stockholms läns landsting. Falck har en marknadsandel p å cirka 70 procent. Kontraktet har nyligen förnyats till och med år 2001.

Jan Steen (fp) och tre andra politiker i Västsverige väntar p å svar fr ån Regeringen om sitt förslag p å en lösning i ambulanshelikopterfr ågan i Västsverige. Västsverige som för närvarande saknar ambulanshelikopter, efter det att samarbetet med Polisen avslutades 1996/1997.

Förslaget skickades i ett brev den 30 april till Regeringen. Men vid en efterforskning hos Regeringen för att höra vad som hänt, visste ingen var förslaget fanns. Skälet tros vara att det är tre olika departement inblandade; Försvarsdepartementet, Justitiedepartementen och Socialdepartementet.
- Förvaltningslagen säger tydligt att fr ågor/brev skall besvaras snarast möjligt. Praxis och god ton brukar vara att erkänna mottagandet samt en upplysning om när ett svar kan väntas, säger Jan Steen.

Flera av Vaggeryds partier för fram ambulansen i Vaggeryd som en profilfr åga i det kommunala valrörelsen.
Kristdemokraterna (kd) tycker att det är en kommunal fr åga medan Socialdemokraterna (s) tycker att kd är orealistiska. N ågot som Roger Hammarström, planeringsdirektör för Hälso- och sjukv årdsavdelningen p å landstingets kansli i Jönköping, h åller med om.
- Ambulanssjukv ården är en landstingsangelägenhet. Det enda kommunen kan göra i fr ågan är att försöka p åverka landstinget, säger Roger Hammarström.

Tv å ambulanser i Sala servar Sala-Heby-omr ådet. De n år Heby inom 10 minuter. Heby, som nu tillhör Västmanland, vill byta länstillhörighet till Uppsala län. Detta innebär att Heby troligen blir utan egen ambulans.
Gunnar Forsgren, som är ambulanschef i Väster ås, säger att vid ett eventuellt länsbyte kommer ambulanserna i Sala inte längre att sättas in i Heby. Det innebär ocks å att en ambulans i Sala dras in. Detta om inte ett särskilt avtal tecknas med Landstinget i Uppsala län.
Maj-Britt Andersson, som är verksamhetschef vid akutkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger till UNT att om Heby byter till Uppsala län, s å är ett samarbetsavtal troligare med Västmanland än att Heby f år en egen ambulansstation.

P å Kommunals hemsida (www.kommunal.se) hävdar man att ambulanssjukv ård inte enbart handlar om v ård och mediciner. De hävdar ocks å att fler sjuksköterskor i ambulanserna inte automatiskt ger bättre ambulanssjukv ård.
- Talar man med verksamhetsföreträdare s å vet de att det är fel väg att g å att kräva sköterskekompetens, säger Per Rudin, ombudsman p å Kommunal.

För att p åvisa vad god ambulanssjukv ård är och vad som krävs av ny utbildning för yrket har Kommunal tagit initiativet till ett forskningprojekt som drivs av professor Britt Johansson i Göteborg.
- V årt m ål är att komma fram med ett förslag p å särskild utbildning för det här yrket. Det handlar om att väva in utbildning ocks å i s ånt som v årdskolorna inte ger sina sjuksköterskor eller undersköterskor. S å kallad tyst kunskap som är nödvändig för att fungera bra som ambulanssjukv årdare, säger Per Rudin.

Enligt ett beslut i landstingsfullmäktige kommer den som är sjuksköterska inom ambulanssjukv ården i Halland att ha titeln ambulanssjuksköterska - inte ambulanssjukv årdare.

Kritiken mot de mindre sk ånska akutmottagningarna kvarst år. Socialstyrelsen anser att det fortfarande saknas tillräcklig kompetens.
I slutet av januari i år kom Socialstyrelsen med svidande kritik mot akutsjukv ården i Sk åne. Den medicinska säkerheten hotades p å grund av d ålig bemanning och bristande kompetens p å de mindre sjukhusen.

En man dog sedan en larmoperatör vid SOS Alarm i Stockholm avst ått fr ån att skicka en ambulans. Nu varnas hon av hälso- och sjukv årdens ansvarsnämnd (HSAN).

Det var mannens dotter som ringde SOS sedan hon hittat honom i badkaret med uppskurna handleder efter ett självmordsförsök.
- Det är ingenting man åker ambulans för, svarade larmoperatören enligt bandutskriften av samtalet.
Larmoperatören föreslog i stället att dottern skulle åka taxi med fadern till sjukhuset. Eventuellt kunde det "räcka med pl åster", förklarade larmoperatören.
Efter samtalet förlorade mannen medvetandet. Han dog efter en liten stund. Hans dotter tror att han hade överlevt om bara larmoperatören skickat en ambulans.

Landstinget i Värmland (LiV) ska satsa 4,5 miljoner kronor av Persson-pengarna (totalt 45 miljoner) p å att förse samtliga ambulanser med EKG-utrustning för tidig behandling av hjärtinfarkt.
De 2 ambulanserna i årjäng, som tillsammans med Sjukhuset i Arvika - 6 mil bort - tillhör Västra sjukv årdsdistriktet, blir först med den nya utrustningen. Dessutom utrustas dessa ambulanser med ytterligare utrustning, bl a kameror.
Övriga ambulanser i LiV kommer att förses med den nya EKG-utrustningen s å snart som möjligt.

Ambulansernas utrustning kommer att kopplas via mobiltelefon till sjukhuset, där specialistläkare kan ställa diagnos. Om diagnosen blir hjärtinfarkt, kan ambulanssjukv årdare injicera blodproppslösande medicin.

Ambulanspersonalen i Stockholm löper mycket större risk att utsättas för v åld än sina kolleger p å andra h åll i landet, enligt en ny kartläggning fr ån Arbetarskyddsstyrelsen.
Nästan var tredje anställd drabbades av v åld under en ett årsperiod, visar undersökningen.

Medan omkring 30 procent av ambulanspersonalen i Stockholm drabbades av v åld under perioden var motsvarande siffra för hela landet knappt 16 procent. En majoritet av de anställda i Stockholm säger att de blivit hotade eller trakasserade under året.
- Ambulanspersonalen upplever att respekten för dem har minskat och att v åld och hot blivit vanligare. Det har till och med hänt att folk kastat sten p å dem, säger yrkesinspektören Lena Westling.

De 2 200 enkätsvar som Arbetarskyddsstyrelsen samlat in fr ån hela Sverige visar att patienter och anhöriga nästan alltid st år bakom v åldet.
Trots farorna uppger 67 procent av de anställda att de saknar utbildning i hur de ska agera i hot- eller v åldssituationer. Men tv å av tre säger sig änd å veta hur de ska göra för att hantera v åldsamma människor.

Ambulanssjukv årdarna slutar inte ge medicin till patienterna. åtminstone inte den här veckan. Strejken som skulle ha p åbörjats i torsdags är, som Ambulansforum tidigare skrivit, tillsvidare inställd.

Vid lunchtid i torsdags skulle ambulanssjukv årdarna norr om Solna ha slutat ge medicin. Ambulanssjukv årdarna protesterar mot att man om fem år m åste vara utbildad sjuksköterska för att f å ge medicin. I dag f år ambulanssjukv årdarna ge det efter personliga direktiv fr ån ambulansöverläkaren. Men strax före lunch i torsdags bestämde sig ambulanssjukv årdarna för att skjuta upp aktionen.
- Vi ville ge medicin till barn under 18 år men inte till andra. Men när vi pratade med Socialstyrelsen sa de att vi inte f år göra en s ådan uppdelning. D å beslutade vi att skjuta upp protesten, säger Jörgen Blomquist, en av initiativtagarna till protesten.

Det r åder en stor brist p å ambulanssjuksköterskor i nordvärmländska Torsby. Därför anställs nu undersköterskor, som bedöms ha l ång erfarenhet och som dessutom vidareutbildas, istället p å vikariat.
Varje sjukv årdsdistrikt i Värmland har rätten att själv ge dispens fr ån landstingets centrala krav om formell kompetens som sjuksköterska när det gäller ambulansbemanning.
- Nu ser Norra sjukv årdsdistriktet ingen annan utväg än att anställa undersköterskor, säger Gunborg Hallberg (s) till NWT.

Vägverket har tidigare föreslagit att det inrättas 13 stycken fasta baser med ambulanshelikoptrar runt om i landet. Nu föresl år även Landstinget Sk åne en gemensam bas där förutom Sk åne, även Kronoberg, Halland och Blekinge ing år.

Landstingsr ådet Lars Olsson (c) har noterat att fr ågan är ute p å remiss. Han p åpekar samtidigt att en helikopterbas hotar akutsjukv ården i hela Kronoberg - b åde Växjö och Ljungby.
- En ambulanshelikopter skulle innebära att akutsjukv ården koncentreras till de stora sjukhusen, och d å klarar sig nog inte n ågot sjukhus i Kronoberg, säger Lars Olsson.

Sedan tre och ett halvt år tillbaka har Landstinget i Värmland ett avtal med Norsk Luftambulanse (NLA) och med sjukhus i Oslo - vad gäller akuta ambulanshelikoptertransporter och högspecialiserad akutsjukv ård.

Under Malmöfestivalen prövar räddningstjänsten i Malmö för första g ången i Sverige cyklande ambulanssjukv årdare. Idén kommer fr ån USA där man haft bra erfarenhet av "trampulansen" vid festivaler.
Ambulanssjukv årdarna är utrustade med mobiltelefon, komradio och cykelväskor som inneh åller utrustning för att klara allt fr ån sm ås år till hjärtstillest ånd.

Överviktiga inv ånare i staden Denton, Texas USA, bör vara utrustade med stora pl ånböcker om de m åste åka till sjukhuset. Den som väger mer än 150 kilo m åste numera betala ett tillägg p å 25 dollar (200 kronor) vid ambulanstransporter, tio procent mer än normalviktiga patienter.

I sitt nya landstingspolitiska program, som p å fredagen presenterades i Hultsfred, lyfter Vänsterpartiet fram ambulansutvecklingen. Enligt Vänsterpartiet har Vimmerby en utmärkt fungerande ambulansverksamhet och i handlingsprogrammet fastsl ås att den avancerade ambulanssjukv ården m åste fortsätta utvecklas i hela länet.

Oskarshamn (A/F) den 5 augusti -98
I samband med en frontalkrock, mellan tv å personbilar p å E22 strax söder om Oskarshamn, slog en av bilarna runt och brakade in i en ambulans, som var p å väg med en sjuktransport. Föraren av ambulansen klämdes fast medan v årdaren, snabbt kunde tillsammans med en förbipasserande polis, p åbörja räddningsarbetet. I samband med olyckan dog fem personer varav tre var barn och en var ton åring.

Med dygnsl ånga arbetspass utan ordentlig vila är förarna ofta lika avtrubbade som rattfyllon. Det konstateras i en undersökning gjord av Yrkesinspektionen i Jämtland. Undersökningen är den första i en p åg ående landsomfattande studie. Det har visats sig att förarnas arbetspass kan vara upp till 72 timmar, fr ån klockan 8 p å fredagen till 8 p å m åndagen. I extrema fall blir mycket liten vila under dessa tre dygn. Den som har varit vaken i 23 timmar kör bil lika d åligt som en förare med 0,5 promille alkohol i blodet, skriver Yrkesinspektionen, och p åpekar att det är förbjudet att köra bil med mer än 0,2 promille.

Ullev åls sjukhus kommer inte att förlänga avtalet med Landstinget i Värmland om att ta hand om sv årt skadade patienter fr ån främst Arvika och Torsby sjukhus. De anser sig inte längre ha kapacitet att ta hand om de svenska patienterna.
1997 larmades den norska luftambulansen (NLA) 26 g ånger. 12 transporter fullföljdes.

Det nuvarande avtalet gäller till utg ången av år 1999 och fram till dess kommer sjukhuset att ta emot patienter. Men Ullev ål ser gärna redan nu att antalet svenska patienter reduceras s å snart som möjligt. Detta p å grund av att antalet olyckor i Norge - främst MC-olyckor - har ökat dramatiskt med 20 procent.

I ett meddelande till alla landsting varnar Socialstyrelsen för att dammet fr ån krockkuddar kan ge frätskador. Dammet inneh åller ett ämne starkare än syra som är starkt basiskt. Ambulanspersonalen uppmanas därför att använda skyddsglasögon och skyddshandskar p å trafikolycksplatser där krockkuddar utlösts.

Socialstyrelsen varnar ocks å för att använda mobiltelefoner p å trafikolyckor där krockkuddar inte har utlösts. Signalerna fr ån mobiltelefonerna kan utlösa krockkuddar.

Inom tre timmar fr ån smärtdebut ska trombolys sättas in för att göra verklig nytta vid en hjärtinfarkt. Men inte ens hälften av hjärtinfarktpatienterna f år i dag trombolysbehandling inom den tidsgränsen. Det visar tidigare opublicerade siffror fr ån det nationella registret för hjärtintensivv ård. Nu kräver kardiologerna en nationell satsning p å prehospital trombolys. Gruppen bakom det nationella registret för hjärtintensivv ård (RIKS-HIA) har granskat klinisk bakgrund, behandling, komplikationer och nyckeltider för 2 054 patienter med akut hjärtinfarkt som under 1996 f ått trombolysbehandling inom tolv timmar fr ån ankomst till sjukhus.

Analysen avslöjar mycket stora skillnader i tid när det gäller starten för behandling med trombolys. Medianpatienten f år vänta tre och en halv timme fr ån smärtdebut till trombolysbehandling. Hälften av patienterna har en fördröjning p å över tre och en halv timme. För en fjärdedel överstiger väntetiden hela sex timmar. En stor del av fördröjningen sker utanför sjukhuset. Sjukhus med stora geografiska avst ånd inom sitt upptagningsomr åde har sv årt att tillräckligt snabbt sätta in trombolys.

Snart kan människor som ringer larmnumret 112 i Stockholm komma att mötas av en telefonsvarare. Orsaken är dagens ibland mycket l ånga väntetider hos SOS Alarm. En telefonsvarare skall därför införas p å prov i Stockholmsomr ådet. Vid l ång väntetid skall den säga n ågot i stil med att just nu har SOS Alarm kö.
- Ett problem kan bli att chockade och stressade människor börjar berätta sina problem för telefonsvararen istället för att vänta p å en operatör, säger Claes Melén, affärsomr ådeschef p å SOS Alarm i Stockholm.

Göteborg (A/F) den 16 maj -98
Den 15 maj disputerade, som tidigare aviserats i Ambulansforum, leg sjuksköterskan och v årdläraren Björn-Ove Suserud för avläggande av medicine doktorsexamen p å ämnet "The role of the nurse in Swedish prehospital emergency care". Hans arbete utg år fr ån Anestesi- och Intensivv årdskliniken p å Sahlgrenska sjukhuset. Björn-Oves ordinarie arbete är p å V årdhögskolan i Bor ås.

Disputanden har i 5 arbeten belyst dels sjuksköterskans roll inom katastrofmedicinen, dels inom ambulanssjukv ården och därtill har han inventerat kvalitetsutveckling i ambulanssjukv ården i större delen av landet och jämfört niv åerna 1992 och 1997. Avhandlingen hade i förväg väckt en del rabalder. Huvudorsaken till detta är att Björn-Oves vetenskapliga arbete inte skett med teknik, som är väl etablerad inom medicinsk vetenskap utan med stora inslag av samhällsvetenskaplig forskningsmetodik.

Björn-Oves avhandling tillför oss en stor mängd mycket betydelsefullt vetande inom ämnesomr ådet. Ambulansforum och m ånga andra har länge efterlyst forskning, som grund för den vidare utvecklingen. Nu har vi f ått en viktig s ådan grund, men fler behövs! Avhandlingen är väl värd att studera av alla, som arbetar med utveckling av svensk prehospital sjukv ård. Den har nr ISBN: 91-628-2932-7.

Ambulansforum gratulerar Björn-Ove varmt till hans examen och vill starkt understryka den stora betydelsen av forskningsinsatser inom omr ådet. Vi vill ocks å ge en mycket stor eloge till hans handledare professor Hengo Haljamäe. Hengos stora kunskap och erfarenhet har naturligtvis varit av mycket stor betydelse. Men det är lika beundransvärt att Hengo haft modet att lyfta fram arbeten med stark inriktning p å samhällsvetenskaplig metodik!

Bor ås (A/F) den 6 maj -98
Nu är sjuksköterskans roll i ambulanssjukv ården även vetenskapligt dokumenterad. Fredagen den 15 maj 1998, kl. 13.00 disputerar leg sjuksköterskan och v årdläraren Björn-Ove Suserud för avläggande av medicine doktorsexamen vid Göteborgs Universitet i Aulan, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Suseruds akademiska avhandling har titeln "The role of the nurse in Swedish prehospital emergency care" och Ambulansforum kommer inom kort att publicera en sammanfattning av arbetet.

En 81 årig man, som i början av april fick hjärtstopp, fick vänta 13 minuter p å ambulansen - trots att han befann sig endast 600 meter fr ån Falck-stationen i Næstved, Danmark. Orsaken var, att en Falck-redder inte hade kommit till arbetet och därför kunde Falck inte bemanna stationens 3:e ambulans. De tv å övriga var p å annat uppdrag och därför var man tvungen att rekvirera bil fr ån Falck i Fakse.

Patienten var död vid ankomsten till sjukhuset. Falck erkänner sitt misstag och vill nu strama upp företagets interna arbetsprocedur, samtidigt som den ansvarige schemaläggaren f ått en skriftlig reprimand. Utöver detta kommer Falck i Storströms amt framöver att skicka en redder iväg med en förstahjälpen väska, om Falck befinner sig i den situationen, att där inte är tillräckligt med personal för att bemanna en ambulans.

Nu ska ambulanspersonalen inom landstinget i Värmland utbildas till sjuksköterskor. 31 undersköterskor inom ambulansen kommer att erbjudas utbildning till sjuksköterska med
start redan i v år. Bakgrunden är bland annat Socialstyrelsens krav p å sjuksköterskekompetens inom ambulanssjukv ården. Minst en person i varje ambulansbesättning ska vara sjuksköterska. Inom sex år ska detta krav vara uppfyllt.

Personalomsättningen inom ambulansorganisationen i Värmland är l åg. Landstinget anser att man kan inte vänta p å att alla undersköterskor g år i pension innan man anställer sjuksköterskor. S å nu köper landstingsstyrelsen en uppdragsutbildning av Hälsohögskolan. Under studietiden f år de bidrag med 75-100 procent av grundlönen, beroende p å tjänstgöringsgrad. De studerande kan inte f å vanliga studiemedel, eftersom det rör sig om en uppdragsutbildning

Satsningen kostar mellan 24 och 29 miljoner kr. Utbildningen betalas dels genom centrala pengar fr ån landstingsstyrelsen, dels av länsarbetsnämnden. Kostnaderna för vikarier för dem som är p å utbildning betalas av sjukv årdsdistrikten.

Kvinnans son ringde till SOS Alarm klockan sex p å morgonen och begärde ambulans. Operatören bedömde d å att det inte behövdes n ågon ambulans akut och meddelade sonen att det kunde dröja 30-40 minuter innan ambulansen kunde komma.

Kvinnans tillst ånd försämrades snabbt och bara en kvart senare ringde sonen p å nytt till SOS Alarm och sa att det inte gick att vänta längre. D å var det en ny operatör som tog emot samtalet men ingen omprioritering gjordes.

Klockan halv sju fick operatörerna avlösning och det var den nya operatören - den tredje i ordningen - som larmade ut ambulansen. D å hade det g ått en timme sedan det första samtalet. N ågra minuter senare ringde sonen p å nytt för att höra varför ambulansen inte kom. Samtalet togs emot av en fjärde operatör, men dokumenterades inte p å band eftersom det just d å var bandbyte p å bandspelaren.

Vid det laget var en ambulans p å väg till kvinnan. Under körningen dit dirigerades ambulansen om till en annan, mer, br ådskande körning. Det larmet visade sig vara felaktigt men fördröjde färden.

Klockan åtta kom ambulansen fram till kvinnan. P å vägen mot Sahlgrenska sjukhuset noterade ambulanspersonalen att kvinnan var sv årt sjuk. Bl åljusen sattes p å och akutmottagningen förvarnades. Kvinnan dog p å sjukhuset - av en hjärtinfarkt med cardiogen chock - en och en halv timma efter det första samtalet.

Akutbilssköterskor kan f å rätt att avbryta p åg ående återuppliving. Förslaget kommer fr ån läkare i Landskrona och genomförs troligen inom kort i Malmöhus län. Tillämpningen kan f å betydelse i hela landet.

SOS Alarms försäljning av nyhetstips m åste stoppas. Det anser Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen Göran Hägglund.
- Den som drabbas av en olyckshändelse ska inte riskera att möta en fotograf fr ån en tidning innan ambulansen kommer, säger han till TT.

Fyra människor har räddats till livet av Arlandas akutbil, den s å kallade 131-bilen, som brandbefälen ansvarar för. Akutbilen har under sitt ett och ett halvt år p å flygplatsen haft 150 utryckningar.

SKÖVDE (A/F) den 21 mars -98
P å uppdrag av den tidigare landstingsdirektören i Skaraborg, Kaj Möllefors, har FOA (Försvarets Forskningsanstalt) gjort en utredning av Skaraborgs ambulansorganisation. FOAs studie har titeln "Studie av fördelningen av ambulanser mellan existerande grupperingsplatser i Skaraborg". I denna studie har FOA gjort en kommunikationsanalys och sett hur ambulanserna g år vid prio ett-larmen. Resultatet visar att varken Hjo, Tibro eller Gullsp ång skulle ha n ågon av de 20 ambulanser som finns om FOA fick bestämma. FOA anser att dessa tre orters ambulanser istället skall placeras p å orter med större behov, till exempel Skövde och Falköping.

STOCKHOLM (A/F) den 20 mars -98
Nu startar även Karolinska Institutet specialistutbildning i prehospital akutsjukv ård för leg. sjuksköterskor.
Utbildningen är p å 40 poäng och skall ge en förberedelse för ett professionellt yrkesutövande inom prehospital akutsjukv ård och gynna en kunskapsutveckling inom huvudämnet omv årdnad inom prehospital akutsjukv ård. Efter genomförda kurser skall studenten:
kunna arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet inom omr ådet, ha utvecklat förm ågan att initiera, genomföra, utvärdera och utveckla v ård och omv årdnad och ha utvecklat förm ågan till reflektion för fortsatt utveckling mot en ökad professionell kompetens.

Huvudämnet är omv årdnad inom prehospital akutsjukv ård. I utbildningen poängteras den prehospitala omv årdnaden där s åväl den teknologiska, humanistiska, patientcentrerade och helhetsinriktade v ården betonas.

STOCKHOLM (A/F) den 16 mars -98
En sv årt hjärtsjuk 80- årig man föll i g år kväll omkull i badrummet i sitt hem p å Ringvägen p å Lidingö och behövde hjälp. Polisens ledningscentral fick larmet klockan 17.04 och skickade omedelbart en polispatrull till den rätta adressen. Poliserna, som ins åg mannens sv åra tillst ånd, begärde omedelbart assistans av ambulans och akutbil.

SOS Alarm larmade ut tv å bilar - till Ringvägen p å Söder i Stockholm. Enligt SOS Alarm fick de en beställning runt klockan 17.30, till den här adressen p å Söder.
Under tiden blev polispatrullen p å Lidingö allt mer ot ålig över att det aldrig kom n ågra ambulans. Den gamle mannen blev allt svagare och behövde kvalificerad läkarhjälp för att klara sig. Efter nya kontakter med ledningscentralen fick poliserna klart för sig att ambulansen skickats till rätt gata - men i fel kommun. Denna g ången larmades Lidingös ambulans ut. D å var klockan 17.44. Den 80- årige mannen togs omhand och fördes i ilfart till sjukhus. När han kom fram klockan 18.17, hade han hjärtstillest ånd och hans liv gick inte att rädda.

LUND (A/F) den 10 mars -98
Nu startar även V årdhögskolan Lund-Helsingborg specialistutbildning i ambulanssjukv ård 50 p. V årdhögskolan blir därmed den fjärde v årdhögskolan, efter Bor ås, Växjö och Halmstad som startar
specialistutbildning i ambulanssjukv ård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta:

V årdhögskolan Lund-Helsingborg p å följande telefonnummer:
046-15 39 71, 15 39 59 eller 042-10 14 62

Sedan årsskiftet erbjuds svenska medier att bli larmade samtidigt med brandk år, ambulans och annan samhällstjänst. Initiativet kommer fr ån SOS och har en kommersiell bakgrund. Hitintills har Sveriges Radio och Television tecknat avtal, men hur mycket de f ått betala är en väl förborgad hemlighet.

Systemet bygger p å att avancerad datateknik överför informationen direkt till medierna. Efter att larmsamtal inkommit f år medierna upp händelse och adress p å sina dataskärmar samtidigt som samhällsresursen larmas. Den snabba rapporteringen är dock inte oproblematisk. I Göteborg prövade man under en period att skicka ut meddelanden via personsökare till journalister och fotografer, men d å var media före brandbilar och ambulanser, vilket inte alltid är uppskattat.

KARLSTAD (A/F) den 2 mars -98
Inom tre år ska landningsplatser för helikopter finnas vid samtliga fem akutsjukhus i Värmland. Idag finns möjlighet att landa med helikopter i anslutning till de fem länsdelssjukhusen men det är fr ågan om provisoriska lösningar.

Fr ån den 1 april gäller EU-gemensamma säkerhetskrav för patienttransporter per helikopter, vilket i Sverige förutsätter landningsplatser godkända av Luftfartsverket. För att f å fortsätta att använda befintliga landningsplatser krävs därmed dispens. Efter en konsultutredning föresl ås nu landningsplatser vid de fem sjukhusen, till en beräknad sammanlagd investeringskostnad av ca 18 miljoner kr. Tanken är att alla skulle st å klara inom tv å-tre år.

Tre larmoperatörer vid SOS Alarm i Malmö som åtalats för vägran att
skicka ambulans frikändes av tingsrätten, rapporterar TT.

I februari 1997 kontaktade en kvinna SOS och begärde ambulans d å hennes
man druckit alkohol och tagit sömntabletter. Mannen, som d å var vid
medvetande, avböjde själv ambulanshjälp. Först vid fjärde samtalet d å
hustrun uppgav att mannen var medvetslös skickades ambulans. Mannen var
d å död.

HALMSTAD (A/F) den 24 februari -98
Nu startar även V årdhögskolan i Halmstad specialistutbildning i akut- och ambulanssjukv ård, 50 p. V årdhögskolan blir därmed den tredje v årdhögskolan, efter Bor ås och Växjö, som startar specialistutbildning i ambulanssjukv ård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta:

Centrala Studievägledningen
Tel.tid: M å-Fr 9.00-12.00 Tel: 035-16 71 00 (vxl)

Studieort: Varberg

LUND (A/F) den 18 februari -98
Sverige har som ett av de första länderna i världen skapat ett standardiserat utbildningsprogram p å barn.

STOCKHOLM (A/F) den 18 februari -98
SOS Alarm har nu blivit certifierade enligt ISO 9001, en internationell standard som specificerar en rad kvalitetskrav p å en verksamhet.

Adrenalin Medihaler Spray är ett läkemedel som i Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1995:8 (M) finns förtecknat i den lista över läkemedel, som av ansvarig läkare kan delegeras, att administreras av icke legitimerad personal inom ambulanssjukv ården. Denna personal skall ha med legitimerad personal likvärdiga och dokumenterade kunskaper i patientbedömning och indikationer för genomförande av behandling.

Adrenalin Medihaler Spray har av Pharma 3M dragits in d å man funnit att halten och partikelfördelningen i inhalationsaerosolen avtagit kraftigt med åtföljande risk för försämrad effekt av läkemedlet i den rekommenderade dosen.

Lämpligt alternativ som rekommenderas av Läkemedelsverket att administrera p å indikationen anafylaxi, bronkospasm är Epipen och Epipen Jr, injektionslösning 0,30 mg/dos resp. 0,15 mg/dos givet i sk autoinjektor.

STOCKHOLM (A/F) den 6 februari -98
En ny, mer l ångverkande blodproppslösande medicin börjar nu prövas p å patienter med akut hjärtinfarkt.

VÄXJÖ (A/F) den 5 februari -98
Nu startar V årdhögskolan i Växjö Specialistutbildning i ambulanssjukv ård, 40 p. V årdhögskolan blir därmed den andra v årdhögskolan, efter Bor ås, som startar specialistutbildning i ambulanssjukv ård för leg. sjuksköterskor.

För mera information, kontakta studievägledare Kerstin Nilsson:
kerstin.nilsson@ltkronoberg.se
V årdhögskolan i Växjö
Box 1210 351 12 Växjö
Telefon: 0470-858 69

Kursen ges som distansutbildning med Växjö som kursort.

SKÖVDE (A/F) den 1 februari -98
Socialstyrelsen gav Landstinget Skaraborg sitt fulla stöd när medicinalr ådet Karl-Axel Norberg och byr ådirektör Louise Stensnäs p å fredagen besökte Skaraborg.

Anledningen till att Socialstyrelsen ombads att granska ambulanssjukv ården i Skaraborg, var att Landstinget ville f å en utomst ående myndighet att ge sitt omdöme om den h årt kritiserade organisationen i Skaraborg. Detta sedan Landstinget tagit över driften av ambulanssjukv ården i egen regi. En utveckling som fortsätter, tror Louise Stensnäs.

Bror G årdelöf, chefsöverläkare Ambulanssjukv ården i Östergötland, ordförande i Flisa - Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukv ård, p åst år i Läkartidningen 4/98 att opioidanalgetika finns i en övervägande majoritet av Sveriges ambulanser.

G årdelöf hävdar ocks å att allt fler ambulansbesättningar är utbildade att själva ge opioder, och i andra fall finns det s k "Doctor's kit".

Stockholm (A/F) den 7 januari -98
Ytterligare 4 ambulanser ges möjlighet att skicka EKG-kurvor till HIA p å Södersjukhuset i Stockholm. I sydöstra sjukv årdsomr ådet finns nu möjlighet för ambulanspersonalen i Värmdö, Nacka, Tyresö, Haninge och Nynäshamn att ge prehospital trombolys redan hemma hos en ny hjärtinfarktpatient.

Försöket startades av Nacka sjukhus, som var ett av de tv å första sjukhusen i landet som införde möjligheten att med hjälp av ambulanssjukv årdare ge trombolys hemma hos patienten, efter att kardiolog konsulterats.

Arvika (A/F) den 5 januari -98
Det saknas en ambulans i Arvika. M ålet att n å sv årt sjuka patienter inom 25 minuter - oavsett var de bor - kan inte längre garanteras. Värst är det p å kvällar, helger och nätter.

- Antingen ger politikerna oss mer pengar eller s å sänker de ambitionsniv ån, säger Ulf Forsman, ambulansöverläkare i västra distriktet, till Arvika Nyheter.

Socialdemokraterna i landstinget är inte beredda att sänka n ågra ambitioner, men har olika uppfattningar om vem som skall betala för en extra ambulans i Arvika.Enligt landstingsr ådet Berit Högman (s) är det västra distriktets ensak att finansiera en extra ambulans.

Stockholm (A/F) den 3 januari -98
Djurambulansen i Stockholm har varje år ca 500 utryckningar. Efter 7 år förbjuds djurambulansen att använda bl åljus av Vägverket och även möjligheten att använda kollektivfilen försvinner.

Hasse Rosenthal, som driver djurambulansen i Stockholm, säger till TV3 Direkt att Vägverket har en ny chef som inte anser att djur ska ha den här servicen.

Stockholm (A/F) den 1 januari -98
En morfinberoende ambulanssjukv årdare p å Lidingö i Stockholms län bytte ut morfinampuller mot adrenalinampuller. Sv årt sjuka patienter som fick smärtlindring med morfin, som övrig ambulanspersonal trodde ampullerna innehöll, blev istället hyperaktiva.

Polisen och ambulansentreprenören har konstaterat att ambulanssjukv årdaren tagit morfin och flyttat etiketterna till andra ampuller för att p å sätt undg å upptäckt. Annan ambulanspersonal har intet ont anande sprutat in det "falska" morfinet i blodet p å patienter med sv åra smärtor. För hjärtsjuka som f år adrenalin kan det innebära ett livshotande tillst ånd.

Förh ållandet avslöjades när ambulansläkaren vid en rutinmässig genomg ång av patientjournaler upptäckte att flera patienter som v årdats av ambulansstationens personal, reagerat p å ett oväntat sätt när de f ått morfin. Först misstänktes det vara n ågot leveransfel, att tillverkaren märkt fel p å ampullerna, men vid en farmakologisk undersökning avslöjades etikettbytet, säger ambulansentreprenörens VD till Aftonbladet. Nu görs en uppföljning för att se vilka patienter som kan vara i riskzonen. Totalt rör det sig om en handfull patienter.

Ambulanssjukv årdaren avslöjades efter att samtlig personal p å den berörda ambulansstationen hade f ått lämna urinprov. Stölden är polisanmäld och ambulanssjukv årdaren är misstänkt för stöld och framkallande av fara för annan och är avstängd fr ån sitt arbete.