Älmhult (A/F) den 25 december -97
Akutbilen i Älmhult, som startades som ett projekt v åren 1995, dras in s å snart som möjligt. Orsakerna är för höga kostnader - 1,5 miljoner kronor per år och för litet befolkningsunderlag. Socialnämndens ordförande Roland Johansson (s) säger till tidningen Sm ålänningen att det skulle behövts ett befolkningsunderlag p å minst 50 000 till 100 000 personer, för att projektet skulle varit lönsamt.

Projektets upplägg har varit att under dagtid bemannades akutbilen vid utryckning av personal fr ån Landstingets v årdcentral. Efter klockan 17 p å vardagar samt under helger har Kommunens personal tagit över. I somras hoppade dock v årdcentralen av p å grund av personalbrist.

I en gjord utvärdering av akutbilsverksamheten framg år det att liv har kunnat räddas och onödigt lidande lindras, eftersom akutbilens personal har högre medicinsk utbildning än ambulansens personal.

MALMÖ (A/F) den 23 december -97
Travtränaren Kjell P Dahlström fick hjärtstopp strax efter m ålg ång p å Jägersros travbana i söndags. Till hans hjälp skyndade den av Jägersro inhyrda ambulans som drivs av Röda Korset i Helsingborg. Personalen saknar formell ambulansutbildning och bilen var inte utrustad med n ågon defibrillator. Efter en kort stunds hjärt-lungräddning, som gavs av en sjukv årdsutbildad kvinna, lastades patienten i ambulansen och en färd i sakta mak, utan vare sig bl åljus eller sirener, p åbörjades mot universitetssjukhuset i Malmö. Vid ankomsten hade Kjell P Dahlström hjärtstopp och läkarna avbröt upplivningsförsöken kl 19:10.

Nu riktas kritik mot denna ideella Röda-Kors personal som ansvarar för travbanans s k ambulans. Istället för att kalla p å en av Malmö Brandk års akutbilar, valde man att p å eget bev åg transportera patienten till sjukhuset. Under färden hade man kontaktat SOS, men när larmoperatören erbjöd att skicka en ledig bil till deras hjälp avböjde oväntat Röda-Korsarna detta.

Malmö Brandk år är mycket förv ånande till deras agerande.
- De borde ha kallat p å assistans redan fr ån första stund. Alla som drabbas allvarliga hjärtproblem har rätt till professionell v ård, säger Fredrik Forselius, ansvarig för ambulansverksamheten inom Malmö brandk år till Sydsvenska Dagbladet.

Chefsöverläkare Peter Jerntorp, medicinskt ansvarig för Malmös ambulansverksamhet, är ocks å kritisk mot att Röda-Korset använder ordet "ambulans" b åde p å sin bil och p å sina kläder.
- Det är en sorts falsk flagg som signalerar att man skulle ing å i den riktiga ambulansverksamheten, säger Jerntorp till Sydsvenska Dagbladet.

B åde Röda-Korset och Jägersros ledning avvisar kritiken. Tvärtom har Bo Dackner, narkossköterska och ansvarig för Sk åneorganisationens mobila enheter (totalt tv å ambulanser), fullt förtroende för personalens agerande.
- Jag kan inte se att v år personal agerat olämpligt. De bedömde att det gick snabbare att själva transportera den sjuke till akutmottagningen än att vänta p å en akutbil, och det är ett beslut jag har förtroende för, säger han till Sydsvenska Dagbladet.

Pite å (A/F) den 12 december -97
Landstinget i Norrbotten har beslutat att m åla alla ambulanser gula för att p å s å sätt göra dem mera synliga i trafiken, speciellt med tanke p å den l ånga vintern och vita miljön.
Landstinget har före sitt beslut delat ut en enkät till cirka 400 personer/instanser som har f ått svara p å fr ågan vilken färg de anser skulle vara lämpligast p å ambulanserna och om gult skulle kunna vara en bra färg.

Lule å-Boden (A/F) den 10 december -97
Ambulanserna är Kommunals omr åde anser arbetsgivaren i Lule å-Boden och anställer därför enbart ambulanssjukv årdare. Detta innebär att sjuksköterskor hindras att söka tjänster.

MALMÖ (A/F) den 7 december -97
I mitten av november fick en 69- årig kvinna, med l ångvarig sjukdomshistoria med hosta och andningsbesvär, tilltagande besvär under natten. En sjuksköterska kom hem till henne och bedömde situationen som direkt livshotande. Klockan är fem i åtta p å morgonen d å maken ringer 112, men han f år ingen respons p å allvaret i händelsen.
- Ambulansen kommer när den har tid, blev svaret fr ån SOS-operatören, säger maken till Sydsvenska Dagbladet.

Efter en kvarts väntan ringer sköterskan till SOS och f år d å reda p å att ambulansen inte ens är p å väg. Först efter ytterligare en p åringning f år sköterskan besked att ambulansen är p å väg och ber d å att de skall p åkalla fri väg. Först halv nio kommer ambulansen fram och kvinnan f år syrgas. Under färden till sjukhuset vill inte ambulansföraren p åkalla fri väg utan stannar vid rött ljus vid tre tillfällen. Först vid fjärde rödljuset förm år v årdaren föraren att sl å p å bl åljuset, men kvinnans liv gick inte att rädda, hon dog kvart över nio.

Kvinnas make kritiserar ambulanspersonalen i sin anmälan till Ansvarsnämnden. Han menar att de inte tog larmet p å allvar. En kritik som Tord Green, ambulansansvarig p å Malmö Brandk år, helt avvisar. Han ser det som "löjligt" att n ågon ambulanssjukv årdare skulle ha prioriterat ner ärendet under arbetets g ång och därmed fördröjt utryckningen.
- Det är ju SOS som intervjuar och gör bedömningen, vi agerar p å deras information, säger han till Sydsvenska Dagbladet.

STOCKHOLM (A/F) den 22 november -97
Rätten att delegera icke leg ambulanspersonal att hantera läkemedel kommer att försvinna. Detta talar nu Socialstyrelsen om i klarhet. I somras kom författningen SOSFS 1997:14, "Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukv ård och tandv ård", som tydligt beskriver att delegering inte f år förekomma som en permanent företeelse. Samtidigt har det väckts krav fr ån läkare att det skulle bli till åtet för ambulanssjukv årdare att använda trombolys.

SKÖVDE (A/F) den 13 november -97
I Skaraborgs län har kritiken varit högljud om att det finns alldeles för f å ambulanser i den nya sjukv årdsbaserade organisation som startade förra året. Protesterna, som främst handlat om att i den gamla brandk årsorganistionen fanns det alltid folk och fordon att tillg å - har nu p åverkat politikerna s å att de återigen tecknar avtal med de kommunala brandk årerna.

Poängen med avtalet är att s å fort n ågon ambulans inte är tillgänglig inom 15 minuter skall brandbil larmas. Sjukv årdsinsatserna för brandmännen är dock begränsade, vilket ocks å regleras i avtalet. Enligt avtalet inskränker sig sjukv årdsdelen till enklare livräddning typ hjärt- lungräddning och inga läkemedel eller syrgas f år ges.

Alvedon vid symtom som klart pekar p å livsfarlig hjärnblödning. Den ordinationen gav sjukv årdsupplysningen i Östersund när Svenska Dagbladet testade sju av landets sjukv årdsupplysningar. Endast en sjuksköterska fr ågade hur huvudvärken började, trots att detta är direkt avgörande för vidare ställningstagande.

Tv å sjukv årdsupplysningar klarade av att identifiera epiglottit. I Stockholm gavs SvD svaret; "Har du magnecyl hemma, Treo eller n ågonting s å gurgla dig med det s å blir det lättare att svälja, för det l åter som en virusinfektion". I Malmö tyckte man att det räckte med ett besök p å v årdcentralen dagen efter.

Socialstyrelsens överdirektör Olof Edhag blev förv ånad när SvD presenterade resultatet av undersökningen, men kunde inte lova att det just nu skulle bli n ågon särskild tillsyn. Istället tyckte han att det ytterst är politikerna som skall se till att man har en fortlöpande kvalitetsgranskning av sin verksamhet.

STOCKHOLM (A/F) den 30 oktober -97
Efter en intensiv och stundtals hätsk kampanj mot Socialstyrelsen, lyckades Stig Holmberg med att f å myndigheten till att backa fr ån sin uppfattning att defibrillerande brandmän ägnar sig åt kvacksalveri. Myndigheten har motiverat sin uppfattning med att denna typ av verksamhet betecknas som hälso- och sjukv ård och är därför förem ål för verksamhetstillsyn om det inte är att betrakta som lekmannainsatser. Organisatoriskt är räddningstjänsten inte hälso- och sjukv ård och därför kan förfarandet med delegering egentligen inte ske.

Nu skriver överdirektör Nina Rehnqvist, Socialstyrelsen att en försöksverksamhet bör kunna vara motiverad men försöksplanen bör kompletteras p å följande punkter:

För det första bör sent utfall, dvs hur det g år för patienterna, dokumenteras. Även om det inte är en primär slutvariabel bör informationen dock finnas.

En delrapport bör kunna ges efter tre m ånader och gärna muntligt i form av föredragning p å Socialstyrelsen. Projektets tid begränsas i första hand till ett år och därefter utvärderas. Negativa effekter bör ocks å dokumenteras.

Vid efterkontroll hos tillverkaren har det visat sig att halten och partikelfördelningen i inhalationsaerosolen har avtagit kraftigt. Det föreligger därför stor risk för avsevärt försämrad effekt och därmed att läkemedlet ej ger tillräcklig effekt vid den i FASS rekommenderade dosen. 3M Pharma har därför beslutat återkalla samtliga förpackningar av Adrenalin Medihaler Spray som finns i landet fr ån alla led t.o.m patient.

All distribution till apotek har stoppats per den 20/10 och landets apotek och sjukv årdsinrättningar informeras via indragningsbrev. Indragningen kommer att åtföljas av en avregistrering av läkemedlet, d å 3M Pharma bedömt att de uppkomna problemen med produktionen ej kommer att kunna lösas. Lämpligt alternativt läkemedel ex. EpiPen bör därför anvisas berörda patienter.

ESLÖV (A/F) den 21 oktober -97
Sent ig år kväll skickades ambulans till en hyresfastighet i centrala Eslöv. Anhöriga till en hemvärnsman hade ringt och begärt hjälp eftersom mannen verkade sjuk. När ambulanspersonalen möter mannen i hans lägenhet tar han fram en automatkarbin och hotar dem till livet. Ambulanssjukv årdarna backar undan och lyckas larma polis.

Svenska cardiologföreningens arbetsgrupp för hjärtlungräddning, med Stig Holmberg i spetsen, har uppvaktat Socialstyrelsen med en projektansökan där b åde brandmän och poliser avses f å använda defibrillatorer. Bakgrunden är att läkarna tycker att det tar för l ång tid innan patienter med hjärtstopp blir defibrillerade. Därför har de skrivit ihop en projektplan för decentraliserad defibrillering som skall leda till att fler människor f år snabbare hjälp.

"M ånga samhällen saknar egen ambulans idag. Om körsträckan för en ambulans till samhället i fr åga är exempelvis tio kilometer är sannolikheten för överlevnad i detta samhälle nära noll", skriver läkarna i sin ansökan. I första hand vill man att brandmän skall f å defibrillera men i ett andra skede vill man ocks å att polisen skall f å möjlighet.

Roger Grödén, närpolischef i ånge i Medelpad är en glesbygdspolis som kan bli aktuell och han välkomnar förslaget även om han är lite orolig för att göra fel.
- Att ha en defibrillator i bilen är inga problem. Ibland är vi p å plats före ambulansen och d å skulle vi kunna använda maskinen, säger han till Dagens Medicin.

GÖTEBORG (A/F) den 5 oktober -97
Det har funnits Volvoambulanser sedan 1936, men p å den tiden var det inte Volvo självt som producerade dem. Det var främst karosserifirman Nordbergs i Stockholm som p å egen hand byggde om Volvobilar till ambulanser.
1976 började Volvo tillverka ambulanser i egen regi, d å byggda p å 260-modellen.
Idag säljer Volvo cirka 100 ambulanser per år, huvudsakligen i Sverige och Norge.

Volvos ambulanser, byggda p å V90-modellen, tillhör de säkraste och modernaste p å marknaden. H åkan Henriksson är utbildningsansvarig för Volvos ambulanser p å Räddningstjänsten i Göteborg. Han säger:
- Naturligtvis är det viktigt för oss att ha en säker arbetsplats.
- ABS-bromsar, SIPS, krockkuddar, bra vägh ållning. Allt detta finns i Volvoambulansen, men saknas i de Chevroleter som vi hittills har kört, säger H åkan.

Tio nya Volvoambulanser är under leverans, skräddarsydda efter H åkans och hans kamraters önskem ål. Samtliga har 3-litersmotorn p å 204 hästkrafter och är utrustade med automatl åda och den för arbetsmiljön viktiga klimatkontrollen. Chassi och bromsar är kraftigare än p å en "�vanlig"� V90.
De är ombyggda av Volvos l ångvarige partner p å specialfordonsomr ådet, Yngve Nilsson Karosseri AB i Laholm. Där kapas bilen bakom framdörrarna, förlängs och förses med nya karosserisidor fr ån Volvo i Olofström. Även inredningen av ambulansen sker i Laholm.
Den färdiga bilen utrustas sedan av Swede Rescue AB i Trollhättan som specialiserat sig p å ambulanser.
Liksom andra ambulanser som används i Sverige kan Volvo V90 transportera en enda patient. Den ambulanssjukv årdare som inte kör sitter i en stol bredvid. Därifr ån har han en god uppsikt över den skadade eller sjuke och kan lätt manövrera b åren.
I sk åp, väskor och fack finns en mängd sjukv årdmaterial, däribland lustgas för smärtlindring, syrgas och en defibrillator för att ge elektriska impulser till hjärtan som kommit i otakt. Utrustning för snabba förlossningar finns ocks å p å plats.

B åde ambulansman och brandman i Göteborg
H åkan Henriksson och hans kollegor är b åde ambulansmän och brandmän. Förutom brandmansutbildningen har de kompetens som undersköterskor plus 20 veckors ambulansutbildning. I den senare ing år körträning.

Stockholm (A/F) den 1 oktober -97
Nu är det spikat att Sverige ska börja h ålla standardiserade traumakurser, som vänder sig s åväl till ambulanssjukv årdare, ambulanssjuksköterskor som intresserade läkare. Kurserna h ålls i regi av SFAI - Svensk Förening för Anestesi och Intensivv ård (anestesiläkarnas yrkesförening).

Första kurserna h ålls i Sverige (Stockholm) 3-4 och 7-8 november.

Ambulansforums redaktion är, med erfarenheterna fr ån andra länder som grund, övertygad om att dessa kurser kommer att innebära en betydande kvalitets- och kompetenshöjning inom stora delar av den svenska traumasjukv ården.

Stockholm (A/F) den 27 september -97
Bolaget Samariten hade inte saklig grund för att säga upp tre ambulanssjukv årdare i Stockholms län. Det konstaterar Arbetsdomstolen och dömer företaget att betala skadest ånd till de tre. D å ambulansverksamheten lades ut p å entreprenad 1993 hade de tre kritik mot brister i fordonens utrustning. D å de inte fick tillfälle att föra fram sin kritik till arbetsgivaren, valde de istället att koppla in sin fackförbundstidning, Kommunalarbetaren.

Sedan förra året har minst en begäran om att f å utbilda räddningstjänstpersonal i defibrillering tillbakavisats av Socialstyrelsen. I avslag till ambulansöverläkaren Ulf Björnstig i Västerbotten hänvisades till kvacksalverilagen.
Medicinalr åd Karl-Axel Norberg säger till Dagens Medicin att generellt är Socialstyrelsen lite skeptiska till att sprida ut den här typen av kvalificerad verksamhet till personalkategorier som inte har legitimation och inte har kvalificerad sjukv årdsutbildning i botten.

50 ambulansförare fr ån Farum, Fredriksund och Gilleleje har haft stor användning av sin utbildning i bland annat adrenalin injektioner. I sommar har de vid ett 15-tal tillfällen hjälpt patienter med allergiska reaktioner efter insektsstick. I utbildningen ingick ocks å att mäta blodsocker, syremättnad i blodet samt att sätta dropp.
- De lavde selv krop til praktiske övelser med kanylerne, s å de ved, hvad det er, de laver, fortæller omr ådeleder Stig Andersen.

Ambulanssjukv ården i Västernorrland har börjat använda ett datorsystem som framförallt underlättar skrivandet av journaler. Ambitex heter systemet, som ursprungligen utvecklats av Landstingen i Östergötland, Sörmland och Uppsala.

Ambitex är ett system där ambulanspersonalen använder dataterminaler och streckkoder i ambulanserna för att lagra patientuppgifter. Direktöverföring av data till sjukhuset sker med hjälp av Mobitex. Systemet leder framförallt till bättre dokumentation och uppföljning.