Kul att fler än jag är av samma åsikt! Stå på dig!
Vad tycker ni andra läsare? Ska man prioritera vidareutbildningar, erfarenhet från sjukhusmiljö, ambulanserfarenhet eller personlig lämplighet (via praktiska/teoretiska tester) när man anställer amb.sjuksköterskor? Allt är givetvis viktigt, men man måste nog lägga tyngdpunkten på någon område.
Antalet sjuksköterskor med vidareutbildningar (helst två), erfarenhet från akutsjukvård/ambulans samt personlig lämplighet (efter högt ställda krav) kan inte vara så många så det täcker behovet.
Och hur kan man förutsätta att alla dessa (om de finns i så stor mängd) vill arbeta i ambulanssjukvården?
På vissa ställen har det varit på förslag att "alla" ssk på akutmott, HIA, IVA, anestesi, mm ska bemanna ambulanserna. Kanske då med ca. 1 pass/varannan vecka. Det går då åt 50-100 pers. för att ha igång 2-3 bilar!
Hur ska alla dessa klara de specifika krav som endast gäller inom amb.sjukvården? Om man nu kan förutsätta att alla de vill arbeta med ambulans, vill säga. Jag tycker det låter som undergången för svensk ambulanssjukvård.
Alla de som är anställda på ambulansen måste ara "utprovade" efter medicinsk/teknisk kompetens.
Möjligtvis undantaget narkossköterskor som åker med akutambulans som 3:e man. Här kan man anställa enbart efter den medicinska kompetensen/erfarenheten/lämpligheten. Jag tycker för övrigt det är bra med akutbilar, etc. då det ger sjuksköterskor som inte har god styrka, körkort, mm chansen att delta i den pre-hospitala akutsjukvården.
Ibland känns det som om ambulanssjukvården styrs utifrån facklig prestige & makt. I synnerhet från vårdförbundet SHSTF (som f.ö är mitt blivande fackförbund).
Tack för mig.
|