Det är av stor vikt för sjuksköterskor att kunna få tillfälle att varva mellan ambulanstjänstgöring och sjukhustjänstgöring.
I Karlshamn där jag arbetar har vi gjort en uppdelning där vi varvar sjukhustjänstgöring med ambulanstjänstgöring. 4 dagar per 4 veckors period arbetar vi inne på sjukhuset, resterande arbete sker på ytter stationsambulanserna
Från början (för ca 3 år sedan) så försökte vi påverka arbetsledningen att få göra dessa sk. repetitionspass på våra avdelningar som vi tidigare arbetet på, huvudsak anestesi och IVA.
Tyvärr så gick inte detta att lösa trots halvt vaga löften från arbetsledningen, utan repetitionspassen sker fortfarande på akutmottagningen, i viss mån som ersättare för sjukdom eller annan frånvaro. Naturligtvis fyller repetitionspassen på akutmottagningen en viss funktion.
De med anestesi och IVA utbildning skulle kunna vara en betydligt kompetentare resurs extern och internt om vi kontinuerligt kunde göra huvuddelen av våra repetitionspass på anestesi/IVA.
Det är viktigt att man redan från början strukturerar upp hur kvalité och fortbildning skall fortlöpa och inte tro att problemen löser sig med tiden. Vi gör fortfarande majoriteten av våra repetitionspass på akutmottagningen, ibland kan vi få chansen att göra dem på anestesi/IVA. Problemet med detta är att kontinuiteten blir lidande. Att arbeta på anestesi/IVA kräver kontinuitet för att ge en tillfredställande patientsäkerhet och vård kvalité. Med nuvarande system så blir alla lidande, vi sjuksköterskor, patienterna och även arbetsledningen som får en mindre kvalificerad personal till sitt förfogande.
Det är viktigt att en sjukhustjänstgöring utformas för ambulanssjukvårdens och sjuksköterskornas utveckling och att man bygger på de befintliga resurserna som sjuksköterskorna har sedan tidigare.
För min del så är anestesiarbetet ett komplement för god vård kvalité och prehospital säkerhet.
/Christer