<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

ambulans
Insändare från Raul Stenberg den 8 april 2001
Det krävs ett nytänkande om ambulanspersonalens kompetens. Skriver Lisbeth Mattsson i TM Räddningsmedicin 1-2001.
Slutsatser och reflektioner av studien "ambulanssjukvård".

Några vetenskapliga belägg för att en högre formell kompetens i prehospital sjukvård ger en ökad överlevnad, eller säkrare och bättre vård, har forskarna inte kunnat finna.
är det så att en lägre formell kompetens i prehospital sjukvård ger en ökad överlevnad, säkrare och bättre vård??
Varför använder sig sjukhusen inte bara av lägre formell kompetens, då skulle det kunna innebära att vi får en ökad överlevnad, säkrare och bättre vård!
är det så att ju lägre ribban läggs ju bättre vård får vi? Ingen grundkompetens utan lär av misstagen.

Kommunal har strävat att få någon form av paramedics utbildning, någon som ställer till besvär eftersom studier har visat att paramedics tillbringar 2 minuter för länge på olycksplatser med svåra trauma. Under dessa två extra minuter hinner paramedic intubera och sätta dropp. Vad hade hänt om tex intuberingen hade uteblivit? Det troliga är att intubering gjordes pga att den var nödvändig. Hade det varit bättre att vänta med intubering och en möjlighet till god ventilation tills ambulansen når sjukhuset?
"vi klarade patientens lever ruptur men han fick hjärnskador av hypoxi under transporten till sjukhuset" = ökad överlevnad, säkrare och bättre vård!

TM- räddningsmedicin skriver vidare, författarna hävdar att föreställningen om att många dödsfall utanför sjukhus kan undvikas inte stämmer med verkligheten!?
Räcker det inte om några få kan räddas? Måste det alltid vara alla eller ingen?

Enligt Sjöström och Johansson kunde det behandlingsprogram som paramedics använder vid svåra trauma ökar risken för död genom stora blödningar men ger ett bättre utfall för den som överlever.
Kan det vara så att det inte är själva paramedics som det är fel på utan behandlingsprogrammet. Flexibiliteten för att på plats modifiera behandlingsprogrammet efter rådande situation kanske är obefintlig. Några sådana avvikelser får kanske inte förekomma, detta framgår ej i studien.
Eller är det så att ambulanstekniker som utbildas till paramedics inte är någon lyckad lösning utan att Socialstyrelsens väg med sjuksköterskor är ett bättre alternativ.

Lisbeth Mattsson anser att de två hypotetiska slutsatser som ställdes upp i forskningsansökan visar sig vara adekvata:
1. Ambulanssjukvård kräver specifik utbildning och författning.
2. Ingen idag existerande utbildning ger tillräckliga kunskaper inom de områden som ambulanssjukvård omfattar.

-Specifik utbildning!
-Ingen idag existerande utbildning ger tillräcklig kunskap!
Vem skall nu jobba inom ambulanssjukvården, ingen har tillräckliga teoreteiska kunskaper enl de hypotetiska slutsatserna.

Vidare skriver Lisbeth M:
"Den formella utbildningsnivån är förvisso lägre hos ambulanssjukvårdare, men deras fortlöpande utbildning är i allmänhet omfattande och inriktad mot spetskompetens inom ambulanssjukvård och de genomgår årligen tester för viss läkemedelshantering. I sjuksköterskornas grundutbildning ingår minimalt med akutsjukvård".

Om sjuksköterskan får ta del av den fortlöpande utbildningen som är i allmänhet omfattande (vilket alla ambulanssjukvårdare i Sverige verkligen kan hålla med om) så förstår jag inte varför hon inte skulle kunna bli bra ambulanspersonal med sin omvårdnadsbakgrund och legitimation.

Intellektuellt tänkande!
Ambulanssjukvårdarens kliniska kompetens uppkommer genom att deras professionella kompetens kan förstås som ett reflekterat tänkande och handlande som läggs som grund för agerande i nya situationer.
Enligt TM-räddningsmedicins reds.anm så handlar det om förmågan att tänka självständigt (vilket inte andra grupper gör?) och därefter handla på ett adekvat sätt. Kreativitet är ett annat ord för hur kompetensen uppstår ur praktisk erfarenhet.

Sammanfattningsvis så skriver Britt Johansson och Björn Sjöström att det krävs ett nytänkande inom ambulanssjukvården. Men i andra stycket är inte nytänkandet värt så mycket, "vi ser sammanfattningsvis att en övergång till en ambulanssjukvård från en homogen yrkesgrupp till en blandning av yrkesgrupper för med sig genomträngande förändringar i vårdformens sätt att omfatta sina individer.
Det är således inte bara kunskaper och kompetens som förändras när inslag av ny kunskap förs in genom att en ny yrkesgrupp tillkommer i genomförande ledet, det är grundnaturen som påverkas".
Med andra ord gärna nytänkande bara inte den homogena gruppens natur påverkas!?
Författarna verkar se nya yrkesgrupper med formella studier som ett hot istället för vidare utveckling.

TM-räddningsmedicin verkar vara kommunals förlängda arm, jag har inte läst någon artikel som är positivt angående sjuksköterskor (nu har jag inte läst alla TM-medicin, men en hel del har jag läst). Om TM-medicin skall behåll trovärdigheten så får man inte ta ställning i yrkeskategorier på ett sådant markant sätt som man har gjort hitintills.
Om något år så är 50% av personalen sjuksköterskor, då har TM-räddningsmedicin teoretiskt sett bara kvar 50% av läsarna, därför är det synd att TM-räddningsmedicin inte tar hänsyn till en kommande yrkeskår och behandla dessa med respekt.

Tack för ordet
Raul

Uppföljningar:

Bra synpunkter Raul

Pseudonym svarar 2001/04/08 på Raul Stenbergs inlägg 2001/04/08
men...
Patrik Andersson svarar 2001/04/08 på Pseudonyms inlägg 2001/04/08
Håller med dig...
Pseudonym svarar 2001/04/14 på Patrik Anderssons inlägg 2001/04/08
jaaa...
Patrik Andersson svarar 2001/04/17 på Pseudonyms inlägg 2001/04/14

Omr åde Insändare har stängts. Vi hänvisar till Ambulansforums separata Community där fulla möjligheter till diskussion ges. Du klickar här för att komma dit.

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]