<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> |
|
Allvarliga ambulansbrister i Sk åne Sedan årsskiftet 99/00 bedrivs all ambulanssjukv ård i Region Sk åne p å entreprenad. Största entreprenör är Falck Ambulans AB. Ambulansforum/PAM har fr ån f d ambulanssjuksköterskan Rasmus Stjernqvist erh ållit ett öppet brev samt avvikelserapport m m, som han tillsänt ansvariga politiker i Region Sk åne. Du kan härunder läsa hans material. Ambulansforum/PAM har även tillsänt regionens centrala ambulansledning och högsta politiker, Falck Ambulans AB, SOS Alarm AB, Kristianstad kommun och Socialstyrelsen, artikeln i sin helhet för att f å kommentar. Kommentarer som lämnats finns längst ned p å sidan eller klicka här. Till ansvariga politiker i Region Sk åne Vad blev resultatet när ambulanssjukv ården omorganiserades och övergick till privata entreprenörer? Blev det den kvalitetshöjning och förbättring av den prehospitala v ården i Region Sk åne som var meningen? För det första är det bara att konstatera att det återst år inte mycket av den ursprungliga ambulanssjukv årdsledningen. En efter en har fallit bort, och detta i den s å viktiga inkörningsfasen av den nya ambulansorganisationen i Sk åne. Detta är mycket olyckligt och ger kanske en del av förklaringen till varför det ser ut som det gör, men det är absolut inte ursäktande. Istället borde detta s k "bortfall" analyseras. Var det schismer som omöjliggjorde att gruppen inte kunde samarbeta eller berodde det p å n ågot annat? Region Sk åne behandlingsanvisningar, som utarbetades och infördes av den nya ambulanssjukv årdsledningen, gör s å att i stora delar av Sk åne har detta resulterat i en försämring av den prehospitala v ården och möjligheterna till en framg ångsrik farmakologisk behandling av akut sjuka. Detta är tvärtemot vad som var syftet och meningen med denna nya ambulansomorganisationen. Jag är väl införst ådd med att detta ger en stor kvalitetsförbättring i gamla Malmöhus län, men detta försvarar inte den försämring som resultatet av detta blir i gamla Kristianstads Län. Kristianstads läns ambulanssjukv ård har varit bland de ledande i Sverige och hade en uppbyggnad och struktur som m ånga fäste sina blickar p å och hade som förebild. Jag ser idag signaler som g år stick i stäv mot de s å lovvärda planerna som Region Sk åne befäste med den stora konkurrensutsättningen och upphandlingen av ambulanssjukv ården. Där säges m ånga vackra ord, ord som man inte kan känna igen nu 6 m ånader senare. Här formulerades regler och krav. Regler och krav som man ej med den största goda vilja kan känna igen. Var blev de goda föresatserna och strävan av att bygga upp den bästa ambulanssjukv ården i Sverige av? Nej, det blev som sagt inte som man hade föresatt
sig. Det blev en betydligt dyrare ambulanssjukv ård med ett sämre utfall för patienten, (i varje fall i gamla Kristianstads Län) än den som bedrevs innan. Region Sk åne skrev i sitt anbudsunderlag under punkten 8.3.1. Konkurrensutsättningsmodell:
Denna möjlighet har man redan försuttit. Kontrollsystemet fungerar inte, styrsystemet fungerar inte, utan de olika entreprenörerna struntar i Region Sk åne och g år sina egna vägar. Här har redan uppn åtts s å stora skillnader, att man riskerar en total olik ambulanssjukv ård i de olika entreprenörsomr ådena, d v s med ett helt motsatt resultat än vad som var
konkurrensutsättningsmodellens m ål.
Sammantaget utgör detta entreprenörsmannaskap en stor risk för den framtida s å viktiga utveckling av det som vi alla vill värna om, det s å m ånga g ånger livsavgörande första omhändertagandet av sv årt sjuka eller skadade människor. Läs Yrkesinspektionens inspektionsmeddelande genom att klicka här.
|
|
Anmälan/Avikelserapport Anledning:
SOS Alarm har ej ställt tillgänglig optimal kompetens till förfogande vid
ambulansinsats Larmprotokoll:
XXXX-06-XX-XXX Händelseförlopp:
Natten den X/6 ca kl: 01.45 kallas undertecknad sjuksköterska tillsammans med
larmpersonal A A till kvinnlig patient f.-31 boende p å Näsby bostadsomr åde.
Det är oklart vad som har inträffat. Vid
v år framkomst till adressen p åträffas patienten sittande i sin soffa med
uttalad kraftig dyspnè med försök till att inhalera via sin Pari-Boy.
Patienten har även kliniska symtom som kallsvettig, blek och cyanos. Jag ber A
A tillkalla ambulans och uttrycker önskem ål om att finns det n ågon sjuksköterska
p å ledig ambulans är det den som skall skickas. Under
tiden A A blir intervjuad av larmoperatör undersöker jag patienten och försöker
f å en anamnes. P å grund av att patienten är av utländsk härkomst och har sv åra
andningsproblem blir det sv årt att f å fullständiga
uppgifter. A
A p åtalar för larmoperatör att vi inte känner patienten mer än via
larmkortet. Där framg år det att patienten har diabetes, men det aktuella
problemet är att patienten har sv årt att andas. Larmoperatören
säger att sjuksköterska finns p å ambulansen och att den kommer att skickas.
Vidare undrar larmoperatören om ambulansen behöver komma med bl åljus? Mitt
svar p å detta är ett självklart ja! Under
min undersökning av patienten görs följande fynd: AT:
Blek, kallsvettig, cyanos Tillsammans
med undersökningsfynd och medicinaskar, syrgaskoncentrator och inhalator, misstänker
jag att patienten eventuellt kan ha en kronisk respiratorisk insufficiens. Det
är min bedömning att patienten är i ett livshotande tillst ånd och behöver
en snabb insats av bl a läkemedel typ Inj. Teofyllin och Inj. Betapred. Dessa
läkemedel finns i ambulansen
och en ambulanssjuksköterska
har rätt att administrera
dessa. Jag
har som kommunsjuksköterska ej tillg ång till dessa läkemedel och ej heller n ågon
delegering att administrera dessa. Det enda jag kunde göra i detta fall var att
upprätta en fri venväg, vilket ocks å skedde. I
avvaktan p å ambulans ringer jag till akutmottagningen, Centralsjukhuset i
Kristianstad (CSK) och rapporterar till sjukskötare, H H, att en d ålig patient
med sv åra andningsproblem snart är p å väg till dem i ambulans. Ambulans
SDL 9XX anländer med personal B B och C C som b åda besitter undersköterskekompetens,
allts å ingen sjuksköterska. B
B och C C gör ett korrekt och professionellt omhändertagande inom deras kompetensomr åde, men pga av avsaknad av
sjuksköterskekompetens kan de ej ge adekvata läkemedel. Vid
ankomst till sjukhus visar det sig att patienten har ett saturationsvärde p å 64%
och f år bl a just Inj. Teofyllin och Inj. Betapred. Patienten inlägges p å hjärtintensiven. D å
ambulansen lämnat adressen med patienten ringer jag upp SOS Alarm och ber att f å
tala med den larmoperatör som tagit emot v årt samtal. Jag
talar med larmoperatör D D och jag ifr ågasätter varför ambulansen med sjusköterskekompetens
uteblivit? Jag f år till svar att "du har ingen rätt att bestämma vilken
ambulans som skall komma" och att "s å fungerar inte ambulanssjukv ården".
Vidare säger D D att "vi har inga direktiv att larma ambulans med sjuksköterskekompetens
före n ågon annan". Under
mitt samtal med driftsledare E E visar det sig att han har samma inställning
som larmoperatör D D. Jag p åtalar min egen erfarenhet av ambulanssjukv ård och
jag ber E E ta fram de direktiv som säger att de inte f år skicka n ågon annan bil än den som "st år i
tur". Han skall göra s å och lovar att höra av sig d å han funnit dem. Efter
ca 30 min ringer E E upp och säger att han talat med F F som är
beredskapsansvarig för Falck Ambulans AB, station Kristianstad, som ger SOS
Alarm rätt ifr åga om utlarmning av ambulans som "st år i tur". Jag
ifr ågasätter d å om "sunt förnuft" inte f år r åda, om det behövs sjuksköterska
för behandling av min patient och man har tv å ambulanslag skall det lag som
besitter sjuksköterskekompetens självklart larmas ut? P å detta svarar E E att "sunt förnuft" inte finns i
ambulanssjukv ården och f år mitt medh åll sett utifr ån den aktuella
situationen. Vi
avslutar samtalet d å E E inte kan finna utlarmningsdirektiven och jag
informerar att jag kommer att anmäla händelsen. P å
ambulansstationen ligger personalen p å SDL 9XX sovande hela natten, p å denna
bil finns specialistsjuksköterska G G. Jag
bedömer händelsen som mycket allvarlig, d å man fördröjt medicinska åtgärder
till en patient som var i ett livshotande tillst ånd. Det är min uppfattning
att hade patienten varit boende längre bort fr ån CSK är det stor risk för
att hon inte hade överlevt. Jag
ställer mig djupt fr ågande till de direktiv som SOS Alarm p åst år gäller,
att inte f å larma ambulans med sjuksköterskekompetens bara för att de inte st år
"p å tur"? För mig, och säkert
ocks å för regionens inv ånare, är det fullständigt oväsentligt vilken
"turordning" ambulanserna kör, all rimlighet och logik talar för att högsta
kompetens åker p å de akuta uppdragen. Jag vill att det klarläggs vilka regler som gäller för utlarmning av ambulans d å sjuksköterskekompetens erfordras samt att dessa regler meddelas berörd personal. Vidare yrkar jag att det utreds varför utlovad ambulans med sjuksköterskekompetens ej sändes ut till det aktuella fallet. Rasmus
Stjernqvist Kommentar fr ån Falck Ambulans AB Tack för er förfr ågan. Vi avböjer dock att kommentera. Kommentaren publicerad 2000/08/17 Kommentar fr ån Sven-Erik Bergkvist (s), gruppledare för socialdemokraterna i Region Sk åne Upphandlingen av ambulanssjukv ården i Region Sk åne är ett misslyckande. Jag har vid ett flertal tillfällen pekat p å riskerna med den upphandling som den borgerliga regionledningen i Region Sk åne genomfört. Detta gäller för övrigt hela den privatiserings och konkurrensutsättningspolitik som bedrivs av de borgerliga partierna i region Sk åne. Tyvärr vittnar brevet fr ån en ambulanssjuksköterska om att mina farh ågor besannats. S åväl Carl Sonesson (m) som Marita Sander-Schale (fp) har tillbakavisat den kritik som jag har framfört och till och med gjort om principerna för upphandlingen just för att en och samma entreprenör skulle kunna f å avtal för en stor del av ambulanssjukv ården i Sk åne. Det socialdemokratiska förslaget, som röstades ner av den borgerliga majoriteten, gick ut p å att tv å (Nordöstra- och Sydöstra Sk ånes sjukv årdsdistrikt) av de fem distrikt som Region Sk åne är indelat i skulle ha en ambulanssjukv ård som bedrevs i egen regi , det vill säga av Region Sk åne. I tv å distrikt skulle Räddningstjänsten ha ansvar för ambulansverksamheten och ett distrikt skulle g å till en privat entreprenör. Detta, menar jag, skulle innebära dels att Region Sk åne beh åller egen kompetens inom omr ådet, dels att det blir enklare att utvärdera och jämföra kvaliteten inom ambulanssjukv ården. De borgerliga partiernas företrädare har konsekvent avvisat min kritik av upphandlingen och ocks å tillbakavisat mina p åst åenden om att ambulanssjukv ården har blivit betydligt dyrare genom den upphandling som har gjorts. Istället hävdar Carl Sonesson och Marita Sander-Schale att kostnaderna visserligen har ökat men att detta har inneburit en kraftigt förbättrad kvalitet och trygghet i den sk ånska v ården. Jag delar ambitionen att höja kvaliteten inom ambulanssjukv ården med bland annat ny teknik och kompetenshöjning för personalen. Däremot tror jag inte att den upphandling som gjorts är rätt sätt att uppn å denna kvalitetshöjning. Brevskrivaren efterlyser en revision av ambulanssjukv årdens verksamhet. Jag delar den åsikten och har därför, i regionfullmäktige den 8/2 2000, ställt en fr åga till Carl Sonesson om han är beredd att ta initiativ till en granskning av upphandlingen och dess ekonomiska effekter. N ågon s ådan granskning verkar den borgerliga majoriteten dock inte vara intresserad av. När det gäller avvikelserapporten s å har det kommit kritik även fr ån andra h åll mot att den kompetens som finns inte används p å rätt sätt. Detta är allvarligt och m åste omg ående undersökas av ambulanssjukv årdsledningen. Jag förutsätter att den politiska majoriteten i Region Sk åne tar ett s ådant initiativ och jag tänker ocks å bevaka att s å sker. Avslutningsvis kan jag garantera att jag kommer att följa utvecklingen inom ambulanssjukv ården i Region Sk åne mycket noggrant. En redovisning av vad upphandlingen lett till för ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter m åste fram. Sven-Erik Bergkvist (s) Kommentaren publicerad 2000/08/17 Kommentar fr ån Socialstyrelsen Nina Rehnqvist har vidarebefordrat brev och avvikelserapport betr "Allvarliga ambulansbrister i Sk åne" till mig och jag ber att f å göra följande kommentar: Jag kommer att överlämna denna anmälan till berörd tillsynsenhet (RTM). S åvida de inte p å annat sätt tagit del av beskrivningen av händelsen blir det sedvanlig utredning genom t.ex. begäran om yttrande fr ån kanske i första hand SOS Alarm. Även brevet till politikerna inneh åller s ådant som gör det rimligt att tillsynsenheten överväger n ågon form av verksamhetstillsyn. N ågra delar verkar mera beröra Yrkesinspektionen men det finns inslag som berör Socialstyrelsens tillsynsomr åde. Med vänlig hälsning Lennart Rinder Kommentaren publicerad 2000/08/21 Kommentar fr ån regionr ådet Marita Sander-Schale (fp) Fr ån f d ambulanssjuksköterskan Rasmus Stjernqvist har Regionledningen för Region Sk åne f ått en avvikelserapport och ett brev om ambulanssjukv ården i Sk åne. Dessa har nu ocks å publicerats i Ambulansforum, som ber bl a Regionledningen om en kommentar inom en vecka. En vecka är dock för kort tid för ett ordentligt underbyggt svar, som de synpunkter som Rasmus Stjernqvist framför i sitt brev självklart kräver. Som i regionledningen speciellt ansvarig politiker för ambulanssjukv ården har jag direkt efter hans rapport respektive brev tagit kontakt med ambulansledningen och f år inom kort en återrapportering. Inte minst i media framställs synpunkter eller kritik mot verksamheter oftast som n ågot negativt. Men man kan ju ocks å se det positivt, som värdefulla synpunkter som gör att vi kan förbättra verksamheter. Vad avvikelserapporten beträffar har åtgärder redan vidtagits. Med vänlig hälsning Kommentaren publicerad 2000/08/22 Följande har inte kommenterat: Carl Sonesson (m), ordförande i regionstyrelsen. Göran Harrysson, ambulanschef Region Sk åne. Hans Reschke, platschef SOS Alarm Sk åne. Niels Eric Heilert, Omsorgsförvaltningen, Kristianstad kommun Kommentaren publicerad 2000/08/30 Socialstyrelsens beslut med anledning av anmälan fr ån enskild Datum för beslut: 2001-05-08
ANMÄLAN Sjuksköterskan RS vikarierade som kommunsjuksköterska i Kristianstad och kallades 2000-06-07, klockan 01.45 tillsammans med ett v årdbiträde till en kvinna, född 1931. De p åträffade patienten, som hade uttalade andningssv årigheter, och undersökte henne. Hon var kallsvettig, blek och cyanotisk. Kommunsjuksköterskan bad biträdet tillkalla ambulans och uttrycka en begäran om en sjuksköterskebemannad s ådan. Man redogjorde bl.a. för att andningssv årigheter var för handen. Larmoperatören p å SOS Alarm AB skulle skicka en ambulans med sjuksköterska, men undrade om ambulansen behövde komma med bl åljus. P å detta svarade kommunsjuksköterskan "Ja". Fortsatt undersökning av kommunsjuksköterskan visade, att patienten inte hade n ågot andningsljud p å höger sida och att det p å vänster sida var nedsatt. Patientens tillst ånd bedömdes som livshotande. Snabb insats med läkemedel var nödvändig. Kommunsjuksköterskan hade ej tillg ång till adekvata läkemedel och ej heller n ågon delegering att administrera s ådana. Det enda han kunde göra var att sätta en n ål i en ven p å patienten. I avvaktan p å ambulansen ringde han till akutmottagningen p å centralsjukhuset i Kristianstad och rapporterade, att en patient med sv åra andningsproblem och diabetes snart skulle vara p å väg in till dem i ambulans. Ambulansen, som kom, var inte bemannad med sjuksköterska utan med ambulansjukv årdare (undersköterskekompetens), vilka inte hade kompetens för att ge adekvata läkemedel. Vid ankomsten till sjukhuset i Kristianstad hade patienten ett saturationsvärde p å 64 %. Hon inlades p å hjärtintensiven och erhöll adekvat behandling. Vid samtal med larmoperatören p å SOS Alarm AB ifr ågasatte kommunsjuksköterskan varför den sjuksköterskebemannade ambulansen uteblivit. Han fick d å svaret, att han inte hade n ågon rätt att bestämma vilken ambulans, som skulle komma. Han fick ocks å bl.a. veta, att larmoperatörerna inte hade n ågra direktiv om att larma ambulans med sjuksköterska före n ågon annan. Sjuksköterskan, som själv hade m ång årig erfarenhet som ambulanssjuksköterska, p åtalade d å, att om de inte f ått nya direktiv efter årsskiftet 1999/2000, borde de gamla direktiven gälla, innebärande att turordningen vid behov kunde bortses ifr ån, s å att kompetent personal kunde skickas. Larmoperatören hävdade d å, att n ågra s ådana direktiv aldrig funnits samt hänvisade till driftledaren p å SOS Alarm AB i Malmö. Vid kontakten med driftledaren fick han samma svar. Han fick även senare besked om, att den ambulans, som st år i tur skall skickas ut. N ågon hänsyn till sjuksköterskebehov gjordes s åledes inte. Personalen p å den ambulans, som var sjuksköterskebemannad, l åg, enligt kommunsjuksköterskan, och sov hela natten. Kommunsjuksköterskan har gjort bedömningen, att den, enligt honom, felaktiga utalarmeringen, fördröjde medicinska åtgärder till en patient, som var i ett livshotande tillst ånd. Om patienten hade bott längre ifr ån sjukhuset är det, enligt kommunsjuksköterskan, stor risk för att patienten inte hade överlevt. Kommunsjuksköterskan ställer sig fr ågande till de direktiv, som SOS Alarm AB rättat sig efter, vilka innebär, att man inte f år larma en ambulans med sjuksköterskebemanning, trots att behov finns, bara för att den inte st år p å tur. UTREDNING Socialstyrelsen har 2001-02-21 begärt in yttranden fr ån t.f. ambulanschefen Göran Harrysson, (Region Sk åne), platschefen Hans Reschke (SOS Alarm AB) och stationsledaren Jörgen Cederholm (Falck Ambulans AB Sk åne). SOS
Alarm AB SOS Alarm AB inkom med sitt yttrande 2001-03-12. Av detta framg år, att det vid tidpunkten för den aktuella händelsen inte fanns n ågon instruktion eller n ågot direktiv, som larmoperatören kunde stödja sig p å, för att fr ång å den generella instruktionen för hur ambulanserna skulle dirigeras. Det framg år av den till yttrandet bifogade rutinen, att olika former av utlarmning skedde beroende p å om det gällde en ambulans fr ån Kristianstad/Simrishamn eller om det gällde en ambulans fr ån Hässleholm/Ängelholm. I det senare omr ådet kunde larmoperatören fr ång å turordningen för att f å ut en sjuksköterska p å speciella typer av larm, t.ex. trafikolyckor, hjärtstopp, drunkning. S å kunde dock inte ske i Kristianstad, där följande skulle ske vid prioritet 1 och d å det inte fanns sjuksköterska i ambulansen:"Larmas sköterskan p å akuten, L811 och akutbil M997 alt. sköt L841 enligt grundinstruktion." I dokumentationen fr ån SOS Alarm AB kan utläsas, att L906 (=den aktuella ambulansen) och L811 (=sköterskan p å akuten) varit förem ål för n ågon åtgärd klockan 02:15:44. Bara L906 finns sedan med i den fortsatta dokumentationen. N ågon akutbil (M997) alternativt sköterska L841 larmades ej. Kompletterande uppgifter har 2001-03-21 inhämtats per telefon genom driftassistenten LL, SOS Alarm AB, Malmö. Beteckningen L811 st år för en sjuksköterska p å sjukhuset i Kristianstad, vilken kunde hämtas upp av ambulansen. Denna sjuksköterska tjänstgjorde dock endast dagtid, dvs mellan klockan 0700 och 1700. L841 var en sjuksköterska p å Simrishamns lasarett, vilken kunde hämtas upp vid larm i Simrishamnsregionen. Hon var inte aktuell att ta i anspr åk för ett larm i Kristianstad. Akutbilen M997 var stationerad i Ystad och var inte heller aktuell att ta i anspr åk. I Kristianstad fanns inte n ågon akutbil alls. Socialstyrelsen begärde 2001-03-21 in kompletterande yttrande fr ån SOS Alarm AB, varvid vissa fr ågor ställdes till den aktuella larmoperatören. Yttranden inkom 2001-04-05 fr ån driftledaren CS och larmoperatören ALG. Den senare var vid det aktuella tillfället under utbildning. Hon minns inte n ågonting fr ån samtalen vid den aktuella utlarmningen. Hennes handledare vid det aktuella tillfället har slutat p å SOS Alarm AB. Driftledaren CS meddelade, efter kontroll med Falcks Ambulans i Kristianstad, kommunsjuksköterskan, att det inte fanns n ågon instruktion, som bröt den d å gällande "turordningsregeln". Det är hans uppfattning idag, att ärendet handlades efter de instruktioner, som fanns vid det aktuella tillfället. N ågra bandinspelningar fr ån den aktuella natten finns inte längre kvar. Falck Ambulans AB Sk åne Regionchefen för Falck Ambulans AB Sk åne (UK) har 2001-03-14 inkommit med ett yttrande, vilket även innefattade yttranden fr ån stationschefen i Kristianstad (JC) och de ambulanssjukv årdare (AT och RP), som utgjorde bemanning p å den ambulans, som den aktuella natten hämtade patienten och tog henne till sjukhuset i Kristianstad. UK har bl.a. framfört, att Falck Ambulans i avtal med Region Sk åne har förbundit sig att tillhandah ålla sjuksköterskekompetens vid ambulansuppdrag. Kravet, att en vidareutbildad sjuksköterska skall finnas i varannan akutambulans, skall vara genomfört till år 2002. Falck Ambulans har vidare i avtal med Region Sk åne förbundit sig att följa larmcentralens dirigeringsanvisningar. SOS Alarm AB framförde vid det aktuella tillfället inte n ågon begäran till Falck Ambulans om sjuksköterskekompetens vid det aktuella uppdraget. JC anger, att han som beredskapsansvarig blev uppringd av SOS Alarm AB i Malmö, efter det att uppdraget med patienten med andningsbesvären avslutats. Enligt SOS Alarm AB hade uppringaren krävt, att det skulle skickas en ambulans med en vidareutbildad sjuksköterska. Enligt JC hade all personal, som var i tjänst den aktuella natten, "b åde kunskap, kompetens och delegering för att behandla andningsbesvär och diabetes". Ärendet var avslutat och patienten p å sjukhus, när han fick samtalet, varför han anser, att hans bedömning inte kunnat p åverka fallet. Vid tiden för det aktuella ärendet fanns inga rutiner om att p å begäran utifr ån skicka personal med speciell utbildning. Ambulanssjukv årdaren AT har i sitt yttrande uppgivit, att man fick larmet klockan 0215, natten 2000-06-07. Uppdraget gällde en patient med andningssv årigheter. Man fann patienten andningsp åverkad och cyanotisk. Man fick rapport av kommunsjuksköterskan p å platsen. Patienten behandlades "enligt v åra delegeringar och behandlingsdirektiv". Kopia p å ambulansjournalen har bifogats yttrandet. Man lämnade hämtstället klockan 0234 och var p å sjukhuset klockan 0239, där medicinläkare mötte upp. Den andre ambulanssjukv årdaren (RP) har i sitt yttrande givit likalydande uppgifter som AT. Det var RP som för dagen var v årdare i ambulansen. Han beslutade om förberedelse för snabb transport till sjukhuset i Kristianstad, d å han bedömde patientens behandlingsbehov vara utanför hans delegationsniv å. Patienten befann sig, enligt honom, i ett livshotande tillst ånd. Ambulansjournalen visar, att patienten behandlats med syrgas p å mask samt erh ållit 4 ml Inspiryl (2,5 mg/ml). Patientens allmäntillst ånd har p å en skala fr ån 1-5, där 5 = död, betecknats med 4. Region Sk åne T.f. chefen för ambulanssjukv ården i Region Sk åne (GH) har 2001-03-20 inkommit med ett yttrande samt kopia p å rutiner fr ån 2000-06-26 för utalarmering av sjuksköterskor i ambulansverksamheten. VIDTAGNA OCH/ELLER PLANERADE åTGÄRDERSOS Alarm AB har meddelat, att man, efter det att händelsen blivit känd via avvikelserapport, tog initiativ till att kompletterande direktiv utarbetades fr ån Region Sk åne. Dessa nya direktiv innebär, enligt SOS Alarm AB, att uppdrag av den typ, som var för handen i det aktuella fallet, nu kan handläggas p å ett för patienterna mera fördelaktigt sätt. Rutinen, som har tillställts Socialstyrelsen, är utfärdad 2000-06-26, dvs drygt tv å veckor efter den aktuella händelsen, och innebär, att larmoperatörerna fr ån ambulansstationerna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn, vid uppdrag med prioritet 1, kan larma ambulans med sjuksköterska, oavsett turordning, jour eller liknande. Enligt instruktionen kan utalarmering av ambulans med sjuksköterska ske vid n ågot av följande tillfällen: ·
Vid prio 1 uppdrag d å beställaren
är högre medicinsk kompetens, läkare eller sjuksköterska, begär eller
efterfr ågar sjuksköterska med vidareutbildning. ·
SOS-operatören har alltid möjlighet
att använda ovanst ående resurs om det bedöms som lämpligast utifr ån
patientens behov. Även vid
andra tillfällen, som vid överflyttning mellan sjukhus, kan sjuksköterskebemanning
vara nödvändig. Vid dessa tillfällen skall i normalfallet sjukv ården ansvara
för denna kompetens. Vid speciella önskem ål och/eller oklarheter vid överflyttningar
skall stationsansvarig kontaktas. Enligt chefen för ambulanssjukv ården i Region Sk åne (GH) inkom det till ambulanssjukv årdsledningen en avvikelserapport, vilken ledde till att man fann, att det inte fanns n ågra skriftliga direktiv, som reglerade hur sjuksköterskor skulle utnyttjas vid prio 1 uppdrag. För att förhindra, att liknande incidenter, som den anmälda, i framtiden, togs ett skriftligt direktiv fram. Detta reglerar SOS Alarms arbete (se beskrivning ovan). Inom ambulanssjukv ården i Region Sk åne p åg år, enligt GH, en intensiv rekrytering av sjuksköterskor till verksamheten. Vid nyanställning är det enbart sjuksköterskor med adekvat vidareutbildning, som f år anställas. Att i nuläget enbart använda de f å ambulanser, som har sjuksköterskebemanning, vid akuta uppdrag har diskuterats inom ambulanssjukv årdsledningen. Man har dock valt att avvakta med en s ådan åtgärd till dess att man erh ållit fler sjuksköterskor till ambulansverksamheten, eftersom man bedömer, att förfaringssättet annars p å sikt riskerar att sänka kompetensen hos övrig personal. Minst hälften av alla akutambulanserna skall senast 2002-12-31 vara bemannade med sjuksköterskor. Senast under 2005 skall det finnas sjuksköterskor i varje akutambulans inom Region Sk åne. Inom delar av Region Sk åne finns sedan m ånga år, enligt GH, olika typer av läkare- och sjuksköterskeförstärkning vid akuta ambulansuppdrag. Dessa resursförstärkningar medverkar till att det redan i nuläget finns minst sjuksköterskekompetens tillgänglig vid patientomhändertagandet vid majoriteten av "prio 1 uppdragen". BEDÖMNING Patienten i ärendet har varit i ett livshotande tillst ånd. Kommunsjuksköterskan RS har vidtagit adekvata åtgärder. Hans bedömning att det behövdes en sjuksköterskebemannad ambulans var riktig. D å varken akutbil eller sjuksköterska fr ån sjukhuset i Kristianstad fanns att tillg å, finner Socialstyrelsen att, för bibeh ållande av högsta patientsäkerheten, den befintliga ambulansen med sjuksköterskebemanning borde ha larmats. Detta hade dock stridit mot den d å gällande instruktionen, varför personalen p å SOS Alarm AB inte kan lastas för att en icke sjuksköterskebemannad ambulans skickades p å uppdraget. Rutinen för utalarmering av sjuksköterskebemannad ambulans vid "prio 1 uppdrag" har hos SOS Alarm AB varit olikartad beroende p å vilken ambulansstation, som larmet gick till. Detta otillfredsställande faktum har p.g.a. den anmälda händelsen uppmärksammats och p å kort tid ändrats, vilket är till fördel för s åväl patienter som larmoperatörer och ambulanspersonal. Denna förändring borde, enligt Socialstyrelsens mening, ha kunnat ske tidigare, d å det var uppenbart, att kompetensförh ållandena inom ambulansverksamheten var sämre, i varje fall nattetid, i Kristianstad än i övriga delar av regionen. Ansvaret för detta f år anses ligga p å ambulanssjukv årdsledningen, även om SOS Alarm AB redan tidigare kunde ha tagit det initiativ, som man senare tog. Larmoperatören p å SOS Alarm AB vidarebefordrade, enligt uppgift fr ån Falck Ambulans AB, inte kommunsjuksköterskans begäran om en sjuksköterskebemannad ambulans. Hon utlovade dock, enligt kommunsjuksköterskan, en s ådan ambulans. Larmoperatören själv minns ingenting av samtalen. Hur det nu än varit med detta, kan det inte ändra det faktum, att larmoperatören faktiskt följde instruktionen. En begäran om sjuksköterskebemannad ambulans hade inte kunnat villfaras, eftersom denna bil inte stod i tur. Att instruktionen var att anse som betänklig och medicinskt sett mindre väl underbyggd, kan inte larmoperatören lastas för. De b åda ambulanssjukv årdarna AT och RP kan inte anses ha beg ått n ågra fel, d å de handlat efter givna direktiv och skyndsamt fört patienten till sjukhus. Inte heller ambulansstationsförest åndaren JC kan anses ha beg ått n ågot fel. BESLUT
Socialstyrelsen finner, att åtgärder vidtagits, som kan bidra till att liknande incidenter förhindras i framtiden. Socialstyrelsen kommer därför inte att vidta n ågon ytterligare åtgärd med anledning av den aktuella anmälan. Berörd personal skall av respektive verksamhetschef informeras om detta beslut. Beslutet har fattats av t.f. enhetschefen Ewa Wressmark. I ärendets slutliga handläggning har även byr ådirektören Lars Rahm deltagit. Föredragande har varit avdelningsdirektören Nils René. ÖVRIGTSocialstyrelsens beslut i detta ärende kan inte överklagas. P å Socialstyrelsens vägnar Ewa Wressmark Beslutet expedieras till: T.f. chefen för ambulanssjukv ården Göran Harrysson, Region Sk åne, Lund Kopia
för kännedom till: Platschef Hans Reschke, SOS Alarm AB, Malmö Regionchef Ursula Kryhl, Falck Ambulans, Malmö Ambulansforum/PAM Leg.sjuksköterskan Rasmus Stjernqvist Avdelningschef Lennart Rinder, Socialstyrelsen, Stockholm Beslutet publicerat 2001/05/09 Artikeln ursprunligen publicerad 2000/08/15 |
<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> |