Pensi Rescue Oy produkter PPPress AB RescueSALE

Helikoptern klar för mörkerlandningar

Tid att läsa
2minuter
Läst

Helikoptern klar för mörkerlandningar

26 oktober 2016 - 16:26
0 kommentar/er

Olyckor och sjuka barn är ambulanshelikopterns vanligaste uppdrag. Den har funnits i länet i två år och nu finns tekniken på plats som ger mörkerseende och större möjlighet att hitta landningsplatser nattetid.

Kikarna förstärker ljuset 30 000 gånger men förstorar inte. För piloterna kräver det en viss omställning i sättet att skanna av omgivningen.

– Man får en annan känsla för fart och höjd. Det tar ett tag att vänja sig, säger Harry Pettersen.

Vad betyder mörkerseendet för er?

– Ökad flygsäkerhet och större tillgänglighet för patienterna. Annars kan det vara helt svart när man kommer till exempel till Höljes och ska gå ner med bara helikopterns eget ljus.

Spar tid

Hittills i år har man fått in 2 033 uppdrag. Ungefär hälften bedömdes som relevanta för utryckning med antingen helikoptern eller den akutbil som är knuten till helikoptern.

Hälften av utryckningarna avbröts. 600 uppdrag var telefonkonsultationer.

– De vanligaste uppdragen är trauman – olyckor av olika slag – och barn. Det är vanligt att ett avbrutet uppdrag handlar om barn. Att ambulanspersonalen, när den kommer fram, ser att de klarar sig utan vår hjälp. Vi vill inte vänta med att lyfta för att spara tid om det skulle behövas, säger Eric Rinstad, överläkare på ambulanshelikopter.

Ambulansen först

I helikoptern finns plats för en liggande och en sittande.

– Det är väldigt sällan vi har två patienter. Oftast är det en anhörig som följer med. Är det fler skadade har vi möjlighet att larma ytterligare helikopter från Mora, Norge eller Göteborg. Ett exempel är rallyolyckan i Arvika i somras, säger Eric Rinstad.

Oftast är det en ambulans eller en IVPA (I väntan på ambulans) på plats innan helikoptern.

– Vi behöver en yta på 20x20 meter att landa på. Oftast kan vi landa så nära att jag kan gå till olycksplatsen, säger Eric Rinstad.

SOS sållar

Akutbilen är utrustad på samma sätt som helikoptern men kan inte transportera patienter. Den används när den kan vara snabbare på plats än helikoptern. Akutbilen tar ungefär 10 procent av uppdragen.

– SOS beslutar vilka larm som går vidare till oss. Det har varit lite olika rutiner sedan vi startade, men nu finns kriterier för vilka larm som ska gå till oss och de verkar fungera bra, säger Paul Carbonnier, chef för ambulanshelikopterverksamheten i Värmland.

– Vanligaste orsaken till att larm avvisas är att läkaren bedömer att det ligger utanför det som helikoptern ska användas till. Det kan också vara på grund av väder eller tekniska orsaker, säger Paul Carbonnier.

Väder och teknik

Personalen är i tjänst ett dygn i taget. En del av den tiden måste de sova.

– En gång i månaden till en gång på två månader, måste vi avvisa ett uppdrag på grund av att personalen måste vila, säger Paul Carbonnier.

Sedan april finns en helikopter placerad i Mora. För stora delar av Värmland är helikoptern i Mora närmast.

– Grundregeln är att helikoptersjukvården ska vara gränslös. Den som är närmast ska åka på larmet men det är inte alltid det går, säger Paul Carbonnier.

Två organisationer

Ambulanssjukvården i Landstinget i Värmland har samma patienter och åker på samma larm som helikoptern. Två verksamheter med nära samarbete med olika organisationer.

http://nwt.se/varmland/2016/10/19/helikoptern-klar-for#cxrecs_s