Vad menas med akutmedicin?

[Novisen]

Då det verkar som om vissa här på forumet inte tror att man läser akutmedicin på specialistsjuksköterskevubbarna så vill jag åter igen ställa frågan - Vad är akutmedicin?

Är det sjukdomslära på cellnivå?

Akutmedicin för mig är kunskapen om vissa sjukdomstillstånd så att man klarar av att ställa en arbetsdiagnos och sedan behandla patienten utifrån de behandlingsriktlinjer/protokoll som finns. Akutmedicin är också att behärska de olika behandlingar som finns.

Eftersom den akutmedicin som praktiseras i ambulansen är basal sjukvård till 99% så blir förmågan till att ställa rätt diagnos snabbt och att lyckas sätta in snabb behandling i vissa fall avgörande för patienten. Med basal sjukvård menar jag inte att den behandling vi ger är lätt att ge. Patienterna är ofta akut sjuka, de är i hemmiljö, kall, blåsigt, skitigt, trångt osv. Med basal sjukvård menar jag att vi ska tillgodose patientens basala krav för att överleva. Vi hjälper patientens andning med syrgas, vi ger trombolys, vi helkroppsimmobiliserar och vi skyddar patienten mot omgivningen helt enligt ABCDE. Visst tar vi hand om anhöriga, pratar med patienten kring deras problem osv men först efter vi vet att patientens basala behov är tillfredsställda.

På ambulansvubben läser och lär vi oss:
Respirationsfysiologi, cirkulationsfysiologi, neurofysiologi, topografisk anatomi, smärtfysiologi, vätske, syra-bas, haemostas, medicinsk teknik och säkerhet, fri luftväg, intubering, ventilering, respiratorbehandling, trakeotomi, koniotomi, endotrakealsugning, EKG, mikrobiologi, cirkulationssvikt, A-HLR, självförsvar, narkosläkemedel, läkemedel i ambulans, farmakologi, systematiskt omhändertagande, invasiva katetrar och läkemedel, katastrofmedicin, intraossös infart.

Av det ovan tentar vi av i enskilda tentor:
Topografisk anatomi
Respirationsfysiologin
Cirkulationsfysiologin
Vätske-syra-bas
Neurofysiologi
EKG
Farmakologi

Sen gör alla ett arbete kring någon medicinsk apparatur.

Vi jobbar även med Casemetodik där man fördjupar sig prehospitalt. Man läser även 3p akuta tillstånd hos barn. Även där ärCasemetodiken inlärningsmetod utöver alla föreläsningar. Även B-AHLR då. Under våren samövar man med övriga vubbar på en katastrofövning.

Allt detta under första terminen på ambulansvubben. Då ingår 2 veckors praktik också.

Andra terminen fortsätter det med specifika sjukdomstillstånd.
Alla gör ett fördjupningsarbete som ska vara prehospitalt inriktat.
Kliniska studier, arbete i ambulans, utrustning, kommunikation, svåra luftvägar, CRM osv. 1 vecka tränar man taktisk losstagning med räddningstjänst, alla blir PS-certifierade och alla får gå PHTLS.

Vi får ingen körutbildning men det är det enda jag kommer på som inte ingår i vubben. Om det är akutmedicin får ni avgöra!!!

Ambulansvubbens uppgift är att utbilda eleverna så att de kan ta hand om patienternas sjukdomstillstånd. Vilka bärkrav, körkortskrav, simkrav som sedan ställs på de nya eleverna är upp till arbetsgivaren.

[manne]

Samma innehåll som i ambulanssjukvårdarutbildningen. Dock mindre praktik i denna kurs du tar upp.

[Novisen]

Praktiken är på sammanlagt 7 veckor. De flesta andra utbildningsorter har dock lite mer.

[Niklas Karlsson]

manne:

Har du tittat i de böcker som används? Jag har tittat i de böcker som amb sjv utb har i respitrationsfysiologi och tyckre det är ett skämt. Det är på samma nivå som på högstadiet i stort sett (språket som används är i alla fall det samma).

Kurserna på vidareutbildningen är på C nivå (vissa har D-nivå). Jag föreslår att du öppnar en bok i respirationsfysiologi från ex. amb vubben och sedan kan du okmma tillbaka så att vi kan disskutera detta på samma nivå..

Att ens jämföra utbildningarna tycker jag är ett hån, mot både ssk och amb sjv.

[AMBASS]

Då det verkar som om vissa här på forumet inte tror att man läser akutmedicin på specialistsjuksköterskevubbarna så vill jag åter igen ställa frågan - Vad är akutmedicin?

Är det sjukdomslära på cellnivå?

Akutmedicin för mig är kunskapen om vissa sjukdomstillstånd så att man klarar av att ställa en arbetsdiagnos och sedan behandla patienten utifrån de behandlingsriktlinjer/protokoll som finns. Akutmedicin är också att behärska de olika behandlingar som finns.

Eftersom den akutmedicin som praktiseras i ambulansen är basal sjukvård till 99% så blir förmågan till att ställa rätt diagnos snabbt och att lyckas sätta in snabb behandling i vissa fall avgörande för patienten. Med basal sjukvård menar jag inte att den behandling vi ger är lätt att ge. Patienterna är ofta akut sjuka, de är i hemmiljö, kall, blåsigt, skitigt, trångt osv. Med basal sjukvård menar jag att vi ska tillgodose patientens basala krav för att överleva. Vi hjälper patientens andning med syrgas, vi ger trombolys, vi helkroppsimmobiliserar och vi skyddar patienten mot omgivningen helt enligt ABCDE. Visst tar vi hand om anhöriga, pratar med patienten kring deras problem osv men först efter vi vet att patientens basala behov är tillfredsställda.

På ambulansvubben läser och lär vi oss:
Respirationsfysiologi, cirkulationsfysiologi, neurofysiologi, topografisk anatomi, smärtfysiologi, vätske, syra-bas, haemostas, medicinsk teknik och säkerhet, fri luftväg, intubering, ventilering, respiratorbehandling, trakeotomi, koniotomi, endotrakealsugning, EKG, mikrobiologi, cirkulationssvikt, A-HLR, självförsvar, narkosläkemedel, läkemedel i ambulans, farmakologi, systematiskt omhändertagande, invasiva katetrar och läkemedel, katastrofmedicin, intraossös infart.

Av det ovan tentar vi av i enskilda tentor:
Topografisk anatomi
Respirationsfysiologin
Cirkulationsfysiologin
Vätske-syra-bas
Neurofysiologi
EKG
Farmakologi

Sen gör alla ett arbete kring någon medicinsk apparatur.

Vi jobbar även med Casemetodik där man fördjupar sig prehospitalt. Man läser även 3p akuta tillstånd hos barn. Även där ärCasemetodiken inlärningsmetod utöver alla föreläsningar. Även B-AHLR då. Under våren samövar man med övriga vubbar på en katastrofövning.

Allt detta under första terminen på ambulansvubben. Då ingår 2 veckors praktik också.

Andra terminen fortsätter det med specifika sjukdomstillstånd.
Alla gör ett fördjupningsarbete som ska vara prehospitalt inriktat.
Kliniska studier, arbete i ambulans, utrustning, kommunikation, svåra luftvägar, CRV osv. 1 vecka tränar man taktisk losstagning med räddningstjänst, alla blir PS-certifierade och alla får gå PHTLS.

Vi får ingen körutbildning men det är det enda jag kommer på som inte ingår i vubben. Om det är akutmedicin får ni avgöra!!!

Ambulansvubbens uppgift är att utbilda eleverna så att de kan ta hand om patienternas sjukdomstillstånd. Vilka bärkrav, körkortskrav, simkrav som sedan ställs på de nya eleverna är upp till arbetsgivaren.

Cheers Novisen!

Bra inlägg! Vubben snuddar förvisso vid akutmedicinen. Jag vidhåller att det du beskriver hör till de absoluta grunderna, och vad skall man mer hinna med på den aktuella tiden..

[Novisen]

Cheers Novisen!

Bra inlägg! Vubben snuddar förvisso vid akutmedicinen. Jag vidhåller att det du beskriver hör till de absoluta grunderna, och vad skall man mer hinna med på den aktuella tiden..

AMBASS! Kan du inte ge några exempel på saker som man läser för lite av enligt dig?

[AMBASS]

Cheers Novisen!

Bra inlägg! Vubben snuddar förvisso vid akutmedicinen. Jag vidhåller att det du beskriver hör till de absoluta grunderna, och vad skall man mer hinna med på den aktuella tiden..

AMBASS! Kan du inte ge några exempel på saker som man läser för lite av enligt dig?

Hello Novisen!

Jag anser att man läser för lite relevant akutmedicin. Dels anser jag att den premedicinska (preklinen) är på tok för låg redan under grundutbildningen. Sedan tycker jag att den "verkliga" tiden för studier och praktisk övning är på tok för liten. Till absoluta grunder hör att verkligen träna och studera patofysiologi och akutmedicin inriktad på prehospital verksamhet. Lärarna som håller dessa kurser BORDE vara prehospitalt skolade. Tyvärr är det lite si och så med den saken idag.

Jag har studerat referenslitteratur och tiden praktiska timmar mellan dagens eftergymnasiala 40v utb samt ambvubben om 40 veckor och jag kan inte se så stora skillnader mellan dessa två utbildningar. Teoretiskt är dock ambvubben mer fokuserad på relevant litteratur. Om jag jämför en paramedicutbildning från UK eller Australien så anser jag (vilket kanske är bekant vid det här laget) att ambvubbkursen motsvarar första läsåret på paramedicutbildningen. Detta är en brist som syns internationellt all den stund den svenska ambsyrran kommer ut. För att vubben skall kunna vara optimal och kunna jämföras på en global arena måste den innehålla bättre ämnesdjup. Att jag trycker mycket på frågan om premedicinen är just av det faktum att kunskaperna generellt är låga bland sjuksköterskor utbildade i Sverige. Här kommer vi åter in i omvårdnad VS medicin, fysiologi och anatomi.

Jag skulle gissa att detta per automatik kommer skärpas upp genom olika EU samarbeten. Men idag anser jag inte att vubben innehåller tillräcklig relevans för att sedan jämföras med internationell prehospkunskap.

Jag vill dock vidhålla att vubben är en sak i rätt riktning och att jag anser att det är skillnad mellan en ickevubbad och en vubbad. Jag menar dock att för ambulans så skall det vara prehospvubb.

BRA DEBATT...

[prehospital]

Kursbeskrivning specialistsjuksköterskeutbildning i ambulanssjukvård, Högskolan i Halmstad:

http://hhutbdb.hh.se/studeranuny/FMPro? ... ax=1&-find

Utbildningen består av kurserna:
Akutmedicin 10 p,
Omvårdnad i samband med akut smärta och smärtbehandling 5 p,
Omvårdnad inom ambulanssjukvård 5 p (21-40 p),
Medicinsk vetenskap inom ambulanssjukvård 10 p,
Omvårdnad inom ambulanssjukvård 10 p (41-60 p alternativt 61-80 p).

[Novisen]

AMBASS! Skulle inte du kunna lägga upp litteraturlistan från Örebros 80p så vi får se den????

Här är kurslitteraturen och referenslitteraturen på min vubb. Endast bokens namn anges här:

Anestesi
Teknik i praktisk sjukvård
Katastrofmedicin
Akutmedicin
Svikt av vitala funktioner
Paramedic textbook
Katastrof psykologi
Akut pediatrik
Basic and advanced trauma life support
Fysiologi
Principles of anatomy and physiology
Psykologisk debriefing
Mimms
+ 27 andra titlar där merparten är artiklar. Topografisk atlas var valfri men skolan rekommenderade Tortora.

Den kursansvarige läraren vi har är själv ambulanssjuksköterska och har jobbat 20 år i ambulansen. Jobbar varje vecka i klinik dessutom.

[AMBASS]

AMBASS! Skulle inte du kunna lägga upp litteraturlistan från Örebros 80p så vi får se den????

Här är kurslitteraturen och referenslitteraturen på min vubb. Endast bokens namn anges här:

Anestesi
Teknik i praktisk sjukvård
Katastrofmedicin
Akutmedicin
Svikt av vitala funktioner
Paramedic textbook
Katastrof psykologi
Akut pediatrik
Basic and advanced trauma life support
Fysiologi
Principles of anatomy and physiology
Psykologisk debriefing
Mimms
+ 27 andra titlar där merparten är artiklar. Topografisk atlas var valfri men skolan rekommenderade Tortora.

Den kursansvarige läraren vi har är själv ambulanssjuksköterska och har jobbat 20 år i ambulansen. Jobbar varje vecka i klinik dessutom.

Cheers Novisen!

Jag tror du kan finna deras (ambulansutbildningen 80p) kurslista via webben. Här skall du dock erinra dig att 80p är en grundutbildning. Om Örebroarna lyckas hitta en prehospare är positivt. Det du räknar upp gällande ämnen ser snyggt ut på pappret, men tyvärr sträcker sig ofta inte heller kunskapen hos dem som går kurserna längre än till denna skrivning. Jag vill att det skall vara djupare studier och med prehospital inriktning. Du hittar samma kurser (ämnesområden) på landets 40v pågyggnadsutbildningar. Den verkliga TIDEN som studenterna läser står ej heller i paritet till internationella utbildningar inom prehosparenan.

//BE SAFE

[Akuten]

Den verkliga TIDEN som studenterna läser står ej heller i paritet till internationella utbildningar inom prehosparenan.

Jag vet inte riktigt vad det är för tid du syftar på, AMBASS, men hur mycket tid och engagemang man lägger ner på en utbildning är givetvis väldigt olika från person till person. Det finns ju ingen lag på att man ska sitta och läsa ett visst antal timmar/vecka. Dessutom läser ju folk olika snabbt och en del kommer knappt ihåg vad de har läst medan andra är som svampar och suger åt sig allt de kan komma över - och minns dessutom vad de har läst. På det sättet kan den kunskap man har förvärvat under en utbildning ligga på ganska olika nivåer, trots att man har gått samma utbildning.

Dessutom har man ju olika utgångspunkter inför en utbildning: En del har jobbat i många år innan man går en specialistutbildning, andra kanske nyss har blivit färdiga med sin grundutbildning. Då är det fullt begripligt att kunskapsnivån i slutet av utbildningen hamnar på lite olika nivåer. Sedan tillkommer väl det viktigaste av allt: Att man ska kunna omsätta teorin i praktiken!

[AMBASS]

Den verkliga TIDEN som studenterna läser står ej heller i paritet till internationella utbildningar inom prehosparenan.

Jag vet inte riktigt vad det är för tid du syftar på, AMBASS, men hur mycket tid och engagemang man lägger ner på en utbildning är givetvis väldigt olika från person till person. Det finns ju ingen lag på att man ska sitta och läsa ett visst antal timmar/vecka. Dessutom läser ju folk olika snabbt och en del kommer knappt ihåg vad de har läst medan andra är som svampar och suger åt sig allt de kan komma över - och minns dessutom vad de har läst. På det sättet kan den kunskap man har förvärvat under en utbildning ligga på ganska olika nivåer, trots att man har gått samma utbildning.

Dessutom har man ju olika utgångspunkter inför en utbildning: En del har jobbat i många år innan man går en specialistutbildning, andra kanske nyss har blivit färdiga med sin grundutbildning. Då är det fullt begripligt att kunskapsnivån i slutet av utbildningen hamnar på lite olika nivåer. Sedan tillkommer väl det viktigaste av allt: Att man ska kunna omsätta teorin i praktiken!

Hello AKUTEN!

Håller med dig till fullo som den individualist jag är. Av detta skäl hävdar jag att det BÄSTA vore att vi införde genomgripande tester. Med dagens teknologiska möjligheter skulle det säkert finnas ett gäng aktör redo att utföra dessa tester. Oavsett hur du fått din kunskap, från Sverige eller annat land, skall testet avgöra din funktion. Ett årligt test vorde det bästa och skulle också ställa krav på arbetsgivarna att arbeta med fortbildning. Skulle allmännheten se alla de ALLVARLIGA brister som idag finns, skulle ett test införas på stubb. Låt oss bättre se till att införa ett test så att det OBJEKTIVA verktyget får avgöra vem som gör vad.

De som inte har erforderliga kunskaper i teori och praktik kan ASAP börja söka sig till en ny arena.

//AMBASS.....

[Erka]

Ok..teoretiska tester förstår jag men...
vilka praktiska tester är det som skall utföras på de som är ny i verksamheten??

menar du intagningstesterna dvs fys o kondition eller är det hur man använder CPAP osv???

[AMBASS]

Ok..teoretiska tester förstår jag men...
vilka praktiska tester är det som skall utföras på de som är ny i verksamheten??

menar du intagningstesterna dvs fys o kondition eller är det hur man använder CPAP osv???

Cheers Erka!

Det är absolut nödvändigt att införa VERKLIGHETSNÄRA tester som också står i paritet till verkligehetens förhållanden. Jag vill inte bara att de nya skall testas, utan att vi årligen får underkasta oss ett ordentligt TEST. Att vi idag 2006 inte har styrke och konditionskrav, simkunnighet, livräddning mm är en paradox och rimmar illa med att vi skall vara en del i den offentliga räddningstjänsten.

Hur ofta tränar vi HLR i dess olika spektra (barn-vuxen)? Hur ofta tränar vi EKG analysering? Hur ofta tränar vi PHTLS ämnen? Hur ofta tränar vi styrka? Det är inte OKEJ att en operativ ambulansare på en PRIO 1 bil inte har bra fysik och erforderliga prehospitala kunskaper. Få arbetsgivare tar denna fråga på allvar. En orsak kan vara att det är svårt att hitta folk som uppfyller kraven. Detta får dock aldrig hindra utvecklingen.

Så av detta skäl vill jag och många med mig att vi höjer ribban från BOTTENNIVÅ till HÖG NIVÅ!

...AMBULANSEN ÄR TILL FÖR PATIENTERNA, OCH DE SKALL KUNNA FÖRVÄNTA SIG DET BÄSTA...

[Novisen]

Andersson Ingegerd
Träna läkemedelsräkning
Stockholm: Liber

Ericsson Elsy & Ericsson Thomas
Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, sjukvårdshygien
Stockholm; Liber

Henriksson Olle & Rasmusson Margareta
Fysiologi med relevant anatomi
Lund: Studentlittaratur

Isaksson Leif & Ljungquist Åsa
Ambulanssjukvård
Stockholm: Liber

Budowick Michael
Anatomisk atlas
Liber Stockholm

Martini Frederic
Fundamentals of anatomy and physiology
New Jersey: Prentice Hall Inc

Ericson Elsy Senaste upplagan
Klinisk mikrobiologi
Stockholm: Liber

Grefberg Nils & Johansson Lars-Göran
Medicinboken-vård av patienter med invärtes sjukdomar
Stockholm:Liber

Jeppsson Bengt, Peterson Hans-Inge & Risberg Bo
Kirurgi
Lund: Studentlitteratur

Simonsen Terje
Illustrerad farmakologi 1.
Stockholm: Natur och Kultur

Simonsen Terje
Illustrerad farmakologi 2
Stockholm: Natur och Kultur

+ 27 andra titlar som jag ej ansåg relevanta + artiklar. Då är inte litteraturen i kurserna ambulansteknik(A-nivå), prehospital akutsjukvård(B) och Katastrofmedicin(B) fanns ingen kurslitteratur angiven.

Min spontana reaktion är ända att akutmedicinen är mer fördjupad på specialistsjuksköterskeutbildningen.