Val 2006 nr2
Moderator: Wernvik
-
aceofspades
Mig veterligen har jag aldrig påstått att alla är fuskare. Men jag vet att det förekommer i skrämmande många fall. Folk som tycker att det "känns skitbra att gå hemma och håva in pengar" istället för att jobba. Genom att bekämpa dessa parasiter kan man på ett effektivare sätt rikta in sig på att hjälpa de individer som verkligen behöver hjälp.Kalbl skrev: Dessa människor du beskriver ska inte ha sänkt ersätttning, de ska ha noll i ersättning!
Fuskare ska inte ha ett öre i ersättning, detta är självklart! Men att påstå att alla är fuskare är att sprida en fruktansvärd lögn som drabbar stenhårt på de som verkligen är sjuka.
Därför anser jag att alla hemmagående långtidssjukskrivna bör genomgå tätare kontroller av arbetsförmåga osv, samt att i de fall det är möjligt, omplacera till annan tjänst för att lindra belastning, rehabilitera, arbetsprova, osv.
Det låter så fint att jag blir grinfärdig. Är du säker på att du inte är socialdemokrat? För det låter inte särskilt borgerlig...Därför anser jag att alla hemmagående långtidssjukskrivna bör genomgå tätare kontroller av arbetsförmåga osv, samt att i de fall det är möjligt, omplacera till annan tjänst för att lindra belastning, rehabilitera, arbetsprova, osv.
T
-
aceofspades
Jag är definitivt inte socialdemokrat. Men jag tycker inte att man kan tvinga ut sjukskrivna i arbetslivet utan att göra en ordentlig utvärdering av deras arbetsförmåga. Vill man dessutom att de ska klara av ett fortsatt arbete tycker jag att det kan vara brukligt att de får den hjälp de behöver för att återgå till- och stanna i arbetet. Jag tror inte att det finns någon borgerlig som vill tvinga ut stackars emfysem-Elsa med syrgastub i en rökig,dammig industrilokal. Då är det väl bättre att hon erbjuds ett arbete på en arbetsplats som motsvarar hennes arbetsförmåga.Tobbe skrev: Det låter så fint att jag blir grinfärdig. Är du säker på att du inte är socialdemokrat? För det låter inte särskilt borgerlig...
T
Eller har du en annan åsikt??
Jag fick ett ganska träffande exempel på hur det fungerar i Sverige idag gällande arbetsförmåga.
Ponera att du är allergisk mot vetemjöl. Det vore kanske inte så lämpligt att arbeta på en fabrik där man tillverkar glasstrutar, eftersom dessa innehåller vetemjöl.
Ifall du arbetade på en glasstrutsfabrik vid tillfället då du fick mjölallergin så får du ersättning, utan krav över att söka andra typer av jobb, som du mycket väl skulle kunna ha. Du kan alltså gå en längre tid och få allting betalt, trots att det finns andra arbeten som du skulle kunna utföra. Du är inte arbetsför för jobbet du utfört, och får därför ersättning.
Ifall du däremot är utbildad till glasstrutsfabriksarbetare och det är det enda du kan, och blir vetemjölsallergiker när du vid ett tillfälle ej är anställd någonstans, så får du ingen sjukpenning, eftersom du har arbetsförmåga för så många andra arbeten - och tvingas således att söka andra arbeten. Du är inte arbetsför för arbetet du kan och eventuellt är utbildad till, men kan mycket väl göra andra saker och räknas därför som arbetsduglig.
Jag hoppas att ni förstår poängen i exemplet, och att jag inte missuppfattade exempelt som gavs idag på föreläsningen som hette "Arbetsliv och hälsa".
Ponera att du är allergisk mot vetemjöl. Det vore kanske inte så lämpligt att arbeta på en fabrik där man tillverkar glasstrutar, eftersom dessa innehåller vetemjöl.
Ifall du arbetade på en glasstrutsfabrik vid tillfället då du fick mjölallergin så får du ersättning, utan krav över att söka andra typer av jobb, som du mycket väl skulle kunna ha. Du kan alltså gå en längre tid och få allting betalt, trots att det finns andra arbeten som du skulle kunna utföra. Du är inte arbetsför för jobbet du utfört, och får därför ersättning.
Ifall du däremot är utbildad till glasstrutsfabriksarbetare och det är det enda du kan, och blir vetemjölsallergiker när du vid ett tillfälle ej är anställd någonstans, så får du ingen sjukpenning, eftersom du har arbetsförmåga för så många andra arbeten - och tvingas således att söka andra arbeten. Du är inte arbetsför för arbetet du kan och eventuellt är utbildad till, men kan mycket väl göra andra saker och räknas därför som arbetsduglig.
Jag hoppas att ni förstår poängen i exemplet, och att jag inte missuppfattade exempelt som gavs idag på föreläsningen som hette "Arbetsliv och hälsa".
-
Kalbl
Det ser Du att kraven är stenhårda i fall du är arbetslös, då står du till arbetsmarknadens förfogande och även om du blir sjuk av ett jobb kan du ta ett liknade betalt någon annanstans och får därmed ingen sjukpening. Regelverket för en arbetslös är ganska hårt om man följer reglerna.
Det andra fallet med en troligtvis fastanställd, blir processen något längre eftersom man har ett skydd som fastanställd och därmed har arbetsgivaren ett rehabansvar att först och främst försöka omplacera personen inom samma arbeteplats. Skulle detta vara omöjligt på sikt får man omplacera inom koncernen eller på annat vis ordna för den här personen innan man lämnar den till sitt öde på den öppna arbetsmarknaden. Här finns ett arbetsgivaransvar som inte finns för den arbetslöse.
Det andra fallet med en troligtvis fastanställd, blir processen något längre eftersom man har ett skydd som fastanställd och därmed har arbetsgivaren ett rehabansvar att först och främst försöka omplacera personen inom samma arbeteplats. Skulle detta vara omöjligt på sikt får man omplacera inom koncernen eller på annat vis ordna för den här personen innan man lämnar den till sitt öde på den öppna arbetsmarknaden. Här finns ett arbetsgivaransvar som inte finns för den arbetslöse.