Svar på AMBASS:
Jag kanske är en av dem som ibland har en förmåga att försöka se in i framtiden! Min tes är att det alltid kommer finnas behov av vårdpersonal. Jag tror dock att sjuksköterskans roll genom tid kommer förändras. Historiskt tycker jag även att man kan se detta. Sedan hör jag till dem som tror mer på verklighetsbaserade tester vilket en fri utbildningsmarknad kan förbereda oss inför. Med dagens volymer av högskole- och universitetsstuderande tror jag att pensionsavgångarna kommer mättas på ett effektivt sätt. Kanske till och med så bra att detta resulterar i ett lönestopp för yrkesgruppen sjuksköterskor. I takt med den globala utbildningsmarknadens utbredning kommer även konkurrensen om vakanta platser att öka. Jag tror att om 10 år är sjuksköterskan vad undersköterskan var för 15-20 år sedan (avseende atitydprofil).
Har gjort utdrag från AMS och Vårdförbundet m.m. finns massor med mera text men det blir bara svårläst. Kontentan om man vill ha ett jobb för framtiden där man kan "välja & vraka" är högskola (ssk + vub) Läs och tolka själva. Givetvis svårt att utala sig om undersköterskor, men kontentan är att högre utbildning lönar sig och när det ska sparas pengar så är det de med lägst kompetens som får sluta, eller har analyserna fel?
Hälso- och sjukvård, omvårdnadsyrken
Färre anställda inom vårdyrkena
Vårdområdet har drabbats av nedskärningar under det senaste året, vilket kan
kopplas till kommunernas och landstingens utsatta budgetläge. Den kommunala
äldreomsorgen har minskat antalet anställda och landstingen har skurit ned
på antalet anställda inom sjukhusen. Däremot har omsorgen för de handikappade,
primärvården samt tandvården klarat sig bättre. Sammanlagt sysselsätter
området nästan 670 000 personer och vi bedömer att antalet sysselsatta
minskar med cirka 6 000 personer under loppet av år 2005 exkl. effekten av
friåret. Yrkesområdet kännetecknades av stor brist på arbetskraft bara för
något år sedan, men bristen har minskat dramatiskt för nästan alla yrkesgrupper.
Det innebär också att området uppvisat den största förändringen av rekryteringsläget
under de senaste året jämfört med övriga yrkesområden. För
närvarande är det överskott på arbetssökande inom flera yrken och den rekryteringsbilden
torde bestå under det närmaste året. Vi räknar dock med att
nuvarande överskott på arbetssökande är temporärt och att rekryteringsproblemen
återkommer i ett långsiktigt perspektiv. Det gör att området bör vara
attraktivt att utbilda sig mot sett på längre sikt. Det finns flera skäl till detta.
Behoven av hälso- och sjukvård samt omsorg bedöms fortsätta att växa och
hindret idag är endast av finansiell karaktär. Det finns en del som talar för att
kommunernas och landstingens ekonomier förstärks och bedömningen är att
det sker redan 2005, vilket bör ge en positiv effekt på arbetskraftsefterfrågan
inom området framför allt under år 2006. Rekryteringsbehovet ökar även på
grund av att många kommer att pensioneras under de närmaste tio åren.
Bristen på sjuksköterskor har dämpats påtagligt
Arbetsmarknaden för sjuksköterskor har förändrats påtagligt under det senaste
året, vilket sammanhänger med kommunernas och landstingens budgetsanering.
Yrket tillhörde de största bristyrkena för några år sedan, men i takt med
neddragningarna har den omfattande bristen övergått till viss brist eller balans
mellan utbud och efterfrågan, beroende på region i landet. En viss brist på sjuksköterskor
förutses år 2005 i Sydsverige, norra Mellansverige samt mellersta
Norrland. Övriga delar av landet räknar med balans mellan utbud och efterfrågan.
När det gäller kvarstående rekryteringsproblem avser de främst sjuksköterskor
med vidareutbildning, till exempel distriktsjuksköterska, eller sjuksköterskor
med erfarenhet. Tillgången på nyexaminerade sjuksköterskor är god.
Under 2004 har sysselsättningen ökat svagt för sjuksköterskor med specialutbildning
medan sysselsättningen legat stilla för enbart grundutbildade sjuksköterskor.
Fortfarande är det dock ytterst få arbetsförmedlingar som bedömer att
det kommer att bli ett överskott på sjuksköterskor under 2005, eller endast 8
procent. Å andra sidan bedömer endast 6 procent av arbetsförmedlingarna stor
brist medan 28 procent anger viss brist och 58 procent anger ett balanserat
arbetsmarknadsläge. Det innebär att sysselsättningen endast kommer att förändras
lite under det kommande året vilket medför att nyexaminerade sjuksköterskor
möter en kärvare arbetsmarknad än vad som var fallet för bara ett år
sedan. Det bör dock påpekas att det relativa obalanstalet bland sjuksköterskor
är mycket låg eller under 1 procent, och vi förutser endast en marginell ökning.
Vi räknar med att nuvarande lindring av rekryteringsproblemen endast är
tillfällig. På längre sikt18 stiger bristen på specialistutbildade sjuksköterskor och
den kan till och med komma att bli besvärande. Det sammanhänger med flera
faktorer, dels ny teknik och nya metoder dels stora åldersavgångar. Även tillgången
på grundutbildade sjuksköterskor kommer att bli knapp dels genom ett
ökat behov inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården dels genom
stora åldersavgångar. Det som kan störa denna bild är om de kommunala finanserna
återigen försämras påtagligt, men även i en sådan situation är sjuksköterskeyrket
ett yrke som förblir starkt på arbetsmarknaden jämfört med många
andra yrken
Undersköterskorna har gått från brist till överskott
Arbetsmarknaden för undersköterskor har förändrats dramatiskt under de senaste
åren, från en omfattande bristsituation till ett överskott på arbetssökande.
Det är också det yrke som uppvisat störst förändring i vårt bristindex de senaste
två åren. Denna situation består under 2005, enligt Arbetsförmedlingens samlade
bedömning. Den besvärliga arbetsmarknaden gäller över hela landet men
minst överskott på arbetssökande väntas i Stockholm. Sysselsättningen har
minskat de två senaste åren och det relativa obalanstalet har ökat. Detta uppgick
i slutet av 2004 till cirka 4 procent motsvarande 7 000 personer, vilket är en
ökning med 1 procentenhet på ett år. Till detta kommer många deltidsarbetslösa
och timanställda. Nuvarande överskott på undersköterskor består inte i ett
mer långsiktigt perspektiv, enligt vår bedömning. Relativt stora åldersavgångar
står för dörren. Antalet åldersavgångar per år trappas upp från cirka 3 000 till
5 000 under en tioårsperiod. Till detta kommer cirka 3 000 åldersavgångar
bland den del av omsorgspersonalen som saknar utbildning. Det är i dagsläget
få som utbildar sig inom omvårdnadsutbildningen, uppskattningsvis 3 000 -
4 000 årligen. Kvarstår den nivån kommer det att leda till ett allt större underskott
på undersköterskor på lång sikt. Detta förutsätter att äldreomsorgen får det
tillskott av resurser som krävs utifrån den demografiska förändringen vilket i
sin tur förutsätter att kommunernas finansiella läge blir tillfredsställande. Det
finns med andra ord en viss osäkerhet avseende de framtida behoven av undersköterskor,
men den samlade bilden är dock att yrket kommer att tillhöra bristyrkena
i framtiden. En försämrad finansiell bas för kommunerna drabbar i
första hand outbildade och vårdbiträden. Kortsiktigt kan också den försämrade
arbetsmarknaden för undersköterskor leda till att ungdomar i än större utsträckning
undviker omvårdnadsutbildningen inom gymnasieskolan, vilket kommer
att förvärra arbetskraftsförsörjningen långsiktigt.
Förteckning över nationella bristyrken. Källa AMS
Sjuksköterska
Läkare allmänmedicinsk tjänst
Förskollärare
Distriktssköterska
Läkare specialistinriktad tjänst
Geriatriksjuksköterska
Akutsjuksköterska
VVS-montör
Socialsekreterare/Kurator
Lastbilsmekaniker
Tandläkare
Specialpedagog
Fritidspedagog
Specialkock
Apotekare
Murare
Psykolog
Kock
CNC/NC operatör
Byggnadsplåtslagare
Gymnasielärare, naturvetenskap
Receptarie
Barnmorska
Bilmekaniker
Logoped
Godkänt för vårdutbildningar
1 207 studerandemedlemmar i Vårdförbundet har deltagit i en enkätundersökning där studenternas syn på utbildning och praktik kartlagts. Resultaten visar att studenterna generellt är nöjda med sin utbildning.
Högst medelbetyg på utbildningen ger studenterna på Högskolan i Kristianstad, Växjö Universitet, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet. Även utbildningarna på Högskolan i Gävle, Ersta-Sköndal, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Borås, Karolinska Institutet, Mitthögskolan och Umeå Universitet får höga betyg.
95 procent av studenterna vid Högskolan i Borås uppger att de skulle rekommendera utbildningen till andra. Av studenterna vid Högskolan i Kristianstad uppger 70 procent att de absolut rekommenderar utbildningen. Generellt är betygen på utbildningarna höga, snittbetyget är 3,85. Lägst betyg i undersökningen får Högskolan i Skövde, Uppsala Universitet, Örebro Universitet och Luleå Tekniska Högskola.
[/quote]
Ge exempel på hur du vill man ska mäta kunskap.
