Gula prover, röda prover, blå prover i METTS??

[gitarren3]

Sitter och pluggar in lite METTS en period och funderar på vad de här med gula prover, röda prover egentligen menas med och vad de är?
Jag förstår att de är nåt me att prover ska tas på akutmott. men vad är de isf för prover och vad har de egentligen med amb. personalen att göra? varför ska dom bedöma vilka prover som ska tas?
tacksam för svar

[gitarren3]

ingen som kan de här??

[peder]

METTS är ett verktyg som man använder för att avgöra hur allvarligt sjuk eller skadad en person är samt vad som behöver göras och hur snabbt man behöver göra det. De som är minst allvarligt sjuka hamnar i grupp blå, sedan grön, gul, orange och de sjukaste hamnar i den röda gruppen.

En patient som är röd är en patienten som vi kör med blåljus och vi har larmat in och akutteamet tar emot på akutrummet. En orange patient ska se en läkare inom 15 minuter efter att de har kommit till akuten, osv.

Proverna som du pratar om är blodprover och ju sjukare patienten är desto mer blodprover tas som standardrutin.


Ambulansen använder METTS för att man på akuten ska veta hur sjuk patienten är som vi avlämnar. Detta kallas triage.

Information om METTS finns här;
http://sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_ ... manual.pdf

Står bla vilka blodprover man tar.

[Arytmica]

Och blodproverna varierar helt beroende på vad patienten söker för samt hur påverkad och svårt sjuk han/hon är vid triage. Vanligtvis används färdiga standardpaket på blodprover som tas vid ankomst och många gånger utan läkarens ordination om patienten inte är så akut sjuk att denne får träffa en läkare direkt (Röd/orange prio).

Är patienten inte uppenbart knalldålig vid ankomst till akutmott. tas han/hon in på ett undersökningsrum där kontroller tas av undersköterska/sjuksköterska samt anamnes och ett aktuellt status. På akutmottagningen där jag har arbetat har vi en färdig mall för provpaket. Utefter patientens symtom och status väljer man då ett lämpligt paket och skickar iväg proverna för analys. Är proverna redan klara när läkaren väl tar sig an patienten går handläggningen oftast mycket snabbare. ibland vill läkaren såklart komplettera proverna, och är man osäker på vilka prover som ska tas så avvaktar man givetvis. Sedan får man givetvis tänka till själv, ibland innehåller inte paketen alla prover som kan tänkas vara nödvändiga, och då lägger man såklart till dessa eller tar ett extra rör i väntan på läkarens ordination om man ändå misstänker att det kan bli aktuellt.

[gitarren3]

Tack så mycke för svaren! Nu förstår jag bättre va de här betyder.

[prehospital]

METTS kanske är bra hospitalt, men prehospitalt finns det inget större värde i det, stjäl bara ambulanspersonalens tid från patienten för att sitta och leta bland ägarnas (METTS TM) påhittade olika rutor (ESS). METTS kallas lite skämtsamt för HETTS... Det känns som om METTS är mode för dagen inom sjukvården... Journalen i pappersversion är dessutom pinsamt dålig (plottrig) och inte mycket som avser ambulanssjukvård, även om det ska vara en prehospitalt version.

Det ska tydligen även finnas en kommersiell version som heter RETTS? Någon som vet mer?

[peder]

Saxat från internet;
"METTS byter namn till RETTS
METTS ursprung kommer från ett forskningsprotokoll som 2004 hette RETTS. Inför implementeringen
av systemet byttes namnet till METTS-A vilket var den modul som infördes 2005 vid SU. METTS
systemet och har sedan successivt utvecklats i andra moduler. Inför 2011 valde årsmötet 2010 att gå
tillbaka till det ursprungliga namnet RETTS som systemet kallades när det var ett forskningsprotokoll.
Alla de moduler som tidigare fanns har upphört fr.o.m 2011 och systemet RETTS innehåller nu alla
algoritmer för alla typ av akutsjukvård från prehospital till akutmottagning inklusive barn. Barndelen är
inte helt färdigvaliderad men användbar med den kunskapen.
Läs mer på http://www.predicare.se"

Jag tycker principen bakom METTS är fantastiskt bra, och ett stort steg i rätt riktning, dvs sammanföra ambulansens och akutens arbete, samt att man har ett objektivt verktyg att bedöma patientens status med. Dock kan jag hålla med om att pappersjournalen är rätt kasst utformad. METTS-pre borde utformas så att det är den enda journalen som skrivs prehospitalt. I skåne skriver man en ambulansjournal och en METTSjournal. Detta är urkass!

[Novisen]

Vi tar parametrar och matar in dom i ambulansjournalen. Väljer ESS i ambulansjournalen och när vi kommer till akuten skickas uppgifterna över till en skrivare på akuten utan att vi behöver göra nått. Akutenjournalen/METTS papperet ligger utskrivet och klart när vi kommer in med patienten. En bugg är att diastoliska trycket inte registreras på akutenjournalen för det finns inte med i METTS. Är perfekt att vi kan rå om patienterna lite längre. Vi kan flytta över, ta EKG, dra prover, anmäla och göra allt klart inne på akuten innan vi väljer att rapportera över patienten. Kollegan gör klart bilen under tiden. METTS har helt klart ökat kvaliten på vården som ges tycker jag och innebär inget merarbete då vi gör ett jobb som annars skulle utföras av en sköterska på akuten.

[Arytmica]

Vi tar parametrar och matar in dom i ambulansjournalen. Väljer ESS i ambulansjournalen och när vi kommer till akuten skickas uppgifterna över till en skrivare på akuten utan att vi behöver göra nått. Akutenjournalen/METTS papperet ligger utskrivet och klart när vi kommer in med patienten. En bugg är att diastoliska trycket inte registreras på akutenjournalen för det finns inte med i METTS. Är perfekt att vi kan rå om patienterna lite längre. Vi kan flytta över, ta EKG, dra prover, anmäla och göra allt klart inne på akuten innan vi väljer att rapportera över patienten. Kollegan gör klart bilen under tiden. METTS har helt klart ökat kvaliten på vården som ges tycker jag och innebär inget merarbete då vi gör ett jobb som annars skulle utföras av en sköterska på akuten.

Det måste uppskattas något oerhört från akutpersonalens sida?! Ibland när det ligger 50 pers på akuten och ambulansen kommer med ännu en patient kan det kännas lite motigt då man sådana gånger verkligen har fullt upp... Jag skulle bli oerhört tacksam en sådan gång om ambulanspersonalen erbjöd sig att göra någonting mer med patienten efter att de rullat in genom garagedörren. Får ni inte väldigt stor uppskattning från personalens sida?

[Florence]

Novisen: Jag har fått för mig att du arbetar inom VLL, men vilken akutmottagning brukar du lämna till? Som jag har uppfattat det har jag aldrig varit med om att ambulanspersonal drar några prover på patienterna de lämnar i Umeå... En annan bugg/märklig inställning är att anamnesen inte kommer på triagebladet heller, tänkt om det ni skriver i ambulansjournalen kunde komma på triagebladet också!

[Tobbe]

Peder: METTS-journalen ska utformad för att vara den enda journalen prehospitalt, det är väl lite av själva grundtanken, och så är det nog i de flesta landsting (undantaget Stockholm antar jag, som envisas med att uppfinna sina egna system hela tiden). Det är nog Skåne som är på efterkälken här. Nyligen plockade vi in in trauma i mettsjournalen, så nu har vi inga särskilda traumajournaler heller.

[1264]

"METTS-journalen ska utformad för att vara den enda journalen prehospitalt, det är väl lite av själva grundtanken, och så är det nog i de flesta landsting (undantaget Stockholm antar jag, som envisas med att uppfinna sina egna system hela tiden)."

Funderar lite på hur man ska formulera sig utan att trampa någon på tårna, här kommer i alla fall några tankar från mitt skrivbord.

METTS/RETTS är ett triageringsverktyg, det är inte behandlingsriktlinjer eller en komplett journal. Vi konstaterar ju inte bara att patienten har ett hjärtstopp och är RÖD, lägger på båren och åker till sjukhus. Vi gör förhoppningsvis något åt patientens symptom också?


Ett typiskt och tydligt exempel är förutom ovan nämnda är 4. Dyspné där Metts Rekomendationen är EKG. och den prehospitala processåtgärden skiljer sig från landsting till landsting, men faktum är att vi behandlar förhoppningsvis den bakomliggande orsaken Astma/Kol/Hjärtsvikt/Lungemboli/Främmande kropp olika?

Vidare kommer vi prehospitalt i kontakt med andra typer av problem än dom som finns definierade i METTS/RETTS. Sjukvårdsledning är ett sådant exempel. Vi kommer i kontakt med och har anmälningsplikt gentemot socialtjänsten, för att nämna två exempel, fler finns.

Stockholm har sedan sedan länge arbetat med ADAPT på akutmottagningarna, Samma ADAPT som vidareutvecklades ur METTS för ett antal år sedan, men som för ögonblicket "står stilla" vilket lett till att även Stockholms län kommer att införa METTS/RETTS på sikt.

Behandlingsriktlinjerna för dom flesta län tas gemensamt fram av SLAS, men anpassas sedan lokalt för att matcha den organistation som det landsting man arbetar i.

Riktlinjerna kan naturligtvis skilja sig åt, men likheterna är i mina ögon större än skillnaderna.

Jag ser fram emot den journal där man kan arbeta och dokumentera enligt ATLS/AMLS/PHTLS/PEPP eller motsvarande där man kan välja "ledningsuppdrag" eller det som för ögonblicket passar bäst och där data extraheras för att kunna fylla i vitalparametrar samt den sökorsak/ESS som ligger för grund till "METTS/RETTS" och skickas till akuten innan ambulansen anländer. Men det är nog några minuter bort.

Dock tror jag inte att METTS/RETTS i nuläget eller inom en snar framtid är tillräckligt komplett för att ersätta varken behandlingsriktlinjer eller journal.

Ha det gott därute.

/1264

[Novisen]

Jag kan inte tala för hur andra gör när det är hårt tryck på akuten. Tycker att man hjälper till om man antingen förstår att det är högt tryck eller att man blir tillfrågad. Tror att det kan vara rätt personbundet både vad det kommer till att bli ombedd eller att ta eget initiativ. Sen har akutens personal rätt att ta upp en bil för att hjälpa till på akuten för övervakningsjobb på röntgen men mig veterligen har detta aldrig utnyttjats i praktiken. Ett problem är att det oftast är högt tryck på ambulansen när det är högt tryck på akuten. Jobbar inte i Umeå utan i Skellefteå. Får ofta uppskattning för vårt jobb från akutens personal.