Hej Marcus,
Det kan kanske råda oklarheter runt suspension trauma rekommendationer. Jag tror dock att det skrivits ovan att ABC skall behålla högsta prioritet.
Även om de rekommendationer som givits när det gäller att hålla patienten sittande (som ju naturligtvis kan vara farligt) kan ha saknat fullt empiriskt stöd, så är det ju (enligt vad jag kan förstå) inte riktigt samma sak att stänga av blodflödet i ett ben i en operationssal som att hänga vertikalt utan att ha blodflödet stängt.
Att vara medveten om risk för till exempel hyperkalemi och att kunna hantera sådana komplikationer på rätt sätt är en viktig del i räddningsarbetet.
Det kan hända att HSE UK har rätt i att ändra sina rekommendationer, eftersom det kan vara komplicerat och kan innebära att man glömmer ABC om det strulas med olika instruktioner. Det är nog så.
Själv har jag i mitt räddningsarbete sett enstaka fall av suspension trauma hyperkalemi. Det har varit i samband med byggnads-kollapser efter jordbävningar och inte vid klättringsolyckor.
Tack för inlägget.
Gösta
Suspension trauma!?
Moderator: ambus
Re: Suspension trauma!?
Intensive Care Paramedic
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.
Re: Suspension trauma!?
Hej igen!
Jag håller självklart med om betydelsen av att förstå hyperkalemi och reperfusion på olycksplatser. Även orsaken till att man kan bli medvetslös hängande i en sele är viktig kunskap. Jag skulle dock tro att reperfusionsproblem är mycket vanligare vid fastklämningsolyckor än suspension trauma, och då har man dessutom ofta krossskador som ytterligare förvärrar hyperkalemin.
Naturligtvis kan man inte heller direkt översätta förhållandena på en operationssal med olyckor utanför sjukhuset, men det kan ge en fingervisning om det fysiologiska resonemanget är riktigt. Hur kan en gammal sjuk människa överleva en avstängning av aorta i buken (och för att ytterligare förvärra det, med många kompensatoriska reflexer avstängda av narkosmedel) under en timma, varefter allt laktat, kalium etc sköljs ut när man släpper på blodfödet igen, medan en frisk ungdom hängande utanför sjukhuset inte skulle klara det efter 30 minuter?
Att vara fastklämd upprätt sittande i en bil borde vara det vanligaste scenariot i Sverige som liknar suspension trauma, och jag tror att vi hade hört talas om oförklarliga dödsfall när man lägger dom ner ifall det vore en realitet med reperfusionssyndrom i samband med ortostatiska förändringar. Därmed inte sagt att det inte kan existera gånger när det har betydelse.
Min kritik gäller huvudsakligen faran i att ändra på ABC-riktlinjer grundat på ett oprövat fysiologiskt resonemang och i avsaknad av empirisk kunskap på området.
Marcus
Jag håller självklart med om betydelsen av att förstå hyperkalemi och reperfusion på olycksplatser. Även orsaken till att man kan bli medvetslös hängande i en sele är viktig kunskap. Jag skulle dock tro att reperfusionsproblem är mycket vanligare vid fastklämningsolyckor än suspension trauma, och då har man dessutom ofta krossskador som ytterligare förvärrar hyperkalemin.
Naturligtvis kan man inte heller direkt översätta förhållandena på en operationssal med olyckor utanför sjukhuset, men det kan ge en fingervisning om det fysiologiska resonemanget är riktigt. Hur kan en gammal sjuk människa överleva en avstängning av aorta i buken (och för att ytterligare förvärra det, med många kompensatoriska reflexer avstängda av narkosmedel) under en timma, varefter allt laktat, kalium etc sköljs ut när man släpper på blodfödet igen, medan en frisk ungdom hängande utanför sjukhuset inte skulle klara det efter 30 minuter?
Att vara fastklämd upprätt sittande i en bil borde vara det vanligaste scenariot i Sverige som liknar suspension trauma, och jag tror att vi hade hört talas om oförklarliga dödsfall när man lägger dom ner ifall det vore en realitet med reperfusionssyndrom i samband med ortostatiska förändringar. Därmed inte sagt att det inte kan existera gånger när det har betydelse.
Min kritik gäller huvudsakligen faran i att ändra på ABC-riktlinjer grundat på ett oprövat fysiologiskt resonemang och i avsaknad av empirisk kunskap på området.
Marcus
Re: Suspension trauma!?
Tack igen Marcus,
Du tillför goda poäng i diskussionen.
Jo krossskador är betydligt mer sannolika att producera reperfusionsproblem. Oftast då krosskador som orsakats av krossande kraft. De suspensiosskadefall som jag refererade till hade ingen extern ’compressive force’ utan satt fast utan att kunna röra sig men utan externt orsakad trauma. Man kan nog säga i dessa fall att suspension trauma orsakade krosskador på grund av någon sorts compartment syndrom. Artära cirkulationen var inte avstängd som i de op sal fall du beskrev, utan fortsatte pumpa utan någon som helst venös retur. Vid rörelse och placering i horisontalt läge (vilket krävdes rent räddningsteckniskt) försämrades deras kondition dramatiskt. EKG visade hyperkalemi tecken efter endast några få minuter.
Nu hade dessa patienter suttit fast betydligt längre än 30 minuter. Vi talar om över 24 timmar. Så, det var väl inte så bra exempel på suspension trauma från hängande i sele. Men det visar hur tyngdkraften verkar i samband med cirkulationsfysiologin. Jag vet själv hur mina fötter ser ut efter 15 timmar i ett ekonomisäte på långflyg. Och det med så mycket rörelse jag kan klara av.
Har aldrig sett en patient med allvarliga reperfusionsproblem efter enbart selehängande (och ej heller efter bilolyckor) . Dock har jag behandlat flera som svimmat delvis på grund av selehängande och delvis på grund av hetta och dehydrering (Ramadan relaterat).
Jag tror det är viktigt att vara på sin vakt med patienter som fallit i sele. Om de är medvetslösa, framför allt om de hängt länge, bör man nog fundera på multipla möjliga komplikationer, varav suspension orthostatic compromise är en.
Vad gäller ABC principen, så var den enligt min mening inte ändrad i de suspension trauma protokoll som diskuterats här. Den var dock komplicerad, och kunde nog missförstås. Därför är det nog rätt som du skriver, att det bör hållas enkelt, framförallt om man endast har teorier att gå på.
Bästa hälsningar,
Gösta
Du tillför goda poäng i diskussionen.
Jo krossskador är betydligt mer sannolika att producera reperfusionsproblem. Oftast då krosskador som orsakats av krossande kraft. De suspensiosskadefall som jag refererade till hade ingen extern ’compressive force’ utan satt fast utan att kunna röra sig men utan externt orsakad trauma. Man kan nog säga i dessa fall att suspension trauma orsakade krosskador på grund av någon sorts compartment syndrom. Artära cirkulationen var inte avstängd som i de op sal fall du beskrev, utan fortsatte pumpa utan någon som helst venös retur. Vid rörelse och placering i horisontalt läge (vilket krävdes rent räddningsteckniskt) försämrades deras kondition dramatiskt. EKG visade hyperkalemi tecken efter endast några få minuter.
Nu hade dessa patienter suttit fast betydligt längre än 30 minuter. Vi talar om över 24 timmar. Så, det var väl inte så bra exempel på suspension trauma från hängande i sele. Men det visar hur tyngdkraften verkar i samband med cirkulationsfysiologin. Jag vet själv hur mina fötter ser ut efter 15 timmar i ett ekonomisäte på långflyg. Och det med så mycket rörelse jag kan klara av.
Har aldrig sett en patient med allvarliga reperfusionsproblem efter enbart selehängande (och ej heller efter bilolyckor) . Dock har jag behandlat flera som svimmat delvis på grund av selehängande och delvis på grund av hetta och dehydrering (Ramadan relaterat).
Jag tror det är viktigt att vara på sin vakt med patienter som fallit i sele. Om de är medvetslösa, framför allt om de hängt länge, bör man nog fundera på multipla möjliga komplikationer, varav suspension orthostatic compromise är en.
Vad gäller ABC principen, så var den enligt min mening inte ändrad i de suspension trauma protokoll som diskuterats här. Den var dock komplicerad, och kunde nog missförstås. Därför är det nog rätt som du skriver, att det bör hållas enkelt, framförallt om man endast har teorier att gå på.
Bästa hälsningar,
Gösta
Intensive Care Paramedic
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.
Re: Suspension trauma!?
Det var intressanta fall du beskrev! Jag undrar om de personerna även hade kompartmentsyndrom av sin långvariga immobilisering?
En del klättrare har erfarenhet av att sova hängande i selen, och det fungerar, även om det inte blir så mycket sovande...
Jag kan även tillägga att kirurgen vid aortaoperationer ofta släpper på blodflödet lite långsamt, eftersom man vet att det kan bli problem.
mvh
Marcus
En del klättrare har erfarenhet av att sova hängande i selen, och det fungerar, även om det inte blir så mycket sovande...
Jag kan även tillägga att kirurgen vid aortaoperationer ofta släpper på blodflödet lite långsamt, eftersom man vet att det kan bli problem.
mvh
Marcus
Re: Suspension trauma!?
Jo, jag skulle tippa att det var på grund av en kombination av position med benen nedåt, immobilitet och dehydrering.
Tack igen.
MVH,
Gösta
Tack igen.
MVH,
Gösta
Intensive Care Paramedic
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.
Public Health Officer
Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.