Care skrev:Enkelt beskrivet, och med reservationer för eventuella felaktigheter:
Inferior, posterior, anterior berättar var ett EKG antyder att infarkten sker, utifrån de avledningar som visar en ST-T förändring.
I grova drag ser lokaliseringen ut enligt följande:
Inferior: II, III, AVF
Anterior: (V1) V2, V3, V4 (I)
Posterior: AVL, I, V5, V6 (V4, V3)
Cirka 50% av alla inferiora infarkter är högerkammarinfarkter, med detta följer en mer eller mindre sviktande pumpfunktion i höger kammare. Vid svikt i höger kammare blir vänster kammares försörjning av blod allt för låg, och mindre blod in ger mindre blod ut. Klinisk bild: hypotoni, halsvenstas och/eller lungauskultation utan fynd av rassel. På EKG kan V4R visa ST-höjning. Behandling: öka preload genom att ge rikligt med kristalloida vätskor och undvik farmaka som dillaterar och därmed sänker preload.
Finns förstås ett flertal faktorer som komplicerar det hela. Hur van är vi att bedöma grad av halsvenstas? Att lyssna på lungor efter rassel? Endast 50% av alla tydligt lokaliserade inferiora infarkter är högerkammarinfarkter, och oerhört få infarkter är rena högerkammarinfarkter utan inblandning av vänster kammare. För mycket vätska kan i teorin ge en utvidgning av höger ventrikel som via septum tar plats av vänster ventrikel, och så vidare.
Man behöver alltså inte skämmas för att man väljer att konsultera en kardiolog för att få hjälp att lägga upp en behandlingsplan i dessa lägen.
Det du här beskriver som posteriora avledningar, skulle jag kanske säga beskriver mer laterala förändringar. V4R använd häller inte ialf där jag jobbar prehospitalt. En hö sidig infarkt, är häller inte samma som en högerkammar inf som minskar pumpförmågan.
Sen skulle jag vilja säga att det är omöjligt att med hjälp av ekg säkert säga om ischemin påverkat hö.kammares pumpförmåga eller inte. Hjärtats anatomi och koronar försörjning varierar kraftigt. Detta måste då initialt bedömas r/t kliska tecken som tex halsvenstas som du nämner.
Men att vänta med att ge en pat nitro som har akutcoronar syndrom (vilket är det vi ser på EKG) skulle jag vilja säga är mycket riskabelt. Dialataion av koronarkärlen är i detta fall potentielt livräddande beh med tanke på tex risk för maligna arytmier. Själv skulle jag initialt ge en vaken pat med akut cbs en puff nitro oavsett cirkulatoriskt tillstånd.
Jag skulle nog också vara ganska försiktig med vätska till en pat med kardiogen chock. Då det ofta är svårt att avgöra genesen av denna initialt, och du potentielt kan ha en betydligt sämre pat när du kommer till sjukhus än vid vår ankomst. Jag tror också att det är ovanligt primärt att få akut hö.kammarsvikt vid infarkt, och sekundärt att denna skulle orsaka kardiogen shock. Även en karidiolog kommer att ha svårt att avgöra detta över tel, även om de kan ha nyttiga råd.
Men den viktigaste beh är den av grundproblemet, dvs infarseringen. Dvs dilatation, antikoagualtion och minskad syrgas krav i hjärtmuskeln.
Keep it simple
// C