Behöver vi en AMLS(Advanced Medical Life Support) kurs i Sverige?
Rent arbetsmässigt tror jag att det är bra med ett strukturerat sätt när man tar hand om dåliga patienter. Traumapatienterna tas om hand enligt ABCDE principen vilket även medicinpatienterna gör. Ett sätt som TOMAS nämnt tidigare är att dela upp arbetsuppgifterna så att en ansvarar för luftvägar och den andra för cirkulationen då man kommer till en dålig patient. Tyvärr fungerar detta bäst på hjärtstopp då man vet vad som väntar och klara roller finns innan man är på plats. De gånger man har kritsikt dåliga patienter eller hamnar i situationer som inte är bekanta så tenderar arbetet att fallera i högre grad.
Hur fördelar ni arbetet? Är det den som vårdar som gör allt medicinskt medans den andra bäddar upp båren, fixar medicinlista, patientbricka mm?
Skyndar ni att lasta när ni har en dålig patient eller behandlar ni på plats?
Novisen//
AMLS!
Moderator: Wernvik
Vilket giganiskt minne du har Novisen. Det måste ha varit länge sedan jag skrev om detta. Men tanken tycker jag är god, förstås. Jag vet inte om andra har upplevt som Novisen skriver en del "strul" när vi tar hand om dåliga medicin patienter. När jag började inom ambulansen så var det en dödsynd att göra något för patienten om det inte var min tur att vårda. Man skulle bädda upp båren och invänta order, punkt slut. Som jag tidigare har sagt så tycker jag inte ambulanssjukvård ska jämnföras med nanoteknik eller något annat komplicerat ämne. De flesta omhädertaganden följer samma mönster och alla insatser är mycket förutbestämda. Generellt så är det bårläge, O2 , nål, läkemedel ev infusion. Tanken var att man delar upp ansvaret redan från början. Om vi tex tar ett hjärta. Att i möjligaste mån först få patienten på båren för att lätt kunna flytta patienten där det finns bättre med plats och bättre ljus.Sedan så ansvarar en för luftvägen, utvärderar andning ev auskulerar räknar andingfrekvens sätter lite O2 på näsan, ev cpap. Den andre ansvarar för cirkulationen.Utvärderar pulsfrekvens, kvalité perifercirkulation varm eller kall ? sätter nål ger ev läkemedel infusion. Observera att båda kategorierna sjuksköterska och ambulanssjukvårdare kan göra varannan damernas. Eftersom handräckning av läkemedel är tilllåtet. Ni kanske redan arbetar så här och är förvånade och undrar vad de sysslar med kommentera gärna // Tomas
intubera mera !!
-
AuF
-
Eirik
AMLS = Advanced Medical Life Support = den medisinske utgaven av PHTLS.
Er i ferd med å lese boken, man har så smått kommet i gang med de første kursene i Norge nå. Tror dette kan ende opp som en standard på lik linje med PHTLS, man lærer seg å systematisere kunnskaper og informasjon og dermed effektivisere det arbeidet som blir gjort når det "koker" som verst.
Er i ferd med å lese boken, man har så smått kommet i gang med de første kursene i Norge nå. Tror dette kan ende opp som en standard på lik linje med PHTLS, man lærer seg å systematisere kunnskaper og informasjon og dermed effektivisere det arbeidet som blir gjort når det "koker" som verst.
Inget undgår Novisens minne! (gammalt ambulansordspråk) 
AUF! Omhändertagandet enligt AMLS följer ABCDE. Att ta speciell hänsyn till patientens medicinska tillstånd istället för traumatillstånd går kursen ut på. Undersökning, arbetsdiagnos, behandling, ny utvärdering.......
Tomas skriver en flott förklaring på det jag menar. Att båda vet exakt vad de ska göra då man kommer fram. Den som sköter snacket sen kan vara den som ska sitta bak i bilen på vägen in. Om man tränat på omhändertagandet och båda vet vad den andra gör hamnar man inte i en situation där en står med täcket i famnen och väntar på att man ska lasta medans den andre jobbar på för brinnande livet. Omhändertagandet följer ABCDE där ena personalen utvärderar A och B medans den andra utvärderar C. Vem som utvärderar D och E beror lite på vilken patient man har. Vi övar(om än otroligt sällan) på omhändertagande av traumapatienter och vi övar på hjärtstoppspatienter men hur ofta övar vi på patienter med anafylaktisk reaktion, främmande kropp eller fulminanta lungödem? Inte så konstigt att vissa vill lasta och köra såna gånger.
Kommer in på nästa fråga. Finns det någon som har erfarenhet från stationer där ni jobbar med samma kollega längre tid. Vi byter varje pass. Är det bra, eller? Hur sätts arbetspar ihop?
Novisen//
AUF! Omhändertagandet enligt AMLS följer ABCDE. Att ta speciell hänsyn till patientens medicinska tillstånd istället för traumatillstånd går kursen ut på. Undersökning, arbetsdiagnos, behandling, ny utvärdering.......
Tomas skriver en flott förklaring på det jag menar. Att båda vet exakt vad de ska göra då man kommer fram. Den som sköter snacket sen kan vara den som ska sitta bak i bilen på vägen in. Om man tränat på omhändertagandet och båda vet vad den andra gör hamnar man inte i en situation där en står med täcket i famnen och väntar på att man ska lasta medans den andre jobbar på för brinnande livet. Omhändertagandet följer ABCDE där ena personalen utvärderar A och B medans den andra utvärderar C. Vem som utvärderar D och E beror lite på vilken patient man har. Vi övar(om än otroligt sällan) på omhändertagande av traumapatienter och vi övar på hjärtstoppspatienter men hur ofta övar vi på patienter med anafylaktisk reaktion, främmande kropp eller fulminanta lungödem? Inte så konstigt att vissa vill lasta och köra såna gånger.
Kommer in på nästa fråga. Finns det någon som har erfarenhet från stationer där ni jobbar med samma kollega längre tid. Vi byter varje pass. Är det bra, eller? Hur sätts arbetspar ihop?
Novisen//
-
Eirik
Veldig godt poeng av Novisen, vi bør bli mye flinkere på å øve/samkjøres på medisinske problemstillinger slik at behandlingen blir mer målrettet og effektiv. Her tror jeg konsepter som PHTLS og AMLS er nyttige verktøy - ikke som en absolutt standard for hvordan ting skal gjøres, men for å gi personellet en felles forståelse og plattform for hvordan man håndterer de forskjellige situasjonene på best mulig måte.
Det kan jo også være greit å diskutere litt på vei ut til pasienten eller evt ha forhåndsdefinerte oppgaver - bare det å ha det klart hvem som ta med hvilket utstyr gjør alt mye lettere.
2: Fordel med å ha samme makker hele tiden er jo at man blir nettopp mer samkjørt og får en bedre kommunikasjon (både verbal og non-verbal), men en bakdel kan være at man blir så fastlåst at man ikke klarer å jobbe med noen andre.
Vi har også ordninger der man har faste vaktlag, feks på en stasjon med 2 biler har man da 4 stk i ett vaktlag som rullerer internt. Da får man fordel med å være ganske samkjørt med makker, samtidig som man ikke bare har én person å forholde seg til.
Å bytte makker hver vakt kan være temmelig belastende, spesielt hvis man jobber et sted med 60-70 ansatte, og man aldri er sikker på hvem man skal jobbe sammen med. Fordelen er jo at man hele tiden får ny input og alternative synspunkter på forskjellige ting.
Det kan jo også være greit å diskutere litt på vei ut til pasienten eller evt ha forhåndsdefinerte oppgaver - bare det å ha det klart hvem som ta med hvilket utstyr gjør alt mye lettere.
2: Fordel med å ha samme makker hele tiden er jo at man blir nettopp mer samkjørt og får en bedre kommunikasjon (både verbal og non-verbal), men en bakdel kan være at man blir så fastlåst at man ikke klarer å jobbe med noen andre.
Vi har også ordninger der man har faste vaktlag, feks på en stasjon med 2 biler har man da 4 stk i ett vaktlag som rullerer internt. Da får man fordel med å være ganske samkjørt med makker, samtidig som man ikke bare har én person å forholde seg til.
Å bytte makker hver vakt kan være temmelig belastende, spesielt hvis man jobber et sted med 60-70 ansatte, og man aldri er sikker på hvem man skal jobbe sammen med. Fordelen er jo at man hele tiden får ny input og alternative synspunkter på forskjellige ting.
Att öva på omhändertagande av "dåliga" medicinpatienter är en väldigt bra idé. (Och lika nödvändig som att ha traumaövningar.) Det är något vi har pratat om att göra på min arbetsplats men vi har fortfarande inte kommit igång med det...
Patientfall med anafylaktisk reaktion, främmande kropp i luftvägarna, intox med allvarliga arrytmier, mm brukar jag blanda in när jag har A-HLR utbildningar. Men då övergår ju dessa åkommor efter ett tag i hjärtstopp förstås.
Fast nästa gång vi övar kanske jag inte ska låta alla få hjärtstopp 
Patientfall med anafylaktisk reaktion, främmande kropp i luftvägarna, intox med allvarliga arrytmier, mm brukar jag blanda in när jag har A-HLR utbildningar. Men då övergår ju dessa åkommor efter ett tag i hjärtstopp förstås.
Fast nästa gång vi övar kanske jag inte ska låta alla få hjärtstopp -
AuF
Tycker väl frågan är rätt lätt att besvara i teorin. (utan att ens jobbat prehosp.)
Det finns väl klara riktlinjer på när man skall lasta och köra och när det är läge att behandla på plats ? Klart traumakir. tycker det är bättre med ampers.. som kör direkt. Självklart vill alla Kir. ha in alla sina pat. så fort som möjligt. fel våre väl annat ?
Men grundtanken med svenskamb.sjvård är väl att ha såpass välutbildad personal att man skall kunne avgöra när det är dags att lasta och när det är dags att behandla på plats. Detta görs väl knappast med 70-tals mentalitet.
(ta nu inte detta som ett finger i ögat på amb.sjv för det var absolut inte min mening, utan med välutbildad menar jag lika mycket amb. ssk som ambsjv. För visst har vi kommit länge än att vi lastar och kör vid varje traf. trauma ? )
Det finns väl klara riktlinjer på när man skall lasta och köra och när det är läge att behandla på plats ? Klart traumakir. tycker det är bättre med ampers.. som kör direkt. Självklart vill alla Kir. ha in alla sina pat. så fort som möjligt. fel våre väl annat ?
Men grundtanken med svenskamb.sjvård är väl att ha såpass välutbildad personal att man skall kunne avgöra när det är dags att lasta och när det är dags att behandla på plats. Detta görs väl knappast med 70-tals mentalitet.
(ta nu inte detta som ett finger i ögat på amb.sjv för det var absolut inte min mening, utan med välutbildad menar jag lika mycket amb. ssk som ambsjv. För visst har vi kommit länge än att vi lastar och kör vid varje traf. trauma ? )
-
AuF
-
Eirik
Diskusjonen om "Stay & Play" vs. "Load & Go" i forbindelse med traumepasienter har vel allerede vært oppe i en del tråder, og blir litt off topic når denne tråden i utgangspunktet handler om AMLS og medisinske problemstillinger.
Det som er interessant å få vite litt om er jo nettopp hvor strukturert og effektivt man jobber med medisinske problemstillinger, er det systematisk eller blir det mer tilfeldig? Har man et unødig stort tidsforbruk hos disse pasientene? T.ex. er vel det gamle visdomsordet "tid=myocard" fortsatt gyldig?
Det som er interessant å få vite litt om er jo nettopp hvor strukturert og effektivt man jobber med medisinske problemstillinger, er det systematisk eller blir det mer tilfeldig? Har man et unødig stort tidsforbruk hos disse pasientene? T.ex. er vel det gamle visdomsordet "tid=myocard" fortsatt gyldig?
Då det handlar om hjärtinfarkter så gäller detta :
”Tid är hjärtmuskel”
Varenda minut man förlorar dör det hjärtmuskelceller.
Men för hjärtinfarkter finns det väl på de flesta ställen klara behandlingsriktlinjer med smärtlindring, skicka EKG för bedömning, ev. start av trombolys/direkt till PCI-lab, osv?
Problemet rör väl egentligen de övriga medicinpatienterna med akuta tillstånd?
”Tid är hjärtmuskel”
Varenda minut man förlorar dör det hjärtmuskelceller.
Men för hjärtinfarkter finns det väl på de flesta ställen klara behandlingsriktlinjer med smärtlindring, skicka EKG för bedömning, ev. start av trombolys/direkt till PCI-lab, osv?
Problemet rör väl egentligen de övriga medicinpatienterna med akuta tillstånd?