Läkare Prehospitalt

[Lipton]

zAjben: Mycket mycket bra inlägg! Det märks att du, likt en färdig anestesiolog, börjar få lite kött på benen.

ditte och zAjben: Jag måste dock påpeka att jag är övertygad om att fler än anestesiologer faktiskt kan fylla en roll prehospitalt. Idag jämställer vi ju ambulanssjukvård med prehospital akutsjukvård. Ändå tycker jag att en stor del av den vård som produceras i ambulanser inte har ett spår av att vara akut.
Vill vi således ha någon som kan göra bedömningar på dessa patienter så tror jag vi är lite ute och cyklar om vi vill att anestesiologen skall göra detta. Jag kan tänka mig i princip samtliga av de läkare vi ägnat en stor del av debatten åt att omöjliggöra eftersom de nyligen gjort AT och därför fortfarande relativt nyligen gjort lite av varje istället massor av samma. Alternativet är väl en distriktsläkare som är specialist på lite av varje.

Det är ju på ambulansuppdragen som egentligen hör till primärvården som vi kan vinna mest på att ha läkare med enligt mig. Det är också här vi kan utvecklas mest under de kommande åren.
Jag tror mycket på samarbete mellan spjutspetsenheter med läkare eller avancerade specialistsjuksköterskor som tillsammans med en sjuktransportorganisation skulle kunna avlasta mycket av den akuta ambulansverksamheten, jag menar dock inte att det ligger några månader framåt i tiden utan snarare att jag är glad om jag får vara en del av en sådan organisation innan jag skall börja funder över hur man sysselsätter sig som pensionär.

Och en sak är säker, det kommer alltid finnas läkare som inte förstår verksamheten när de inte får verka i den.

Det kommer alltid finnas läkare som mumlar över ambulansens beslut när patienten lämnas över på akutrummet. Jag har dock aldrig upplevt att detta skulle vara ett bekymmer a'la ER eller Third Watch. Om jag lämnar över en patient till en läkare som saknar något så förväntar jag mig att denne genast påpekar detta så jag antingen kan motivera mig eller be om ursäkt för min tabbe. När jag jobbar i ambulans behöver läkaren inte också göra detta för att kunna ha en rak kommunikation med mig.

Men som direkt svar på den fråga du ställt två gånger nu ger jag här några exempel:
1. Läkaren på rull:
Avliden i hemmet, infarkt t.ex. Ambulansen slår sig ledig tidigare för nytt uppdrag som den behövs bättre på.
Andra konstaterande av dödsfall på hämtplats.
Lite krångligare fall av pat vägrar medfölja av ett eller annat skäl: Bedömning på plats. Ambulansen ledig tidigare.

Om patienten är avliden i hemmet kallas primärvårdens jour ut för att konstatera vilket inte påverkar ambulansen mer än om ambulanssjukvården hade egen doktor.
Om patienten vägrar medfölja så behövs ingen läkare. Detta är det enklaste ambulansfall som finns. Man lämnar patienten kvar hemma och skriver sedan detta i journalen. Skulle aldrig falla mig in att vårda någon mot dennes vilja då detta är mot svensk lagstiftning (vissa psykiska tillstånd är självfallet undantagna men knappast aktuella i debatten).

Ambulansbesättning som av ett eller annat skäl känner sig lite osäkra och idag lastar för säkerhets skull men där pat med annan åtgärd skulle kunna stannat hemma färdigbehandlad, t.ex. recidiverande axellux (ja jag _vet_ att många fixar det, men inte alla, eller hur, och alla kan säkert själva komma på fler exempel.) Behandling på plats, ambulansen ledig tidigare, inget akutbesök.

Dessa besättningar kommer även i fortsättningen göra detsamma eftersom de i en stor del av fallen annars kommer få vänta på att läkaren skall komma dit, göra sin bedömning och sedan ändå få köra patienten till akutmottagningen eftersom läkaren ytterst sällan kommer kunna göra någon annorlunda bedömning än ambulanspersonalen, och i de fall läkaren faktiskt kan göra annorlunda bedömning har man inte sparat någon tid eftersom bilen stått upptagen med att vänta på doktorn lika länge som det tagit att förflytta patienten till akuten.

2. Läkaren som nära resurs i organisationen:
"Fikautbildning" Dvs den dolda kunskapsöverföringen. Åt bägge håll!
Formell utbildning på station etc. Nästa gång kanske samma besättning kan dra luxen själva? (om de får enligt riktlinjer etc. etc.)
Beslut om avslutande av HLR.
Enklare väg uppåt, läkare inne i verksamheten ser naturligtvis mer av behov och brister än en administrativ chef vid ett skrivbord, och tyvärr är nog verkligheten så att det lyssnas lite noggrannare om en läkare kommer med förslag till förändringar.

Å andra sidan, mardrömmen är ju att man hittar på nåt slags specialbehov för läkarbemanningen och lägger dem på en egen station utan kontakt med resten av personalen, då anser jag man har skjutit sig i foten. Poängen måste vara att de är en vardaglig del av verksamheten, inte bara hotshots som kommer flygande på två hjul på prio1:or och ska ta över.

I den verklighet du önskar kommer läkare att bli reducerade till ambulanspersonal på precis samma sätt som pengar blir mindre värda när man gör fler av dem. Inflation alltså. Och om det går inflation i läkarkåren så tror jag inte någon lyssnar mer på dem än dagens specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. Hur som helst känner jag inte igen beskrivningen att man behöver en läkare för fikautbildning.

Det andra stycket däremot håller jag med om helt och hållet.

[Hybrid]

Jag kan inte låta bli att kommentera detta:

För några år sedan kom SSK på allvar in i ambulansverksamheten, ibland helt utan adekvata kunskaper. Dessa blev dock på något vis överordnade ambulanssjukvårdarna som visste vad de höll på med på grund av några vaga hänvisningar till högsta medicinska kompetens. Ingen skulle ju få för sig att påstå att en god idé vore att låta DSK med 25 års erfarenhet agera HMK vid ett trauma. Varför skulle då en kardiolog vara lämpad för detta?

Håller helt med. Men idag är det rätt naturligt med SSK i verksamheten, eller? Man såg till att vub-a och inskola SSK på lämpligt sätt. Finns det något som talar emot att en DSK som vub-ar sig och jobbar inom den prehospitala vården ett tag skulle vara olämplig som HMK? Inte i min värld. Han/hon skulle dessutom kanske vara till lite större nytta på alla primärvårdsfall. Som jag ser det är det lite där vi står idag fast med läkarna. Godtycklig kardiolog skulle förmodligen vara en katastrof som HMK jämfört med ANE-SSK/AMB-SSK. En intresserad kardiolog med vidareutbildning och ett tag i verksamheten skulle däremot förmodligen både kunna agera HMK och tillföra verksamheten en hel del från sitt perspektiv.
Fast HMK ser jag som underordnat jämfört med dagliga bidrag till kvalitetshöjning av vården. Vi fastnar så lätt på alla prio1-fall där så många "kan själv" alternativt bara kan tänka sig en anestesiolog.

Och jag förstår hur ni tänker. Jag var lite fast i min framtidsbild. Som det ser ut idag vill jag också ha hjälp av en anestesiolog om det skiter sig och inte nån annan läkare, _men_ om några år är jag övertygad om att en "vub-ad" kirurg, ortoped, eller medicinare också kan vara en efterlängtad backning, inte bara när det skiter sig utan även på kluriga vardagsfall.

[ditte]

Jag kan inte låta bli att kommentera detta:

För några år sedan kom SSK på allvar in i ambulansverksamheten, ibland helt utan adekvata kunskaper. Dessa blev dock på något vis överordnade ambulanssjukvårdarna som visste vad de höll på med på grund av några vaga hänvisningar till högsta medicinska kompetens. Ingen skulle ju få för sig att påstå att en god idé vore att låta DSK med 25 års erfarenhet agera HMK vid ett trauma. Varför skulle då en kardiolog vara lämpad för detta?

Håller helt med. Men idag är det rätt naturligt med SSK i verksamheten, eller? Man såg till att vub-a och inskola SSK på lämpligt sätt. Finns det något som talar emot att en DSK som vub-ar sig och jobbar inom den prehospitala vården ett tag skulle vara olämplig som HMK? Inte i min värld. Han/hon skulle dessutom kanske vara till lite större nytta på alla primärvårdsfall. Som jag ser det är det lite där vi står idag fast med läkarna. Godtycklig kardiolog skulle förmodligen vara en katastrof som HMK jämfört med ANE-SSK/AMB-SSK. En intresserad kardiolog med vidareutbildning och ett tag i verksamheten skulle däremot förmodligen både kunna agera HMK och tillföra verksamheten en hel del från sitt perspektiv.
Fast HMK ser jag som underordnat jämfört med dagliga bidrag till kvalitetshöjning av vården. Vi fastnar så lätt på alla prio1-fall där så många "kan själv" alternativt bara kan tänka sig en anestesiolog.

Och jag förstår hur ni tänker. Jag var lite fast i min framtidsbild. Som det ser ut idag vill jag också ha hjälp av en anestesiolog om det skiter sig och inte nån annan läkare, _men_ om några år är jag övertygad om att en "vub-ad" kirurg, ortoped, eller medicinare också kan vara en efterlängtad backning, inte bara när det skiter sig utan även på kluriga vardagsfall.

Det är ju vardagsfallen som är kluriga...lungödem och cirkulationssvikt på en dement sjukhemspatient, äldre patient som är sjuk, vill inte till sjukhus men klarar sig inte hemma Patienten som inte är i behov av annat än vård på vc men som "kräver" ambulans till sjukhus osv.. Tänk att få lindra lungödemspatientens plågor när kommunens resurser inte räcker till och kunna låta pt dö värdigt, hjälpa den gamla till rätt instans och få neka den krävande pt transport och låta denne få sitt recept utskrivet hemma av akutläkaren istället. Här anser jag att akutläkaren skulle kunna verka som HMK på plats. LIPTON : Anestesiologen kan också skriva recept och sy en sårskada och titta i örat

[Beaver]

Hej!

Finns det någon ambulans/akut vidareutbildning för läkare som inte är en egen specialist väl?

I Sundsvall har jag för mig att de utbildar läkare till att bli akutläkare och jobba på akuten? Rätta mig om jag har fel.

En sådan läkare eller en anestiolog med den tekniska ambulansutbildningen kanske vore något.

Men även som vissa här säger så har väl läkarna faktiskt 5,5 år + AT där de har gjort lite av varje. Och bara det är ju längre tid än vad en ssk + vubb amb + vubb ane. Har gjort så de är ju inte inkompetenta läkarna.

Men de läkarna som jobbar i t.ex. skåne har de genomgått någon ambulansutbildning? Tänkte främst på den tekniska delen och organisation vid olyckor. Samarbete med andra aktörer med mera?

Hur fungerade det när det kom ut sjukvårdsgrupper på skadeplatsen vilka var läkarna då?

MVH
Peter

[Hybrid]

Precis som man inte kan jämföra en svensk amb-ssk med en amerikansk paramedic.
Därmed inte sagt att amb-ssk inte fyller sin funktion.

[Lipton]

Hybrid: Du missar ju min poäng, eller repeterar den, jag är inte helt säker!
Poängen var ju att en DSK med intresse för ambulanssjukvård helt säkert skulle vara effektiv, dock håller jag benhårt fast vid att man skall ha en befattningsutbildning för ambulans innan man börjar jobba eftersom motsvarande inskolning inte bekostas av arbetsgivaren.
Låt oss då säga att en ambulanssjukvårdare läser till syrra och sedan väljer att läsa distriktsutbildningen. Inget fel med det, all kunskap är av godo och således blir det en bättre sjuksköterska i ambulansen.
Låt oss föreställa oss motsatsen. En DSK är ute och åker i sin bil på väg för att lägga om ett bensår. Rätt som det är ringer det i dennes mobil och SOS meddelar att en trafikolycka skett, ger vägbeskrivning dit och meddelar att även tre ambulanser är på väg. DSK åker dit och kliver ur sin bil och gör vad? Finns väl ingen vettig mening med detta? Eventuellt att man får två händer till på plats. Men jag tror inte någon kan se ytterligare positiva effekter? Inte ens om de tre ambulanserna råkar vara bemannade med endast ambulanssjukvårdare, det är ju inte som att DSK kan kliva fram och bestämma hur patienterna skall fördelas.
Ändå tycker jag det senare exemplet liknar Skåne (visserligen med den skillnaden att läkarna där inte kommer vara på väg att lägga om bensår eller hjälpa till på akuten utan endast tycks sitta och vänta på larm).

Och visst. En kardiolog, distriktsläkare eller annat skulle troligtvis efter att ha läst 40-veckors eller ambulansvubben kunna tjänstgöra i ambulans. Problemet är fortfarande att den omgivande miljön innebär att läkaren till största delen hindrar andra åtgärder än de en sjuksköterska kan utföra. Och de övriga få fallen berättigar inte kostnaden av en läkare.
Jämför man däremot kardiologen med en anestesiolog så tror jag dock att anestesiologen vinner även i den prehospitala miljön.

Vad är det du om några år vill ha hjälp med av en läkare med annan specialite? Jag förstår inte? Jag förstår mig inte på dig? Kanske har jag fel när jag förutsätter att jag debatterar mot en SSK. För ärligt talat. De flesta sjuksköterskor tycker jag tror något mer om sig själva.
Jag är ju som sagt den förste att erkänna att jag skulle vilja ha möjlighet att lämna fler gamla patienter hemma. Och om det krävs en läkare på plats för det så visst, jag tror att det finns pengar att tjäna på detta också. Men om samma läkare sedan skall kunna hjälpa till med en risigt patient? Visst, om det är så att jag behöver fler händer på patienten så får gärna en läkarbil komma eftersom de förhoppningsvis sitter på smidigare transportmedel än en ambulans, eller så kanske de är närmare.
Men ge gärna exempel på vilka patienter du skulle vilja ha hjälp av en annan läkare än narkosläkare på?

Beaver: Skillnaden mellan en läkare och en ambulanssjuksköterska är att ambulanssjuksköterskan har en relevant utbildning för arbetsuppgifterna. Dessutom jobbar de dagligen med ambulanssjukvård. Visst, det kan läkare också göra i vissa fall och till slut kommer de således ha ungefär samma kunskaper. Men då begränsas läkaren av det faktum att ambulansen inte är ett sjukhus och kan inte göra så mycket annorlundare bedömningar än sjuksköterskan i de akuta fallen.
De läkare som åker ut i sjukvårdsgrupp är vanligtvis anestesiologer. Tidigare fanns även ledningsutbildade kirurger och jag tror att det inte är helt omöjligt att den rutinen finns kvar på vissa ställen. Sedan kan jag också tänka mig att det någonstans finns större grupper för vissa katastrofhändelser där det också kan tänkas ingå andra specialiteter. Vid exempelvis en gasolycka torde ju en internmedicinare vara lämplig.

[Lipton]

Precis som man inte kan jämföra en svensk amb-ssk med en amerikansk paramedic.
Därmed inte sagt att amb-ssk inte fyller sin funktion.

Varför skulle man inte kunna det? Menar du för att ambulanssjuksköterskan gör det mesta av sin utbildning medan paramedicen bara följer det som står i boken? Jag har svårt att förstå logiken i att alla patienter har behov av spineboard och 12-avlednings EKG. Bortsett från dessa uppenbara skillnader så tror jag att en paramedic och en ambulanssjuksköterska skulle behandla på samma sätt till största delen, släng in en anestesiolog i ekvationen så får du ytterligare några små skillnader. Patienten lär dock må bäst av ambulanssjuksköterskan eftersom denne utövar omvårdnad och inte smärtsamma livräddande åtgärder.
Sedan blir självklart sjukvårdspersonal präglad av de patienttyper man vårdar. Därför är personalen på akutbilar bra på risiga patienter eftersom de ser mer av dem. Vanlig svensk ambulanspersonal kan bröstsmärtor på sina fem fingrar. Och amerikanerna borde, med grundlagstadgad rätt, vara något bättre på skottskador.

[Wernvik]

Jag måste säga att jag finner Hybrids idé om att de ska åka på tveksamma 2.or och 3.or tilltalande. Kanske ska det då vara en disrtiktsläkare som åker. Som kan färdigbehandla pat hemma. Som kan ordna nödvändig uppföljning dessutom.

Dessutom kan han ju göra hembesök på övrig tid.

[Hybrid]

Jag ville bara säga att de flesta amb-ssk jag känner gör ett kanonjobb, men specialiteten är inte ekvivalent med paramedic.
Precis som de flesta akutläkare jag känner gör ett kanonjobb, men som poängterats ovan inte är en ekvivalent specialitet till den amerikanska "Emergency medicine".
Låt oss hålla oss till svenska förhållanden, det är den verklighet vi har här och nu.

Sen Lipton, som svar igen: Det är ofta jag undrar över korrekt handläggning och vårdnivå för massor av tillstånd där det skulle vara bra att få direktkontakt och handledning. Naturligtvis är också massor av tillstånd självklara i sin handläggning, men det är på de andra vi ständigt kan förbättra oss. Visst kan man nöja sig med att, när en patient uttrycker att han inte vill ha vård, skriva en journalanteckning och slå sig ledig så fort man kan, men är det optimalt? Var i vårdkedjan hamnar problemet sen? Eller lasta så fort man är det minsta tveksam och lämna problemet på akuten. Jag ser vinster i att det skulle kunna finnas en läkarstöttning i dessa bedömningar.
Men om du inte ser några problem i att veta rätt behandling, prioritering och handläggning på alla dina fall förutom svåra prio1:or där du kan tänka dig att ta hjälp av anestesiolog, så är det bara att gratulera.
Jag tror att det finns fler än jag som inte är lika säkra. Oavsett utbildningnivå.

[zAjben]

LIPTON : Anestesiologen kan också skriva recept och sy en sårskada och titta i örat

Precis! Det är här jag tror att man vinner med på att ha en anestesiolog än en distriksläkare. En distriktsläkare är säkerligen mycket duktig på att handlägga mer komplicerade primärvårdsfall, och i denna bemärkelse säkerligen bättre anpassad för den arbestuppgiften än vad en anestesiolog är, men det är inte heller dessa fall som i min mening borde färdigbehandlas hemma eller enbart åtgärdas prehospitalt. Är det några som helst tveksamheter så ska patienten till sjukhus, punkt slut. Inte sant?

En äldre dam på ett äldreboende med okomplicerad UVI kan mycket väl handläggas av en narkosläkare likväl som en distriktsläkare. Trots sin specialisering så har ändå en färdig specialist 18 månaders AT under vilken ett antal månader är på medicinklinik och ett antal på vårdcentral. Upprättar man ett bra samarbete med DSK kan dessa utföra icke akuta prover på beställning samt uppföljning, och således borde en patient med ett icke allvarligt tillstånd kunna behandlas helt hemma. Efter att ha jobbat på DSK/hemsjukvården så är jag helt övertygad om att det skulle fungera utmärkt.

Det som narkosläkare däremot har, utöver sin förmåga att handlägga lättare primärvårdsfall som hans eller hennes främsta uppgift skulle bli i en läkarbil, är att (troligtvis) besitta en mycket god förmåga att skilja akuta från mindre akuta tillstånd. Detta borde vara bra vid bedömning av patienterna även prehospitalt. Kan det här vara någonting farligt, eller är det ofarligt och kan färdigbehandlas?

När larmet med den kritiske patienten kommer, eller en skadeplatsläkare behövs, så finns resursen tillgänglig snabbt. I en akut situation har inte en distriksläkare någonting att tillföra.

Samtidigt är jag skeptisk till placeringen i Stockholms innerstad. Just av den enkla anledningen att avstånden till sjukhus är relativt korta. Däremot måste man ha i åtanke att avstånden även i Stockholm relativt snabbt kan bli väldigt långa. Är den där enda ambulansen som täcker 38,000 invånare upptagen och man måste dra en från grannkommunen så är man med enkelhet uppe i 30 minuters körtid fram och tillbaka trots att det fortfarande är inom Stockholms län. Är då patienten fastklämd i en bil, och losstagning behövs. Tja, då har den gyllene timmen redan passerats.

[zimme]

Fråga: Är det inte lättare att man ringer till läkaren ex om man vill omprioritera en pat? Så pass kompetens har väl ambulanspersonalen att de kan beskriva symptomen och/eller skicka EKG vid behov.
(jag har fått intrycket av att läkarna är enbart glada om de slipper åka ut
för att bedömma om en pat ska in på sjukhus och att det kan skötas via telefon)
Jag hörde nyss att ssk på ambulansen hemma (Norsjö) ska få delegatiion på att dödförklara pat vid väntade dösfall för att jourläkaren ska slippa åka ut och göra det.

[Lipton]

Hybrid: Fint att du undrar över korrekt handläggning och vårdnivå. Men det säger ju ingenting för oss andra eftersom vi inte har en susning vad du pysslar med. Gör du AT på en vårdcentral i mellansverige kanske?

Tycker du missförstår mig. Jag menar inte att jag aldrig är tveksam över vad jag skall göra med en patient. Det händer ganska så ofta. Men om jag och min kollega inte tillsammans kan enas om en lämplig åtgärd och sedan utföra den så är jag övertygad om att en läkare inte kan tillföra så mycket eftersom även denne måste basera sin bedömning på samma saker som oss, sånär som på en något längre utbildning anpassad för arbete på sjukvårdsinrättning. Däremot en risig patient kan en narkosläkare tillföra något på. Sedan kan man också diskutera möjligheten att behandla patienten i hemmet men det är inte det vi gör nu.

Sedan, än en gång. Det finns ingen möjlighet för vårdpersonal att påtvinga en presumtiv patient behandling. Så enkelt är det, spelar ingen roll vad du tycker.
Dock innebär inte detta att man lämnar patienten för att slippa jobba. Först tar man reda på patientens argument, sedan förklarar man missförståndet för patienten och håller på så tills patienten följer med eller man är övertygad om att patienten förstått konsekvensen av sitt beslut. Om det senare händer förklarar man också fortsatta lämpliga åtgärder för patienten, exempelvis ta kontakt med din diabetessköterska / sök lämplig vårdinrättning om du försämras / etc. Sedan gör man anteckningen i journalen för att slippa bli av med jobbet om patienten avlider. Detta behövs ingen läkare för.

zimme: Ambulanspersonalen besitter tillräcklig kompetens för att själva omprioritera.
Hur skall ambulanspersonalen kunna dödförklara ett väntat dödsfall? Sådant existerar ju inte över längre tidsperioder inom ambulanssjukvården. Vore väl bättre att DSK fick göra detta. Ett väntat dödsfall är knappast något för ambulanssjukvården.

Wernvik: Menar du på allvar att du inte själv klarar att göra en första bedömning?
Jag har svårt att se att SOS skulle kunna göra bedömningar av vad som är lämpligt att skicka doktorn på och inte. Jag skulle hellre jobba i en organisation där man har resurser bakom sig som man kan kalla på vid behov, och då inte nödvändigtvis läkare. Avancerad specialistsjuksköterska är också ett alternativ!

Jag har inget emot att läkare jobbar med operativ ambulanssjukvård. Det jag har emot är människor som tror att ambulanssjukvården blir bättre av att stoppa in läkare i ambulanserna. Var sak har sin plats. Och om vi skall ta ut doktorn till den prehospitala vården i större omfattning så krävs det att vi först tänker genom det ordentligt. Vilket tycks omöjligt för ambulansforum eftersom vi uppenbarligen bara klarar att säga ja eller nej. Läkare prehospitalt behövs, i fler former än anestesiologer, men arbetsuppgifterna måste anpassas på flera sätt. För det första få läkarens intåg inte ta ifrån den övriga personalens arbetsuppgifter eftersom vi då får en samhällsekonomiskt korkad ambulanssjukvård. För det andra skall läkaren vara en resurs vilket innebär att den skall jobba med det den kan, precis som på sjukhuset. Om dessa två skall kunna kombineras krävs också att sjukvårdens olika enheter börjar kommunicera med varandra på ett helt annat sätt än de gör idag.

[zimme]

Väntade dödsfall innebär ex cancerpat. som vårdas i hemmet (palliativa pat överhuvudtaget).
DSK jobbar bara 8-5 må-fr, om en pat avlider på natten har alternativen varit att antingen ringa och väcka nån grinig distriksläkare eller att jourläkaren ska köra 8mil enkel väg för att konstatera att pat är död och sen köra hem igen.
Dessutom är DSK ock ambSSK oftast samma person

Hybrid: Fint att du undrar över korrekt handläggning och vårdnivå. Men det säger ju ingenting för oss andra eftersom vi inte har en susning vad du pysslar med. Gör du AT på en vårdcentral i mellansverige kanske?

Tycker du missförstår mig. Jag menar inte att jag aldrig är tveksam över vad jag skall göra med en patient. Det händer ganska så ofta. Men om jag och min kollega inte tillsammans kan enas om en lämplig åtgärd och sedan utföra den så är jag övertygad om att en läkare inte kan tillföra så mycket eftersom även denne måste basera sin bedömning på samma saker som oss, sånär som på en något längre utbildning anpassad för arbete på sjukvårdsinrättning. Däremot en risig patient kan en narkosläkare tillföra något på. Sedan kan man också diskutera möjligheten att behandla patienten i hemmet men det är inte det vi gör nu.

Sedan, än en gång. Det finns ingen möjlighet för vårdpersonal att påtvinga en presumtiv patient behandling. Så enkelt är det, spelar ingen roll vad du tycker.
Dock innebär inte detta att man lämnar patienten för att slippa jobba. Först tar man reda på patientens argument, sedan förklarar man missförståndet för patienten och håller på så tills patienten följer med eller man är övertygad om att patienten förstått konsekvensen av sitt beslut. Om det senare händer förklarar man också fortsatta lämpliga åtgärder för patienten, exempelvis ta kontakt med din diabetessköterska / sök lämplig vårdinrättning om du försämras / etc. Sedan gör man anteckningen i journalen för att slippa bli av med jobbet om patienten avlider. Detta behövs ingen läkare för.

zimme: Ambulanspersonalen besitter tillräcklig kompetens för att själva omprioritera.
Hur skall ambulanspersonalen kunna dödförklara ett väntat dödsfall? Sådant existerar ju inte över längre tidsperioder inom ambulanssjukvården. Vore väl bättre att DSK fick göra detta. Ett väntat dödsfall är knappast något för ambulanssjukvården.

Wernvik: Menar du på allvar att du inte själv klarar att göra en första bedömning?
Jag har svårt att se att SOS skulle kunna göra bedömningar av vad som är lämpligt att skicka doktorn på och inte. Jag skulle hellre jobba i en organisation där man har resurser bakom sig som man kan kalla på vid behov, och då inte nödvändigtvis läkare. Avancerad specialistsjuksköterska är också ett alternativ!

Jag har inget emot att läkare jobbar med operativ ambulanssjukvård. Det jag har emot är människor som tror att ambulanssjukvården blir bättre av att stoppa in läkare i ambulanserna. Var sak har sin plats. Och om vi skall ta ut doktorn till den prehospitala vården i större omfattning så krävs det att vi först tänker genom det ordentligt. Vilket tycks omöjligt för ambulansforum eftersom vi uppenbarligen bara klarar att säga ja eller nej. Läkare prehospitalt behövs, i fler former än anestesiologer, men arbetsuppgifterna måste anpassas på flera sätt. För det första få läkarens intåg inte ta ifrån den övriga personalens arbetsuppgifter eftersom vi då får en samhällsekonomiskt korkad ambulanssjukvård. För det andra skall läkaren vara en resurs vilket innebär att den skall jobba med det den kan, precis som på sjukhuset. Om dessa två skall kunna kombineras krävs också att sjukvårdens olika enheter börjar kommunicera med varandra på ett helt annat sätt än de gör idag.

[Akuten]

zimme: Ambulanspersonalen besitter tillräcklig kompetens för att själva omprioritera.
Hur skall ambulanspersonalen kunna dödförklara ett väntat dödsfall? Sådant existerar ju inte över längre tidsperioder inom ambulanssjukvården. Vore väl bättre att DSK fick göra detta. Ett väntat dödsfall är knappast något för ambulanssjukvården.

Lipton, på den aktuella orten finns ingen distriktssköterska i beredskap. De enda som har jour/beredskap är ambulansen och räddningstjänsten. Närmaste jourläkare finns 8 mil bort och den läkaren har ett stort distrikt han/hon ska täcka för bl.a. konstaterande av dödsfall.

Hoppsan! Zimme, vi svarade visst samtidigt på samma sak! // Akuten