Information på nätet

[Linda]

Skulle behöva några bra svenska länkar till :

hur man tar EKG i hälsoundersökning ( var elektroderna placeras, etc)

I vilken ordning man tar rören vid venprover

Information om kolestrolvärden


TACK
//
Linda

[Lipton]

Skulle behöva några bra svenska länkar till :

hur man tar EKG i hälsoundersökning ( var elektroderna placeras, etc)

I vilken ordning man tar rören vid venprover

Information om kolestrolvärden


TACK
//
Linda

http://www.capiodiagnostik.se/Provtagningsanvisningar/
Är osäker på om det står om någon speciell ordning, det är ju lite godtyckligt. Däremot står det nog något om att vissa rör och analyser är mer känsliga än andra för stas och då kan man ju undvika att börja med de om man stasar och sedan släppa stasen så fort som möjligt.
En svårstucken patient kan man ju stasa och dra ett slaskrör på först för att hitta rätt och sedan släppa stasen och hoppas att man fortfarande är rätt...

[Novisen]

EKG går att koppla på en massa sätt. Vanligaste sättet är enligt "Cabrera".

http://www.anst.uu.se/petehans/SSK/SSK-EKG.pdf

Lättaste sättet att undvika Hemolys då prover tas är att undvika att dra prover ur grova PVK (grön/grå) och att ta elektrolyter sist och då utan stas. Undvik stas de gånger det går.

[Linda]

ååå
TACK för hjälpen

[Wernvik]

Nar det galler provtagning sa ar det val framst kalium som ar staskansligt. Maste man ha stas far man val valja ut karlet och gora allt klart sa att man kan ta det roret direkt efter att man har stasat och sedan ta ovriga prover.

Vissa patienter gar ju inte att a prover pa om man inte stasar. Vissa gar knappt anda...

[Akuten]

Hos oss tar vi rören i denna ordning enl. rekomendationer från Lab:

1. Boldgruppering + Bastest
2. Koagulationsstatus (PK/INR, APTT, FDP, D-Dimer)
3. Kemiska rutinanalyser (Natrium, Kalium, Kreatinin, Leverstatus, osv)
4. Hjärtmarkörer
5. Blodstatus
6. Blodsocker

Denna ordning på rören är för att det ska bli minsta möjliga risk för hemolys (har tydligen bl.a. att göra med de olika reagenserna i rören). Men hemolys blir det ju ändå av och till... Det kan bli hemolys om blodet fullkomligt forsar ner i rören lika väl som om blodet bara droppar ner i röret. Ofta får man en högre frekvens av hemolys om man tar blodprov ur PVK:n än om man sticker utan att sätta nål. Ju längre man stasar kärlet ju större risk för hemolys.

Ibland blir man förvånad när det visar sig att det INTE blev hemolys där man trodde att det skulle bli och andra gånger blir det hemolys på proverna (ffa Kalium) trots att det rann i "lagom hastighet" ner i rören. Hos oss på Akutmott upplever vi att patienter som är väldigt smärtpåverkade och stressade får större frekvens av hemolys på proverna. Men det är inte precis något vi har gjort någon studie på...

Jag tror tyvärr inte att det finns något säkert svar på hemolys-frågan.