Vägran att följa med....om konsten att bedöma & dokument
Moderator: ambus
Vägran att följa med....om konsten att bedöma & dokument
Så till en inte alltför ovanlig situation:
Du får ett larm till en adress där en person uppgetts behöva ambulans. När Du anländer visar det sig att personen ifråga vägrar följa med av någon anledning (dessa kan vara många, jag fastnar i detta exempel inte på någon speciell anledning utan är neutral) och Du ber honom att skriva på en "Vägran-blankett" eller dyl dokument. Det vägrar han också göra.
Så du dokumenterar detta eftersom "sjukvård är frivillig" och det var vid denna stund inte någon "fara för livet" enligt Din bedömning, men tre dagar senare har Du en anmälan på chefens bord med ifrågasättande varför Du inte tog in honom, eftersom det senare visade sig vara en klar indikation på att han behövde hjälp av sjukvården (!?).
Räcker då den ordinarie dokumentationen? (Efter avslutat uppdrag)
Måste man ha en "Vägran-blankett" och vilken juridisk tyngd har den vid en prövning?
Hur "hårda" får vi vara prehospitalt för att motivera den sjuke/skadade att följa med till sjukvårdsinrättningen?
Ska man använda sig av LPT, LVM och LVU anspråk oftare prehospitalt?
Vilket ansvar har vi egentligen prehospitalt, ERBJUDER vi endast hjälp eller har vi också ett ansvar att inte bara LÄMNA dem som ej vill/vägrar följa med?
Finns det gränser och isåfall, vilka då?
Välkommen in i ett nytt ämne, Vänner.//Ambus
Du får ett larm till en adress där en person uppgetts behöva ambulans. När Du anländer visar det sig att personen ifråga vägrar följa med av någon anledning (dessa kan vara många, jag fastnar i detta exempel inte på någon speciell anledning utan är neutral) och Du ber honom att skriva på en "Vägran-blankett" eller dyl dokument. Det vägrar han också göra.
Så du dokumenterar detta eftersom "sjukvård är frivillig" och det var vid denna stund inte någon "fara för livet" enligt Din bedömning, men tre dagar senare har Du en anmälan på chefens bord med ifrågasättande varför Du inte tog in honom, eftersom det senare visade sig vara en klar indikation på att han behövde hjälp av sjukvården (!?).
Räcker då den ordinarie dokumentationen? (Efter avslutat uppdrag)
Måste man ha en "Vägran-blankett" och vilken juridisk tyngd har den vid en prövning?
Hur "hårda" får vi vara prehospitalt för att motivera den sjuke/skadade att följa med till sjukvårdsinrättningen?
Ska man använda sig av LPT, LVM och LVU anspråk oftare prehospitalt?
Vilket ansvar har vi egentligen prehospitalt, ERBJUDER vi endast hjälp eller har vi också ett ansvar att inte bara LÄMNA dem som ej vill/vägrar följa med?
Finns det gränser och isåfall, vilka då?
Välkommen in i ett nytt ämne, Vänner.//Ambus
Kom gärna med dina åsikter bara du kan stå för dem! -det kan jag...
Jag tycker vi har att lära oss av den slutna vården. På de flesta akutmottagningar och vårdcentraler finns det en telefonrådgivning. Dessa sköterskor prioiterar och bedömer vårdbehov dagarna i enda. På akutmottagningarna försöker man att få patienten till rätt vårdnivå tex att söka vård på vårdcentralen. Nu när det finns fler och fler sköterskor i ambulanserna så borde det vara möjligt att avstyra transporter likaväl som sköterskan på akutmottagningen avstyr vård på mottagningen. Denna prioitering borde redan ske på larmcentralen genom att larmoperatören bedömer vårdbehovet. Att det inte görs så idag förstår jag inte.
Gällande bedömning på larmcentral så görs det redan idag. Dock är det svårt att i telefon avgöra vårdnivå, ffa då det under samtal inte alltid framkommer korrekt information. Därav tyvärr många irriterade ambulanssjukvårdare/sjuksköterskor.
Angående individens rätt att neka ambulanstransport är det bara att hänvisa till HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) där det står att individen har rätt att neka vård, då han inte är i fara för sig själv eller annan.
Hur avgör man då det? Ja, det är inte lätt, men finns inga indikationer på vård i vitalparametrar, individen är klar och adekvat, samt att detta sker i samförstånd bör denne ha rätt att neka vård.
Är man osäker, konsultera gärna din larmcentral där det finns sjuksköterskor som kan hjälpa till med annan vårdkontakt eller eventuell läkarbedömning.
Lycka till i ambulanssjukvården!
Angående individens rätt att neka ambulanstransport är det bara att hänvisa till HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) där det står att individen har rätt att neka vård, då han inte är i fara för sig själv eller annan.
Hur avgör man då det? Ja, det är inte lätt, men finns inga indikationer på vård i vitalparametrar, individen är klar och adekvat, samt att detta sker i samförstånd bör denne ha rätt att neka vård.
Är man osäker, konsultera gärna din larmcentral där det finns sjuksköterskor som kan hjälpa till med annan vårdkontakt eller eventuell läkarbedömning.
Lycka till i ambulanssjukvården!
Blanda inte äpplen och päron!
Blanda inte ihop två formellt helt olika situationer här:
1. Patienten kontaktar per telefon (finns inte redan inne i organisationen)
2. Patienten finns kroppsligen på mottagningen eller är t ex "utdelad" som ambulansuppdrag
1. Patienten kontaktar per telefon (finns inte redan inne i organisationen)
2. Patienten finns kroppsligen på mottagningen eller är t ex "utdelad" som ambulansuppdrag
-
- Inlägg: 619
- Blev medlem: 12/3 2004 5:45
Även telefonrådgivning tillhör vården, således är patienten redan i systemet.
På akuten kan en sjuksköterska i luckan (s k triage) bedöma och ev. hänvisa en patient till ex. en vårdcentral. Varför skulle inte detta gå även i ambulanssjukvården, speciellt nu när kompetensen höjs? Se till att använda denna högre kompetens - annars tror jag vi kommer få se en betydande kompetensflykt från ambulanssjukvården!
På akuten kan en sjuksköterska i luckan (s k triage) bedöma och ev. hänvisa en patient till ex. en vårdcentral. Varför skulle inte detta gå även i ambulanssjukvården, speciellt nu när kompetensen höjs? Se till att använda denna högre kompetens - annars tror jag vi kommer få se en betydande kompetensflykt från ambulanssjukvården!
Lokala föreskrifter
Detta är faktiskt fråga om hur de lokala föreskrifterna har formulerats - för sådana finns väl över allt?
Alltså en fråga om hur huvudman och/eller vårdgivare tolkar lag och förordning, och hur huvudmannen vill tillämpa dem.
Att hänvisa en patient, som ringer per telefon till annan vårdform har jag aldrig hört ifrågasättas. Någon annan hört något sådant?
Men att hänvisa en patient, som befinner sig på platsen (eller när ett ambulansuppdrag är utdelat) kräver att den aktuella "tjänstemannen" (dvs. ssk i dessa fall) har fått den befogenheten och spelreglerna kring detta från sin huvudman! Det är inte någon befogenhet, som enn ssk anställd på akutmottagning får med automatik!
Alltså en fråga om hur huvudman och/eller vårdgivare tolkar lag och förordning, och hur huvudmannen vill tillämpa dem.
Att hänvisa en patient, som ringer per telefon till annan vårdform har jag aldrig hört ifrågasättas. Någon annan hört något sådant?
Men att hänvisa en patient, som befinner sig på platsen (eller när ett ambulansuppdrag är utdelat) kräver att den aktuella "tjänstemannen" (dvs. ssk i dessa fall) har fått den befogenheten och spelreglerna kring detta från sin huvudman! Det är inte någon befogenhet, som enn ssk anställd på akutmottagning får med automatik!
Jag håller helt med dig i det du skriver ang. bedömning av vårdbehov i ambulanssjukvården. Jag arbetar sedan ca 5 år tillbaka prehospitalt i Stockholm. Kommer aldrig att glömma mina första månader som nog var de roligaste månaderna på ett jobb någonsin. Jag blev dock oerhört förvånad över allmänhetens sätt att faktiskt utnyttja dessa resurser. Jag trodde att man ringde efter ambulans när man är sjuk och behöver hjälp men så var inte fallet många ggr. Många ville bara ha en gratistransport.
Jag tycker också det är mycket tråkigt och ofattbart att man inte använder sig av "den ökade kompetensen" i ambulanserna i dag om man nu har bestämt sig för att ha den i dessa. I dag funkar det så att jag måste kontakta SOS när en pat vägrar medfölja(eller uppenbart saknar vårdbehov) där en SOS-ssk får avgöra om pat kan stanna hemma. Jag som däremot jobbar varje dag med att bedöma pat(och har samma kompetens) och som dessutom kan SE patienten saknar denna rätt.
Hur kommer det sig?
Ssk i ambulans som många ggr känner sig som en taxichaufför
Jag tycker också det är mycket tråkigt och ofattbart att man inte använder sig av "den ökade kompetensen" i ambulanserna i dag om man nu har bestämt sig för att ha den i dessa. I dag funkar det så att jag måste kontakta SOS när en pat vägrar medfölja(eller uppenbart saknar vårdbehov) där en SOS-ssk får avgöra om pat kan stanna hemma. Jag som däremot jobbar varje dag med att bedöma pat(och har samma kompetens) och som dessutom kan SE patienten saknar denna rätt.
Hur kommer det sig?
Ssk i ambulans som många ggr känner sig som en taxichaufför
Ssk i ambulans ÄR taxichaufförer, och kommer att så förbli så länge ambulansen är en bil.malle skrev: . I dag funkar det så att jag måste kontakta SOS när en pat vägrar medfölja(eller uppenbart saknar vårdbehov) där en SOS-ssk får avgöra om pat kan stanna hemma. Hur kommer det sig?
Ssk i ambulans som många ggr känner sig som en taxichaufför
Hos oss bedömer vi själva om pat behöver vård eller ej.
Vägrar patienten så är det så. Inget att göra.
Bedömer vi som att patienten behöver vård men vägrar så får polisen köra in dom eller följa med ambulansen.
-
- Inlägg: 1473
- Blev medlem: 14/7 2004 13:49
När började taxichaufförer bedöma när en patient behöver vård?AA skrev:malle skrev:
Ssk i ambulans ÄR taxichaufförer, och kommer att så förbli så länge ambulansen är en bil.
Hos oss bedömer vi själva om pat behöver vård eller ej.
Vägrar patienten så är det så. Inget att göra.
Bedömer vi som att patienten behöver vård men vägrar så får polisen köra in dom eller följa med ambulansen.
Ssk är ingen taxichaufför. Vi bedömer om patienten behöver vård och då krävs det ett stort kunnande både i medicin och psykologi. Det är ett väldigt stort ansvar..
Och måste vi utse någon "taxichaufför" för att skribenten ska känna sig nöjd så är det väl amb sjv? Det är ju han eller hon som kör ni vi ssk vårdar?
Det var det motsägelsefullaste inlägget jag läst.. Läser man inte innan man trycker på "skicka"?
-
- Inlägg: 619
- Blev medlem: 12/3 2004 5:45
Principiellt intressant
Malle - känner Du för att berätta i vilket landsting SOS-ssk har behörighet att "ställa in" ett uppdrag, men inte ambulans-ssk?
Vet Du om detta är reglerat i någon instruktion? Eller har det bara blivit accepterat efter hand?
Vet Du om detta är reglerat i någon instruktion? Eller har det bara blivit accepterat efter hand?
Du behöver inte kontakta SOS för godkännande huruvida patient skall stanna hemma eller inte.malle skrev:
Jag tycker också det är mycket tråkigt och ofattbart att man inte använder sig av "den ökade kompetensen" i ambulanserna i dag om man nu har bestämt sig för att ha den i dessa. I dag funkar det så att jag måste kontakta SOS när en pat vägrar medfölja(eller uppenbart saknar vårdbehov) där en SOS-ssk får avgöra om pat kan stanna hemma. Jag som däremot jobbar varje dag med att bedöma pat(och har samma kompetens) och som dessutom kan SE patienten saknar denna rätt.
Hur kommer det sig?
Ssk i ambulans som många ggr känner sig som en taxichaufför
De som jobbar i Stockholm vet att det på Cybermate (bildatorsystem) kan trycka in status "patient medföljer ej".
Detta ansvarar du för själv.
Däremot har du SOS stöd om du vill/önskar bekräftelse på att lämna patient hemma, hitta annan vårdgivare eller kanske rent av få dit doktor för att patienten måste till sjukhus, men vägrar. Dock är det så, att om patienten står på sig och vill till sjukhus är du skyldig att transportera denne till vårdinrättning.
"Kontenta" Vill patienten inte ha din hjälp och du överensstämmer i den bedömningen har du rätt utan SOS medgivande att lämna patienten hemma. HSL styr. Rätt att bestämma själv!
Detta handlar alltså om ett samförstånd mellan dig och patienten.
Dessutom;
Kom ihåg att skriva en bra journal om patienten blir kvar hemma!