Alla som deltar på Ambulansforum har väl som grundfilosofi att vilja första hjälpen till någon utsatt person. Men den första hjälp vi alla ger oftast utan att tänka på den som första hjälpen är väl den emotionella första hjälpen.
Att stötta någon som har det jobbigt, att bry sig om, att säga ifrån om någon blir mobbad, att våga och kunna lyssna. Att kunna säga "Jag tycker om dig, men jag tycker inte om det du gör!"
Första hjälpen behöver inte alltid vara så teknisk, utan ett gott hjärta är också viktigt!
Ska man anmäla sina kollegor?
Moderator: ambus
-
Anonymous
lukas1:
Jag håller naturligtvis med om allt du skriver. Men det är en stort steg att till sin arbetsledare rapportera misstankar om att ens kollega håller på med oegentligheter. Är sen ledningen på arbetsplatsen bristfällig med obefintlig organisation för att ta hand om personalens välbefinnande så är det än svårare.
Huruvida det blir rehabilitering eller avsked är tyvärr inte alltid bara en fråga om arbetstagarens samarbetsvilja utan även beroende på hur ledningen väljer att hantera situationen. En tillräckligt trängd medarbetare kan mer eller mindre tvingas skriva under avskedspapper inför utsikten att annars behöva bli mer eller mindre offentligt avslöjad som missbrukare... I det läget är kanske inte vederbörande i stånd att hävda sin rätt till rehabilitering.
Om det på arbetsplatsen finns fungerande rutiner för debriefing/defusing eller handledning i någon form så kanske det är lättare att även ta upp sådant som rör etiska dilemman i olika former, inklusive att rapportera sin kollega...
Hur är det egentligen ställt med sånt ute på stationerna, är det allmänt förekommande med handledning eller liknande?
Jag håller naturligtvis med om allt du skriver. Men det är en stort steg att till sin arbetsledare rapportera misstankar om att ens kollega håller på med oegentligheter. Är sen ledningen på arbetsplatsen bristfällig med obefintlig organisation för att ta hand om personalens välbefinnande så är det än svårare.
Huruvida det blir rehabilitering eller avsked är tyvärr inte alltid bara en fråga om arbetstagarens samarbetsvilja utan även beroende på hur ledningen väljer att hantera situationen. En tillräckligt trängd medarbetare kan mer eller mindre tvingas skriva under avskedspapper inför utsikten att annars behöva bli mer eller mindre offentligt avslöjad som missbrukare... I det läget är kanske inte vederbörande i stånd att hävda sin rätt till rehabilitering.
Om det på arbetsplatsen finns fungerande rutiner för debriefing/defusing eller handledning i någon form så kanske det är lättare att även ta upp sådant som rör etiska dilemman i olika former, inklusive att rapportera sin kollega...
Hur är det egentligen ställt med sånt ute på stationerna, är det allmänt förekommande med handledning eller liknande?
Lesservissers inlägg speglar ett stort på¨svensk arbetsmarknad generellt. Det är allmänt utbrett att inte inse att chefsfunktionen är ett arbete i sig. Vid väldigt många chefstillsättningar görs en skicklig yrkesman (jämställer de olika könen i samma begrepp) till chef för att kunna ge högre lön. Det blir tyvärr i många fall att arbetsplatsen istället för en kompetent kollega får en dålig chef.
Detta beskrivs väl i tidigare SAS-chefen Jan Carlzons bok "Riv pyramiderna" fortfarande väl värd att läsa. Man brukar säga att på en fungerande arbetsplats är det sex personer som jobbar och en ser på (chefen). På en dåligt fungerande arbetsplats är det en som jobbar (chefen) och sex som ser på. En dåligt fungerande chef skapar ofta ett uselt arbetsklimat som i sig kan orsaka missbruk!
En bra chef skapar ett bra och öppet arbetsklimat med bra relationer i arbetsgruppen. Utför drogtester på en hel del företag i många olika brancher. Där detta förekommer är det noga reglerat i en drogpolicy som förhandlats fram i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Där poängteras tydligt vad som gäller om någon ertappas med otillåten substans i kroppen.
Ett dilemma att fundera över: Lokförararna Andersson och Bengtsson ska tillsammnas köra ett godståg genom Sverige. De ska köra 6-timmars pass och byta av varandra utan stopp. Då det är Bengtssons tura att ta över är denne så pass berusad att han knappt är kontaktbar. Andersson kör hela resan, besviken och förbannad på sin kollega. Men han rapporterar inte denna incident för man ska inte skvallra på en kamrat osv. Tre veckor senare ska Bengtsson själv köra ett godståg med bl annat gasol och ammoniak i lasten. Då han nårsin destination efter 6 timmar är Bengtsson kraftigt berusaad av sin färdkost bestående av ett flak starköl. Han kör in på rangerbangården i 90 km/t istället för maxfarten 30km/t. Det blir en stor olyck med urspårningar och välta vagnar. En vagn slår läck med stor explosionsrisk. Som tur var blåste det bort från samhället och det smällde aldrig. Kunde lätt blivit många hundra dödade eller skadade. Nu blev det bara ett stort antal miljoner i reparationskostnader och sanering.
Bengtsson hade ett stort ansvar självklart, men vilket ansvar hade Andersson? Vilket ansvar hade den som anställde en person med Bengtsson sedan tidigare dokumenterade alkoholbesvär utan att ta ordentlig referenskontroll?
Om du upptäckte att dina barns skolbusschaufför körde skolbussen berusad, skulle du finna dig i det? Skulle du vilja vårda i skåpet om din kollega var påverkad vid ratten?
Var går gränsen?
Detta beskrivs väl i tidigare SAS-chefen Jan Carlzons bok "Riv pyramiderna" fortfarande väl värd att läsa. Man brukar säga att på en fungerande arbetsplats är det sex personer som jobbar och en ser på (chefen). På en dåligt fungerande arbetsplats är det en som jobbar (chefen) och sex som ser på. En dåligt fungerande chef skapar ofta ett uselt arbetsklimat som i sig kan orsaka missbruk!
En bra chef skapar ett bra och öppet arbetsklimat med bra relationer i arbetsgruppen. Utför drogtester på en hel del företag i många olika brancher. Där detta förekommer är det noga reglerat i en drogpolicy som förhandlats fram i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Där poängteras tydligt vad som gäller om någon ertappas med otillåten substans i kroppen.
Ett dilemma att fundera över: Lokförararna Andersson och Bengtsson ska tillsammnas köra ett godståg genom Sverige. De ska köra 6-timmars pass och byta av varandra utan stopp. Då det är Bengtssons tura att ta över är denne så pass berusad att han knappt är kontaktbar. Andersson kör hela resan, besviken och förbannad på sin kollega. Men han rapporterar inte denna incident för man ska inte skvallra på en kamrat osv. Tre veckor senare ska Bengtsson själv köra ett godståg med bl annat gasol och ammoniak i lasten. Då han nårsin destination efter 6 timmar är Bengtsson kraftigt berusaad av sin färdkost bestående av ett flak starköl. Han kör in på rangerbangården i 90 km/t istället för maxfarten 30km/t. Det blir en stor olyck med urspårningar och välta vagnar. En vagn slår läck med stor explosionsrisk. Som tur var blåste det bort från samhället och det smällde aldrig. Kunde lätt blivit många hundra dödade eller skadade. Nu blev det bara ett stort antal miljoner i reparationskostnader och sanering.
Bengtsson hade ett stort ansvar självklart, men vilket ansvar hade Andersson? Vilket ansvar hade den som anställde en person med Bengtsson sedan tidigare dokumenterade alkoholbesvär utan att ta ordentlig referenskontroll?
Om du upptäckte att dina barns skolbusschaufför körde skolbussen berusad, skulle du finna dig i det? Skulle du vilja vårda i skåpet om din kollega var påverkad vid ratten?
Var går gränsen?
-
Anonymous
Huvet på spiken lukas1! Klart jag skulle vilja att busschaufförens kollega "skvallrar" på honom så mina barn kan åka säkert till skolan. Och klart jag vill att kollegan vid ratten är nykter. Och klart jag vill att chefen ska ha ledarskapsutbildning, ledaregenskaper samt i övrigt lämplighet för tjänsten. Så att jag kan ha förtroende om jag nånsin kommer i situationen att behöva "rapportera" kollegan.
En drogpolicy är bara en massa ord på ett papper om inte de som ska efterleva den vet vad de sysslar med...
En drogpolicy är bara en massa ord på ett papper om inte de som ska efterleva den vet vad de sysslar med...