En fråga om kunskap...
Postat: 10/12 2005 11:27
Cheers alla!
Som ni vet är jag en sann vän av nya sätt att mäta kunskap! Jag är i detta avseendet en pragmatiker och anser att det finns flera förnuftsargument för att vi inom hela vårdsektorn skall "pröva" verklig kunskap. På detta sett får vi ett "kvitto" på vår verkliga kunskap. Ingen kommer ej heller bli exkluderad. Det finns av allt att döma redan stöd i lagtexten samt i förarbetena till högskolelagen (1992:1434) där det anges att bestämmelsen om tillgodoräknande måste tillämpas generöst (bet. 1992/93:UbU3 - Det ankommer på högskolan att visa att det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna (se prop. 2001/02:15) Finns det några som prövat att validera sina kunskaper? Finns det några som ansökt om en frivilig prövning? Om vederbörande har kunskap motsvarande vilken en viss typ av utbildning levererat skulle det då vara möjligt för denna person att validera sina kunskaper och få dem erkända i en vidare mening. Ett erkännande och ett formellt bevis på att personen har den kunskap vilken kursplanen för respektive kurs föreskriver. Det finns i vårt land med stor sannolikhet många individer som har oprövad kunskap vilken mycket väl skulle kunna vinna ett formellt erkännande om individen hade möjlighet att underkasta sig ett test eller någon form av frivilig prövning.
Enligt 6 kap. 12 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) har en student, som vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid annan högskola. Av detta skäl torde det inte finns egentlig grund att hindra en individ från att underkasta sig en frivilig prövning för att på detta sätt tillgodoräkna sig akademiska poäng! Att göra detta möjligt skulle vissa det paradoxala i dagens skattefinansierade utbildningssystem. Man skulle bättre kunna skapa en "verklighetsbaserad" arena för utbildning och låta en mer öppen marknad svara för utbildning.
Vi har nästan 100.000 arbetslösa akademiker i Sverige (siffra Högskoleverket samt SR Kaliber 2005). Är det utbildningen som håller låg kvalité eller är det arbetsmarknaden som är mättad. Utbildar vi för många akademiker? Får dem betalt för sina investerade studietimmar? Inom sjukvården finns det vissa yrkesgrupper som halkat efter och då i synnerhet sjuksköterskorna. En grundläggande akademisk utbildning om 120p (3 år) med ev. VUB bör rimligtvis betala sig. Det är föga till försvar att det alltid varit på detta sett! Eller är det kanske så att vi inom sjukvården skall vara nöjda med vår lott!?!?!
Som ni vet är jag en sann vän av nya sätt att mäta kunskap! Jag är i detta avseendet en pragmatiker och anser att det finns flera förnuftsargument för att vi inom hela vårdsektorn skall "pröva" verklig kunskap. På detta sett får vi ett "kvitto" på vår verkliga kunskap. Ingen kommer ej heller bli exkluderad. Det finns av allt att döma redan stöd i lagtexten samt i förarbetena till högskolelagen (1992:1434) där det anges att bestämmelsen om tillgodoräknande måste tillämpas generöst (bet. 1992/93:UbU3 - Det ankommer på högskolan att visa att det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna (se prop. 2001/02:15) Finns det några som prövat att validera sina kunskaper? Finns det några som ansökt om en frivilig prövning? Om vederbörande har kunskap motsvarande vilken en viss typ av utbildning levererat skulle det då vara möjligt för denna person att validera sina kunskaper och få dem erkända i en vidare mening. Ett erkännande och ett formellt bevis på att personen har den kunskap vilken kursplanen för respektive kurs föreskriver. Det finns i vårt land med stor sannolikhet många individer som har oprövad kunskap vilken mycket väl skulle kunna vinna ett formellt erkännande om individen hade möjlighet att underkasta sig ett test eller någon form av frivilig prövning.
Enligt 6 kap. 12 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) har en student, som vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid annan högskola. Av detta skäl torde det inte finns egentlig grund att hindra en individ från att underkasta sig en frivilig prövning för att på detta sätt tillgodoräkna sig akademiska poäng! Att göra detta möjligt skulle vissa det paradoxala i dagens skattefinansierade utbildningssystem. Man skulle bättre kunna skapa en "verklighetsbaserad" arena för utbildning och låta en mer öppen marknad svara för utbildning.
Vi har nästan 100.000 arbetslösa akademiker i Sverige (siffra Högskoleverket samt SR Kaliber 2005). Är det utbildningen som håller låg kvalité eller är det arbetsmarknaden som är mättad. Utbildar vi för många akademiker? Får dem betalt för sina investerade studietimmar? Inom sjukvården finns det vissa yrkesgrupper som halkat efter och då i synnerhet sjuksköterskorna. En grundläggande akademisk utbildning om 120p (3 år) med ev. VUB bör rimligtvis betala sig. Det är föga till försvar att det alltid varit på detta sett! Eller är det kanske så att vi inom sjukvården skall vara nöjda med vår lott!?!?!
