Jobbigt va....
Postat: 14/3 2005 0:31
Varför i tidigare inlägg bekymra sig om vad jag anser som petitesser - dra upp NaCl i en spruta...sätta nål...koppla upp deffen...hålla kräkpåsen...hämta pt bricka o ID o trösta o prata med en anhörig. sätta på blåljusen...Känna irritationen när resan är obefogad, bita ihop o göra ett bra jobb när pt har ett transportbehov men inget vårdbehov. Frustrationen när man gör vad man kan och ingenting hjälper... den lille eller store som man hade i sjukhytten dör ändå - med en förtvivlad anhörig nära.
Vissa gubbar som jag jobbat med har jobbat sedan 60-70-tal ! De har berättat för mig hur de känt i vissa situationer" visst med mer utbildning o mer utrustning kanske det skulle blivit mindre spill" - sagt med uppgivenhet. Det finns ambulanspersonal idag i sverige som bara började med två tomma händer och idag fortfarande är verksamma - det tycker jag inte att vi som är 20-30 år yngre skall glömma. De som har den erfarenheten känner jag den ödmjukaste respekt för, och vet du vad...- de flesta av dem har släppt vad titlar heter så du får vara ssk å kan luta dig tryggt, vilket behövs i början, så var det för mig.
Vissa gubbar som jag jobbat med har jobbat sedan 60-70-tal ! De har berättat för mig hur de känt i vissa situationer" visst med mer utbildning o mer utrustning kanske det skulle blivit mindre spill" - sagt med uppgivenhet. Det finns ambulanspersonal idag i sverige som bara började med två tomma händer och idag fortfarande är verksamma - det tycker jag inte att vi som är 20-30 år yngre skall glömma. De som har den erfarenheten känner jag den ödmjukaste respekt för, och vet du vad...- de flesta av dem har släppt vad titlar heter så du får vara ssk å kan luta dig tryggt, vilket behövs i början, så var det för mig.