Sjuksköterskeutbildningen i Sverige

Här diskuteras allt som rör utbildning för att arbeta inom den prehospitala akutsjukvåden

Moderator: Wernvik

Lipton

Inlägg av Lipton » 27/10 2005 21:47

Tomas: Kan inte svara för AMBASS, men jag saknar massor av konkreta praktiska kunskaper och tycker det är alldeles för mycket omvårdnadsteori och forskningsmetodik som mina framtida arbetskollegor knappast kommer bli imponerade av mina kunskaper i såvida vi inte spelar jeopardy. Jag saknar helt enkelt möjligheten att kunna läsa en utbildning och lära mig yrket utbildningen leder till. Den enda utbildning som idag uppfyller det inom vårdområdet som jag känner till är ambulanssjukvårdarutbildningen (och läkarutbildningen men den är ju knappast aktuell i debatten).

adam ett: Var ju faktiskt inte Novisen som slog huvudet på spiken först... :twisted:
När det gäller värnpliktiga så är det väl fortfarande så att om man går i skarp befattning så får man delegerat autoinjektorn, syrgas, PVK och intubation på patient som inte kräver muskelrelaxering? Det fick jag i alla fall lära mig för knappt två år sedan.

Användarvisningsbild
AMBASS
Inlägg: 1395
Blev medlem: 21/3 2004 22:59
Ort: Stockholm - London

Inlägg av AMBASS » 27/10 2005 21:53

Tomas skrev:AMBASS, Jag har läst dina inlägg åter och åter igen om nya utbldningsvägar osv. Men jag förstår inte riktigt vad det är för fel på dessa som redan finns. Vad är det du saknar i utbildningen ?, VAR KONKRET. Idag så finns det redan utbildningar med både praktiska och teoretiska prov. Vad mer vill du att vi i framtiden ska syssla med i ambulansen ?
Duskriver CITAT- Idag så finns det redan utbildningar med både praktiska och teoretiska prov. Slut CITAT

Detta får stå för dig! Jag angriper i första hand inte utbildningarna utan sättet vi mäter KUNSKAP på! Men jag tycker också att det finns för få utbildningsalternativ för dem som vill arbeta med den pre-hospitala arenan. Jag tycker dessutom att det finns för få privata utbildningsaktörer.
Men detta får den öppna marknaden svara för. Ett ex. är 80p utbildning vid Örebro Univ. Ett annat är de internationella programmen för att inte tala om den nya PARAMEDIC utbildningen i Norge.

I framtiden kommer vi nog utvecklas! Jag hör till dem som inte tror att utvecklingen stannar! Känns som vi har mycket att göra!
//BE SAFE
Blood Will Tell

Tomas
Inlägg: 465
Blev medlem: 15/3 2004 10:45

Inlägg av Tomas » 28/10 2005 12:36

Lipton, jag håller med om att grundutbildningen innehåller en mängd saker som kan ses som tveksamma. Men det jag egentligen var ute efter var vad vidareutbildningen till ambulanssjuksköterska ej har som paramedicutbildningarna har ? Hur ska man mäta kunskap om inte med praktiska och teoretiska prov ? Det är ju det man gör på utbildningarna.
Skillnaden är att man måste läsa till sjuksköterska för att sedan bli ambulanssjuksköterska. Läkarna har samma utbildningsväg. Man kan inte bli neurokirurg av att läsa en brevkurs. :lol: Ge exempel på hur du vill man ska mäta kunskap.
intubera mera !!

Lipton

Inlägg av Lipton » 29/10 2005 0:59

Tomas: Ok. Innehållet i VUBen tänker jag inte kommentera då jag inte nått så långt än i min karriär. Jag håller dock med dig, och många andra, om att man innan man kan titta på något annat måste uppfylla en formell kompetens (tycker dock att det borde finnas fler steg av formella kompetenser).
När det gäller kunskapsmätning så är det ju lite upp till varje ambulansorganisation. Men det grundläggande borde ju vara att man med erfarenhet, utbildning och vilja kan få möjlighet att visa sina kunskaper både teoretiskt och praktiskt och på så vis få större möjligheter att behandla patienter (och även ett tillskott i lönekuvertet). Detta är något som jag tror kommer mer och mer men egentligen inte riktigt fort nog.
Exempelvis så kommer ju en ambulanssjukvårdare som nyanställs nästa sommar få belöningen att kunna få ge läkemedel om den först läser till SSK. På så vis väljer man ju själv sin karriär. En del kommer säkerligen vara nöjda med att jobba som ambulanssjukvårdare (vilket jag tror kommer innebära mycket sjuktransporter i framtiden). Men jag vet att det också finns människor som skulle kunna tänka sig att läsa två vubbar, sedan till DSK och sedan ytterligare lite till om detta skulle innebära en lön påväg mot en doktors men framförallt ett friare och mer givande arbete (exempelvis som ECP som vi diskuterat i en annan tråd).

Jimmy Olsson

Inlägg av Jimmy Olsson » 9/11 2005 22:56

Är det så att man behöver utbildning/betyg i ämnen som fysik, kemi, och/eller naturkunskap för att kunna jobba som Akutbilsläkare, eller kanske rent utav till och med för att ens få söka den utbildningen.? Är detta ett krav för att få jobbet, eller är det bara ett plus eller en viktig del i fall man vill söka ännu en vidareutbildning efter att man är akutbilsläkare?

Jag förstår att läkare är en helt annan sak, och en helt annan utbildning. Men jäller kravet på utbildning/betyg inom Kemi, fysik eller naturkunskap även för att få plugga till SSK eller jobba som SSK?
Eller, är det bara när man talar om "läkarjobb" som utbildning inom dessa ämnen krävs?

När man går Op på gymnasiet så läser man inte Fysik, kemi eller naturkunskap. Så om det är nödvändiga ämnen som behövs för att kuna söka till/jobba som SSK så tycker jag det är lite fel att dessa ämnen inte ligger på chemat?
:?

Jag vill inte behöva gå komvux och plugga på ämnen som kemi, fysik eller kemi. Så ja skulle vilja veta redan nu om det är ämnen som behövs för att kunna jobba som SSK eller till och med akutbilsläkare?, så kanske jag kan se till att få dessa ämnen på mitt chema på något vis. =/ Vill inte behöva plugga ytterligare ett extra åt.
Det är många år ändå innan jag är fördig syrra. :(

Lipton

Inlägg av Lipton » 10/11 2005 9:21

Jimmy: Om du behöver dem för att komma in som läkare vet jag inte, men det kan du hitta på skolornas webbplatser, och även vhs tror jag.
Om du kommit in på och klarat av utbildningen så kommer knappast arbetsgivaren ställa några krav på dina gymnasiebetyg.

Däremot så är ju ett tips att läsa så mycket biologi, kemi och fysik som du kan under din gymnasietid. Humanbiologin är ju det som allting bygger på när (och om) du sedan läser till SSK. Dessutom har jag märkt att om man kan gymnasiefysiken och ffa gymnasiekemin så har man det mycket lättare i vissa kurser.
Destå mer du kan sedan tidigare desto lättare får du det i framtiden.

Jimmy Olsson

Inlägg av Jimmy Olsson » 10/11 2005 14:33

Jag snackade med min lärare i medicin idag, och där fick jag bekräftat att betyg inom kemi, fysik eller biologi inte krävs för att komma in på SSK utbildning. Hur det är med Vubbar vet jag inte. Men jag har svårt att tro att det skulle krävas betyg i dessa ämnen där, då utbildningen till SSK är mycket större och bredare. =/ (Men inte alls säker)

Som du säger Lipton, det är ju ett stort stort + om man kan mer. Det gör det lättare för en i framtiden. Dessutom så är det ju bara kul och nödvändigt att kunna mycket - att ha mycket almänbildning. Det skadar ju aldrig. :)

För att läsa vidare till läkare så krävs däremot dessa betyg, då det ligger på en helt annan linje och grund än usk. Det viste jag redan, men tycker bara att det är liknande yrken på något vis. Men tydligen så behöver en SK plugga exagt lika många år för att bli Läkare som en vanlig snickare behöver. 5 år + AT (1år) Enligt min lärare i alla fall =/ hmm
Tycker att en SSk borde ha mycket kunskap inom större delar av det man pluggar till som läkare. =/ Men tyvärr så var det lika många års utbildning som krävdes. Tycker att man borde kunna spara in ett år på dom kunskaper man redan har i alla fall... =/

Men men, fy vilken utbildning det är för att bli läkare/akutbilsläkare....
ZZzz... :(

Användarvisningsbild
AMBASS
Inlägg: 1395
Blev medlem: 21/3 2004 22:59
Ort: Stockholm - London

Inlägg av AMBASS » 21/11 2005 10:34

Jimmy Olsson skrev:Jag snackade med min lärare i medicin idag, och där fick jag bekräftat att betyg inom kemi, fysik eller biologi inte krävs för att komma in på SSK utbildning. Hur det är med Vubbar vet jag inte. Men jag har svårt att tro att det skulle krävas betyg i dessa ämnen där, då utbildningen till SSK är mycket större och bredare. =/ (Men inte alls säker)

Som du säger Lipton, det är ju ett stort stort + om man kan mer. Det gör det lättare för en i framtiden. Dessutom så är det ju bara kul och nödvändigt att kunna mycket - att ha mycket almänbildning. Det skadar ju aldrig. :)

För att läsa vidare till läkare så krävs däremot dessa betyg, då det ligger på en helt annan linje och grund än usk. Det viste jag redan, men tycker bara att det är liknande yrken på något vis. Men tydligen så behöver en SK plugga exagt lika många år för att bli Läkare som en vanlig snickare behöver. 5 år + AT (1år) Enligt min lärare i alla fall =/ hmm
Tycker att en SSk borde ha mycket kunskap inom större delar av det man pluggar till som läkare. =/ Men tyvärr så var det lika många års utbildning som krävdes. Tycker att man borde kunna spara in ett år på dom kunskaper man redan har i alla fall... =/

Men men, fy vilken utbildning det är för att bli läkare/akutbilsläkare....
ZZzz... :(
Hej Jimmy!

Att en ssk får plugga exagt lika många år för att bli Läkare som en vanlig snickare behöver har sin förklaring i att man under ssk utbildningen läser extremt lite pre-medicin, anatomi och fysiologi! Har du däremot läst biomedicin kan du tillgodoräkna dig detta! ssk utbildningen är som du skriver en "bred" utbildning men man skall erinra sig att det är en grundläggande vårdutbildning. Läkarutbildningen kan mycket väl vara ett alt för dig om du jämför studietid och kommande valmöjligheter samt lön. Att du då behöver kemi, biologi och vissa delar fysik har sin förklaring i att läkarutbildningens grund bygger på pre-medicinen. Att läsa upp ämnen skulle du kunna göra över tid. Jag tycker även du skall ställa löner och utbildningstid mot varandra i detta fall. //LYCKA TILL
Blood Will Tell

Anonymous

Inlägg av Anonymous » 1/12 2005 9:52

Svar på AMBASS:
Jag kanske är en av dem som ibland har en förmåga att försöka se in i framtiden! Min tes är att det alltid kommer finnas behov av vårdpersonal. Jag tror dock att sjuksköterskans roll genom tid kommer förändras. Historiskt tycker jag även att man kan se detta. Sedan hör jag till dem som tror mer på verklighetsbaserade tester vilket en fri utbildningsmarknad kan förbereda oss inför. Med dagens volymer av högskole- och universitetsstuderande tror jag att pensionsavgångarna kommer mättas på ett effektivt sätt. Kanske till och med så bra att detta resulterar i ett lönestopp för yrkesgruppen sjuksköterskor. I takt med den globala utbildningsmarknadens utbredning kommer även konkurrensen om vakanta platser att öka. Jag tror att om 10 år är sjuksköterskan vad undersköterskan var för 15-20 år sedan (avseende atitydprofil).


Har gjort utdrag från AMS och Vårdförbundet m.m. finns massor med mera text men det blir bara svårläst. Kontentan om man vill ha ett jobb för framtiden där man kan "välja & vraka" är högskola (ssk + vub) Läs och tolka själva. Givetvis svårt att utala sig om undersköterskor, men kontentan är att högre utbildning lönar sig och när det ska sparas pengar så är det de med lägst kompetens som får sluta, eller har analyserna fel?

Hälso- och sjukvård, omvårdnadsyrken

Färre anställda inom vårdyrkena
Vårdområdet har drabbats av nedskärningar under det senaste året, vilket kan
kopplas till kommunernas och landstingens utsatta budgetläge. Den kommunala
äldreomsorgen har minskat antalet anställda och landstingen har skurit ned
på antalet anställda inom sjukhusen. Däremot har omsorgen för de handikappade,
primärvården samt tandvården klarat sig bättre. Sammanlagt sysselsätter
området nästan 670 000 personer och vi bedömer att antalet sysselsatta
minskar med cirka 6 000 personer under loppet av år 2005 exkl. effekten av
friåret. Yrkesområdet kännetecknades av stor brist på arbetskraft bara för
något år sedan, men bristen har minskat dramatiskt för nästan alla yrkesgrupper.
Det innebär också att området uppvisat den största förändringen av rekryteringsläget
under de senaste året jämfört med övriga yrkesområden. För
närvarande är det överskott på arbetssökande inom flera yrken och den rekryteringsbilden
torde bestå under det närmaste året. Vi räknar dock med att
nuvarande överskott på arbetssökande är temporärt och att rekryteringsproblemen
återkommer i ett långsiktigt perspektiv. Det gör att området bör vara
attraktivt att utbilda sig mot sett på längre sikt. Det finns flera skäl till detta.
Behoven av hälso- och sjukvård samt omsorg bedöms fortsätta att växa och
hindret idag är endast av finansiell karaktär. Det finns en del som talar för att
kommunernas och landstingens ekonomier förstärks och bedömningen är att
det sker redan 2005, vilket bör ge en positiv effekt på arbetskraftsefterfrågan
inom området framför allt under år 2006. Rekryteringsbehovet ökar även på
grund av att många kommer att pensioneras under de närmaste tio åren.

Bristen på sjuksköterskor har dämpats påtagligt
Arbetsmarknaden för sjuksköterskor har förändrats påtagligt under det senaste
året, vilket sammanhänger med kommunernas och landstingens budgetsanering.
Yrket tillhörde de största bristyrkena för några år sedan, men i takt med
neddragningarna har den omfattande bristen övergått till viss brist eller balans
mellan utbud och efterfrågan, beroende på region i landet. En viss brist på sjuksköterskor
förutses år 2005 i Sydsverige, norra Mellansverige samt mellersta
Norrland. Övriga delar av landet räknar med balans mellan utbud och efterfrågan.
När det gäller kvarstående rekryteringsproblem avser de främst sjuksköterskor
med vidareutbildning
, till exempel distriktsjuksköterska, eller sjuksköterskor
med erfarenhet. Tillgången på nyexaminerade sjuksköterskor är god.
Under 2004 har sysselsättningen ökat svagt för sjuksköterskor med specialutbildning
medan sysselsättningen legat stilla för enbart grundutbildade sjuksköterskor.
Fortfarande är det dock ytterst få arbetsförmedlingar som bedömer att
det kommer att bli ett överskott på sjuksköterskor under 2005, eller endast 8
procent. Å andra sidan bedömer endast 6 procent av arbetsförmedlingarna stor
brist medan 28 procent anger viss brist och 58 procent anger ett balanserat
arbetsmarknadsläge. Det innebär att sysselsättningen endast kommer att förändras
lite under det kommande året vilket medför att nyexaminerade sjuksköterskor
möter en kärvare arbetsmarknad än vad som var fallet för bara ett år
sedan. Det bör dock påpekas att det relativa obalanstalet bland sjuksköterskor
är mycket låg eller under 1 procent, och vi förutser endast en marginell ökning.
Vi räknar med att nuvarande lindring av rekryteringsproblemen endast är
tillfällig. På längre sikt18 stiger bristen på specialistutbildade sjuksköterskor och
den kan till och med komma att bli besvärande. Det sammanhänger med flera
faktorer, dels ny teknik och nya metoder dels stora åldersavgångar. Även tillgången
på grundutbildade sjuksköterskor kommer att bli knapp dels genom ett
ökat behov inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården dels genom
stora åldersavgångar. Det som kan störa denna bild är om de kommunala finanserna
återigen försämras påtagligt, men även i en sådan situation är sjuksköterskeyrket
ett yrke som förblir starkt på arbetsmarknaden jämfört med många
andra yrken

Undersköterskorna har gått från brist till överskott
Arbetsmarknaden för undersköterskor har förändrats dramatiskt under de senaste
åren, från en omfattande bristsituation till ett överskott på arbetssökande.
Det är också det yrke som uppvisat störst förändring i vårt bristindex de senaste
två åren. Denna situation består under 2005, enligt Arbetsförmedlingens samlade
bedömning. Den besvärliga arbetsmarknaden gäller över hela landet men
minst överskott på arbetssökande väntas i Stockholm. Sysselsättningen har
minskat de två senaste åren och det relativa obalanstalet har ökat. Detta uppgick
i slutet av 2004 till cirka 4 procent motsvarande 7 000 personer, vilket är en
ökning med 1 procentenhet på ett år. Till detta kommer många deltidsarbetslösa
och timanställda. Nuvarande överskott på undersköterskor består inte i ett
mer långsiktigt perspektiv, enligt vår bedömning. Relativt stora åldersavgångar
står för dörren. Antalet åldersavgångar per år trappas upp från cirka 3 000 till
5 000 under en tioårsperiod. Till detta kommer cirka 3 000 åldersavgångar
bland den del av omsorgspersonalen som saknar utbildning. Det är i dagsläget
få som utbildar sig inom omvårdnadsutbildningen, uppskattningsvis 3 000 -
4 000 årligen. Kvarstår den nivån kommer det att leda till ett allt större underskott
på undersköterskor på lång sikt. Detta förutsätter att äldreomsorgen får det
tillskott av resurser som krävs utifrån den demografiska förändringen vilket i
sin tur förutsätter att kommunernas finansiella läge blir tillfredsställande. Det
finns med andra ord en viss osäkerhet avseende de framtida behoven av undersköterskor,
men den samlade bilden är dock att yrket kommer att tillhöra bristyrkena
i framtiden. En försämrad finansiell bas för kommunerna drabbar i
första hand outbildade och vårdbiträden. Kortsiktigt kan också den försämrade
arbetsmarknaden för undersköterskor leda till att ungdomar i än större utsträckning
undviker omvårdnadsutbildningen inom gymnasieskolan, vilket kommer
att förvärra arbetskraftsförsörjningen långsiktigt.

Förteckning över nationella bristyrken. Källa AMS

Sjuksköterska
Läkare allmänmedicinsk tjänst
Förskollärare
Distriktssköterska
Läkare specialistinriktad tjänst
Geriatriksjuksköterska
Akutsjuksköterska
VVS-montör
Socialsekreterare/Kurator
Lastbilsmekaniker
Tandläkare
Specialpedagog
Fritidspedagog
Specialkock
Apotekare
Murare
Psykolog
Kock
CNC/NC operatör
Byggnadsplåtslagare
Gymnasielärare, naturvetenskap
Receptarie
Barnmorska
Bilmekaniker
Logoped

Godkänt för vårdutbildningar

1 207 studerandemedlemmar i Vårdförbundet har deltagit i en enkätundersökning där studenternas syn på utbildning och praktik kartlagts. Resultaten visar att studenterna generellt är nöjda med sin utbildning.


Högst medelbetyg på utbildningen ger studenterna på Högskolan i Kristianstad, Växjö Universitet, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet. Även utbildningarna på Högskolan i Gävle, Ersta-Sköndal, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Borås, Karolinska Institutet, Mitthögskolan och Umeå Universitet får höga betyg.


95 procent av studenterna vid Högskolan i Borås uppger att de skulle rekommendera utbildningen till andra. Av studenterna vid Högskolan i Kristianstad uppger 70 procent att de absolut rekommenderar utbildningen. Generellt är betygen på utbildningarna höga, snittbetyget är 3,85. Lägst betyg i undersökningen får Högskolan i Skövde, Uppsala Universitet, Örebro Universitet och Luleå Tekniska Högskola.
[/quote]

Skriv svar