Undersökningar/forskn. om utbildningsnivåns effekter?
Moderator: Wernvik
Undersökningar/forskn. om utbildningsnivåns effekter?
Söker information, undersökningar, forskning och utredningar om personalens utbildningskompetens och vad det ger för effekt på vård och skillnad i behandling och behandlingskvalité, och överlevnadsfrekvens.. Hur skillnanden blir med olika utbildningar och om mer faktiskt är bättre.. Behöver det till mitt specialarbete. Någon som vet ifall sådana undersökningar från Sverige och ifrån andra länder finns tillgänligt?
Har hört rykten om svenskt försök med Narkosläkare ombord på ambulans och jag undrar ifall det bara var rykten eller ifall någon kan länka till någon källa?
Har hört rykten om svenskt försök med Narkosläkare ombord på ambulans och jag undrar ifall det bara var rykten eller ifall någon kan länka till någon källa?
Tack för länken till Pubmed! Det var enormt, enormt, enormt och åter enormt hjälpfullt! Tusentack! 
Har hittat en jättebra bok som heter "Ambulanssjukvård - Ambulanssjukvårdares och läkares perspektiv" av Björn Sjöström och Britt Johansson, den innehåller mycket och väldigt bra undersökning om just ambulanskompetens..
EDIT:
Någonting jag skulle behöva hitta är en källa på skillnader i delegeringsmöjligheter för ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterskor, någon som vet vart det finns?

Har hittat en jättebra bok som heter "Ambulanssjukvård - Ambulanssjukvårdares och läkares perspektiv" av Björn Sjöström och Britt Johansson, den innehåller mycket och väldigt bra undersökning om just ambulanskompetens..
EDIT:
Någonting jag skulle behöva hitta är en källa på skillnader i delegeringsmöjligheter för ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterskor, någon som vet vart det finns?
Skilj på "delegering" och "generella direktiv
Hej zAjben!
Undrar om Du inte blandar samman "delegering" (som avser allmänna medicinska uppgifter i detta sammanhang) och "generella direktiv" som här syftar på läkemedelshantering? Ofta används "delegering" litet slarvigt för båda områdena.
Bakgrunden för båda finns i Socialstyrelsens författningssamling.
Delegering rent allmänt behandlas i SOSFS 1997:14 (M). Observera dock att denna hänvisar till ett antal upphävda andra författningar och lagar. Man måste alltså kolla hänvisningarna och i tillämpliga fall gå till de lagar och författningar som har kommit in i stället. Det som skrivs i den författningen omfattar alltså inte bedömningar med mera för att ge läkemedel på generella direktiv. Däremot kan t ex undersköterska i hemsjukvården få till uppgift att ge läkemedel som redan är ordinerade till en viss namngiven patient, t ex insulin.
Icke legitimerad personals möjlighet att ge läkemedel på "generella direktiv" regleras i SOSFS 1999:17 (M). Den författningen är i sig en form av dispens från de generella läkermedelsreglerna i sjukvården (som ju kräver att läkemedel endast får ges på detta viset av legitimerad sjuksköterska eller högre). Det är denna författningen, som upphävs i höst och som har åstadkommit så mycket smärtsam debatt.
Båda dessa författningar kan Du hitta på Socialstyrelsens hemsida under "publicerat", eller i en författningshandbok.
Klarlade detta bekgrunden?
Undrar om Du inte blandar samman "delegering" (som avser allmänna medicinska uppgifter i detta sammanhang) och "generella direktiv" som här syftar på läkemedelshantering? Ofta används "delegering" litet slarvigt för båda områdena.
Bakgrunden för båda finns i Socialstyrelsens författningssamling.
Delegering rent allmänt behandlas i SOSFS 1997:14 (M). Observera dock att denna hänvisar till ett antal upphävda andra författningar och lagar. Man måste alltså kolla hänvisningarna och i tillämpliga fall gå till de lagar och författningar som har kommit in i stället. Det som skrivs i den författningen omfattar alltså inte bedömningar med mera för att ge läkemedel på generella direktiv. Däremot kan t ex undersköterska i hemsjukvården få till uppgift att ge läkemedel som redan är ordinerade till en viss namngiven patient, t ex insulin.
Icke legitimerad personals möjlighet att ge läkemedel på "generella direktiv" regleras i SOSFS 1999:17 (M). Den författningen är i sig en form av dispens från de generella läkermedelsreglerna i sjukvården (som ju kräver att läkemedel endast får ges på detta viset av legitimerad sjuksköterska eller högre). Det är denna författningen, som upphävs i höst och som har åstadkommit så mycket smärtsam debatt.
Båda dessa författningar kan Du hitta på Socialstyrelsens hemsida under "publicerat", eller i en författningshandbok.
Klarlade detta bekgrunden?
Delegering
Enligt vad jag har förstått så innebär det att man fortfarande kan delegera uppgifter som nålsättning och intubation men inte handhavande av läkemedel. Det innebär att ska man spola venflonen så får man inte använda natriumklorid utan t.ex. BD Saline färdiga spolsprutor.
"Ambulanssjukvård - Ambulanssjukvårdares och läkares perspektiv" av Björn Sjöström och Britt Johansson beskriver bra hur ambulanssjukvårdare känner för sina jobb. Även hur stort förtroende dessa har hos ambulansläkarna. Alla vet att ambulanssjukvården skötts på ett säkert sätt. Åtminstone har antalet anmälningsfall inom ambulanssjukvården varit och fortfarande är väldigt låga. Boken kom till på mitt sett att se som ett remissvar mer eller mindre angående SOS krav på sjuksköterskor inom ambulansen.
Det svaga med boken är att ett alltför vagt underlag finns kring diskussionen att högre kompetens i ambulanserna skulle leda till ökat antal döda. B.la tar man upp ett exempel från Scotland där Paramedics har högre antal dödsfall i ambulansen än EMS då det gällde traumafall. Detta skylls på att Paramedics försöker intubera och att man på så sätt fick längre "on scen" perioder. Inget finns beskrivet hurvida traumafallen skilljer sig åt. Paramedics larmas på de svårast skadade.
Annars tror jag att boken beskriver verkligheten bra och att samma svar hade angivits om det varit sjuksköterskor inom ambulans som besvarat frågorna.
Det svaga med boken är att ett alltför vagt underlag finns kring diskussionen att högre kompetens i ambulanserna skulle leda till ökat antal döda. B.la tar man upp ett exempel från Scotland där Paramedics har högre antal dödsfall i ambulansen än EMS då det gällde traumafall. Detta skylls på att Paramedics försöker intubera och att man på så sätt fick längre "on scen" perioder. Inget finns beskrivet hurvida traumafallen skilljer sig åt. Paramedics larmas på de svårast skadade.
Annars tror jag att boken beskriver verkligheten bra och att samma svar hade angivits om det varit sjuksköterskor inom ambulans som besvarat frågorna.
Tack för svaret Novisen!
Det är främst av den här anledningen jag valde att arbeta med just den här frågan, då det verkar som om många befintliga inriktar sig mycket blint statistiskt och inte tar i relevans viktiga praktiska delar.
Angående försöket i Edinburg skriver är väl resultatet av den undersökningen att för de som överlever så klarar de sig ganska mycket bättre ifall det var paramedics snarare än EMT's som hade utfört första omhändertagandet?
Tack i alla fall, det där en sak som jag definitivt ska nämna i uppsatsen. Tror du att man kan hitta någon form av statistik vilka som larmas på vilka larm? Alltid bra att få en källa på det..
Det är främst av den här anledningen jag valde att arbeta med just den här frågan, då det verkar som om många befintliga inriktar sig mycket blint statistiskt och inte tar i relevans viktiga praktiska delar.
Angående försöket i Edinburg skriver är väl resultatet av den undersökningen att för de som överlever så klarar de sig ganska mycket bättre ifall det var paramedics snarare än EMT's som hade utfört första omhändertagandet?
Tack i alla fall, det där en sak som jag definitivt ska nämna i uppsatsen. Tror du att man kan hitta någon form av statistik vilka som larmas på vilka larm? Alltid bra att få en källa på det..
Fiffigt?
Hej Wernvik! Onekligen är förmågan att improvisera och hitta alternativ imponerande i ambulanssjukvården.
Men vad är "BD Saline färdiga spolsprutor"? Det är bara läkemedel, som är godkända för injektionsbruk, som får ges som injektion. "Spolvätska" är avsedd för sårrengöring med mera och får absolut inte ges intravenöst! Är det möjigen koksaltinnehållande spolvätska i Dina färdiga sprutor??
Däremot kan nålsättning delegeras. En sådan nål måste inte alltid spolas igenom omedelbart. Den kan (nästan) alltid spolas upp av behörig personal senare när/om den behövs!
Men vad är "BD Saline färdiga spolsprutor"? Det är bara läkemedel, som är godkända för injektionsbruk, som får ges som injektion. "Spolvätska" är avsedd för sårrengöring med mera och får absolut inte ges intravenöst! Är det möjigen koksaltinnehållande spolvätska i Dina färdiga sprutor??
Däremot kan nålsättning delegeras. En sådan nål måste inte alltid spolas igenom omedelbart. Den kan (nästan) alltid spolas upp av behörig personal senare när/om den behövs!
Re: Fiffigt?
BD Saline sprutor innehåller NaCl. Den får användas för att spola venflon men är inte registrerad som läkemedel. Den får bara användas till detta bruk. Inget annat men det är godkännt att spola nålar med och är inte läkemedelsklassat. Detta enligt den personal på BD som jag har varit i kontakt med. Några landsting provar det för närvarade. Priset ska vara ungeför detsamma som vanlig NaCl med spruta.Vox skrev:Hej Wernvik! Onekligen är förmågan att improvisera och hitta alternativ imponerande i ambulanssjukvården.
Men vad är "BD Saline färdiga spolsprutor"? Det är bara läkemedel, som är godkända för injektionsbruk, som får ges som injektion. "Spolvätska" är avsedd för sårrengöring med mera och får absolut inte ges intravenöst! Är det möjigen koksaltinnehållande spolvätska i Dina färdiga sprutor??
Däremot kan nålsättning delegeras. En sådan nål måste inte alltid spolas igenom omedelbart. Den kan (nästan) alltid spolas upp av behörig personal senare när/om den behövs!