Ambulanshelikopter för ökad trygghet

[Newsmaster]

<B>Allt fler patienten i Landstinget Gävleborg föreslås få tillgång till prehospital akutsjukvård än idag. Det kan ske om en ambulanshelikopter köps in samtidigt som antalet ambulanser blir färre.
– Utredningen visar på intressanta möjligheter för att öka kvaliteten och minska insatstiderna. Den tyder på att tryggheten för länsborna går att öka ytterligare, säger landstingsdirektör Svante Lönnbark i ett pressmeddelande.</B>

Nyligen fick landstingsstyrelsen ta del av den utredning, utförd av brandingenjör Jan Bejrum, fd räddningschef, Räddningstjänsten Gotland, som kommer att utgöra en viktig del i förändringen av länets ambulanssjukvård. Utredningens mål är ökad trygghet för patienterna och det kan nås dels genom att styra resurserna dit de behövs som mest och dels genom att renodla ambulansens uppdrag.

Utredningen föreslår att en ambulanshelikopter köps in och placeras i Bollnäs. Helikoptern gör att ambulanssjukvården når fler länsbor snabbare än idag. Idag nås 97,4 procent av länsborna inom 30 minuter. Den siffran ökar till 99,2% i utredningens förslag vilket blir en förbättring för 4 800 länsbor. Helikoptern är i bruk dygnet runt, den kan flyga även i dåligt väder och kan landa i princip överallt.
– Alla i akut behov av vård ska få den så snabbt som möjligt. Här kan helikoptern spela en viktig roll, säger ambulanschef Peter Bergh.

Vidare föreslås att ambulanssjukvården endast ska ha dygnsambulanser i bruk, vid sidan av ambulanshelikoptern. Antalet dygnsambulanser föreslås bli 15 stycken, vilket är tre fordon färre än idag. Dessutom föreslås att alla 8 dagambulanser och 2 akutbilar läggs ner.
– Att ha en ambulans på orten upplevs så klart som en trygghet. Men det viktiga är inte hur många ambulanser vi har utan hur vi använder dem, säger Svante Lönnbark.
– Vi har ambulanser som inte är optimalt placerade, t.ex. Ramsjö. De används lite på orten och utför istället andra uppdrag på andra håll i länet, säger Peter Bergh.

Utredningen föreslår också att ambulanssjukvårdens uppdrag att rädda liv görs tydligare. Det innebär bland annat att alla sjuktransporter läggs ut på entreprenad. Det gäller även en del av de transporter som kräver medicinsk tillsyn. Transporterna binder dagligen 2/3 av ambulanserna.
– Det är inte rimligt att vi har fullt utrustade ambulanser till transporter. De ska användas till att rädda liv, inget annat, säger Svante Lönnbark.

Utredningen föreslår också att kompetensnivån i ambulanserna höjs. Det finns redan en sjuksköterska i varje ambulans där läkemedel ska kunna ges, men utredningen vill trots det öka nivån till minst en sjuksköterska med specialistutbildning i varje ambulans. Ett första steg i den riktningen kan tas om de anestesisjuksköterskor som idag fungerar som resursperson till ambulanssjukvården eller som bemannar akutbilarna ingår i de ordinarie ambulansbesättningarna.
– En ökad kompetens gör även att ambulanspersonalen kan samarbeta mer med t.ex. hemsjukvården och akutmottagningarna under lågtrafikperioder, säger Peter Bergh.

Utredningen innebär minskade kostnader för ambulanssjukvården med cirka 11 miljoner kronor per år. Om några uppsägningar är att vänta är oklart eftersom den nya arbetstidslagen ökar behovet av nya rekryteringar. Utredningen ska nu användas för att ta fram ett förslag om förändringar inom ambulanssjukvården. Förslaget väntas bli klart under hösten.

Fotnot: Utredningen finns att läsa på Landstinget Gävleborgs webbplats, http://www.lg.se/templates/Page.aspx?id=10849