Varje år orsakar skador till följd av trauma en förlust av fler yrkesverksamma år än cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Det är ocks å den vanligaste orsaken till död bland de som är under 45 år. Traumav ården i Sverige är ordentligt decentraliserad. I m ånga länder har man förbättrat traumaoffrens möjligheter till överlevnad och livskvalitet genom att centralisera v ården och förbättra transporten för dessa.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har ett regionansvar för specialistv ård i m ånga landsting och med stora avst ånd. I fyra år har Akademiska bedrivit flygande intensivv ård. En verksamhet som hela tiden växer och som numera blivit klassad som riksspecialitet av Socialstyrelsen. En av fyra hörnpelare i verksamheten är just riksspecialiteten i intensivv årdstransporter, vilket innebär att uppsalateamet flyger patienter mellan sjukhus i nästan hela landet. Flygningar som kan spänna över hela Skandinavien.

Teamet har flugit till allt fr ån Köpenhamn i söder, Bergen i väster, Helsingfors i öster och Gällivare i norr. En flygning mellan Uppsala och Lund tar mindre än tv å timmar, men tidsfaktorn är i detta sammanhang inte det mest väsentliga.
- Förr var det mycket viktigt när patienten anlände till regionsjukhuset. Idag diskuterar vi mer om när och hur regionsjukhusets kompetens möter patienten, säger överläkare Björn Svensson.

Kompetens och säkerhet är ledstjärnan i verksamheten. Kraven p å utbildning och erfarenhet hos sjukv årdspersonalen är b åde omfattande och tuffa. Ett begränsat antal m ång årigt erfarna anestesiologer tillsammans med ett lika begränsat och erfaret antal anestesi- och intensivv årdssjuksköterskor utgör sjukv årdens del i teamet. Samtliga har f ått genomg å en mängd kurser som krävs för att garantera den medicinska säkerheten. Det finns heller ingen risk att personalen skulle tappa n ågon erfarenhet. Alla arbetar i regionsjukhusets avancerade v ård mellan uppdragen och följer därför med i den ständiga utveckling som sker.
- Egentligen är v årt stora problem att sprida kunskap om vad vi kan utföra. M ånga läkare, som ansvarar för patienterna p å de mindre sjukhusen, lever i föreställningen om hur ambulanstransporter s åg ut under kandidattiden och därför kanske de inte alltid tänker p å vilka stora möjligheter vi har att tidigt, snabbt och säkert flytta intensivv årdskrävande patienter.

Intensivv årdsteamet kompletterar ocks å ambulanssjukv ården i hela Uppsala län. Detta är den tredje hörnstenen i verksamheten. Den är under utökning och kommer vid årsskiftet att omfatta larmservice inom 5 minuter alla dagar mellan kl 07 och 19. En standardiserad larmplan är framtagen och vägleder SOS Alarm om vilka fall teamet skall skickas p å direkt, respektive vilka fall som läkaren skall kontaktas för ett avgörande.

Teamet har en central roll när det gäller ledningsfunktion p å större olycks- eller katastrofplats. I dessa lägen blir den flygande doktorn ledningsläkare, medan helikoptern flyger tillbaka och hämtar ytterligare en läkare som antingen kan agera som transportläkare eller överta ledningsfunktionen.
- Vinsten med detta systemet är att v åra flygande läkare har utbildning som ledningsläkare, men framförallt ocks å stor erfarenhet av att arbeta i olycksplatsmiljö, förklarar Björn Svensson.

Räddningstjänsten i Uppsala uppskattar ocks å möjligheten att snabbt f å fram rätt kompetens där den behövs och använder därför helikoptern för räddningsinsatser, livräddning och brandbekämpning. Detta är den fjärde och minsta hörnstenen i verksamheten.

Räddningsflygningarna är ett sätt att förbättra finansieringen och de f år inte p åverka sjukv årdsdelen i verksamheten. Det är alltid läkaren som bedömer och prioriterar vad helikoptern f år användas till och tillgängligheten är mycket hög.
- V år statistik visar att 91% procent av de uppdrag vi blir kallade till kan vi utföra. De andra har vi f ått tacka nej till p å grund av att vi varit upptagna med annat uppdrag eller i mycket sällsynta fall har ogynnsamt väder stoppat oss. Medicinska skäl har aldrig stoppat oss, men vid n ågot enstaka tillfälle har vi flugit ut thorax- eller kärlkirurger som f ått operera p å avlämnande sjukhus innan transport.

S å fort flygande intensivv ård diskuteras lyfts det alltid fram att det kostar väldigt mycket. Sällan utg år man fr ån vilka vinster det ger. Kanske är det först åeligt. Det är inte lätt att sätta prislapp p å vad överlevnad, livskvalitet, yrkesverksamma år, trygghet och säkerhet f år kosta. Uppsalaverksamheten kostar mycket, cirka 13,5 miljoner per år, men den ger ocks å stora vinster. Hur stora skall man försöka presentera genom en hälsoekonomisk studie som kommer att presenteras senare i år.

Akademiska sjukhuset finansierar själva hela verksamheten. Det ställer krav p å att intäkter m åste genereras. Därför har verksamheten fyra hörnpelare att vila p å. Avsändande sjukhus i regionen betalar vid transport och sjukhus ute i landet gör likadant när de använder resursen. Landstinget i Uppsala län betalar för de akuta ambulansflygningarna och räddningstjänsten betalar för att f å använda helikoptern. Tillsammans ger detta nästan täckning för hela kostnaden.
- Än s å länge skjuter sjukhuset till n ågra miljoner, men d å har vi inte räknat med vad det innebär att vi f år fler regionpatienter till v årt sjukhus. Oavsett kostnaden är änd å det mest väsentliga vad vi kan tillföra intensivv ården i stora delar av Sverige, säger Björn Svensson.

Text: KENNETH KARLSSON
Foto: PATRICK PERSSON

Flygande intensivv årdsrum

Helikoptern i Uppsala är vald efter samma höga krav som ställs p å intensivv ården. Säkerhet, tillgänglighet och kompetens är ledstjärnan. D åligt väder stoppar vanliga ambulanshelikoptrar, medan uppsalahelikoptern tryggt flyger vidare p å sina instrument. En förutsättning om man skall kunna betjäna hela landet.

Sjukv årdskabinen är utrustad som ett intensivv årdsrum där man kommer åt hela patienten under flygning. All utrustning som krävs för avancerad intensivv ård kan tas med. Till och med kan viktiga blodanalyser tas med det lilla portabla laboratoriet och respiratorn är s å avancerad att man kan ge konstgjord andning till en liten mus om nu detta skulle krävas.

Sikorsky S 76 heter helikoptern som används i Uppsala och den kallas av fackfolk inte helt oväntat för ambulanshelikoptrarnas Rolls-Royce. Prestandan är imponerande. Redan i början av 80-talet började denna helikopter göra sig känd som en snabb och bekväm ambulanshelikopter. Framg ångarna har sedan dess bara ökat. Anledningarna är m ånga, men det som framförallt skiljer S 76:an fr ån andra helikoptrar i samma klass är farten.
- Marschfarten ligger nära 300 km/timme. Detta tillsammans med en räckvidd p å upp till 80 mil innebär att fler uppdrag kan genomföras och förhoppningsvis kan fler människor räddas än med en l ångsammare helikopter, berättar Michael åkerlund, chefspilot hos Norrlandsflyg.

Sjukv årdskabinen är ett intensivv årdsrum i miniatyr. Här finns all den utrustning som krävs för att ge en avancerad v ård. Sjukv ården följer flygarnas dubblerade tänkande och följaktligen är ocks å all medicinsk utrustning minst dubblerad. Tre stycken sjukv årdspersonal kan följa med och speciellt vid kuvöstransporter används detta. D å åker barnläkare, barnsköterska och helikoptersköterska med. Helikoptersköterskans roll vid dessa uppdrag är främst att hjälpa till med utrustningen. Även om sjukv årdskabinen förefaller liten är den i helikoptersammanhang mycket stor.

I Norge, som är ett stort land när det gäller helikopterambulans, används mestadels sm å maskiner där endast främre delen av patienten är åtkomlig för läkaren eller sköterskan. Här blir behandlingsstrategin annorlunda. Det gäller att stabilisera innan start och händer n ågot allvarligt under flygning m åste helikoptern landa, patienten tas ut och behandling ges utanför helikoptern. I uppsalahelikoptern är det tvärtom.
- Vi har aldrig varit med om att behöva landa för n ågon medicinsk behandling. Tvärtom vill läkarna ha in patienten i helikoptern s å fort som möjligt, för det är ju här all den avancerade utrustningen finns, säger Michael åkerlund.

Det finns nästan igen begränsning p å vilken form av intensivv ård som kan ges i sjukv årdskabinen. Ett samarbete har inletts med S:t Görans barnsjukhus. Uppsalahelikoptern flyger barn som m åste v årdas i en avancerad lungmaskin där blodet syresätts utanför kroppen. I basutrustningen ing år en mängd övervakningsutrustningen, andningshjälpmedel av senaste modell och till och med behöver andningsluft aldrig medföras i gasflaskor. Den tillverkas av tv å kompressorer.

Golvet i kabinen är, till skillnad fr ån andra helikoptrar i samma klass, plant även under flygning. S 76:an har en rotor som lutar i stället för att hela helikoptern lutar vid flygning. Det här är inte helt oväsentligt vid transport av skallskadade. Även bullret, b åde utvändigt och invändigt, h ålls p å lägsta möjliga niv å. L ågt yttre buller är speciellt viktigt vid flygningar i tätbebyggda omr åden och det inre bullret p åverkar sm åttingarna i kuvösen.
- Om jag fick välja ut världens bästa ambulanshelikopter, skulle jag inte behöva fundera s å länge. Det är utan tvekan S 76:an som f år denna utmärkelse, säger en stolt Michael åkerlund.

Text: KENNETH KARLSSON
Foto: PATRICK PERSSON