Medi-Heli startades i Helsingfors 1992. N ågra läkare ans åg att det vore väsentligt att ha en helikopter med läkare som resurs i utryckningsstyrkan. Statliga lotteribolaget gick in som sponsor och st år sedan starten för 60 procent av kostnaderna. Ett statligt oljebolag är en annan storsponsor, därtill donerar b åde företag och privatpersoner pengar. Räddningstjänsten ska st å för tio procent av kostnaderna, vilket är det samma som att man bidrar med personal.
Medi-Helis framtid hänger varje år p å om tipsbolaget fortsätter skjuta till pengar. Det har man gjort hittills och 1998 dök Medi-Helis andra helikopter upp i åbo.

Helikoptern är stationerad p å flygplatsen i åbo, Jourstyrkan med en pilot, en läkare och en flygassistent h åller till 50 meter fr ån plattan. Helikoptern är i luften n ågra minuter efter larm.
- För folk p å öar i skärg ården kan det ta tre timmar innan ambulansen kommer. Vi är där p å en kvart. Men de flesta uppgifterna har vi p å fastlandet, kanske 75 procent av larmen. Där är ambulansen m ånga g ånger snabbare, men poängen är att man kan behöva en läkare, säger läkaren Timo Miettinen.
Han jobbar halvtid som anestesiläkare p å lasarettet i åbo, halvtid hos Medi-Heli. Ytterligare sex läkare är engagerade i projektet, de har jobbet som extraknäck p å ledig tid.
- Det här är inte bättre betalt, men det är en helt annan grej och jag vill fortsätta med det. Vi ger bättre service till folk och framförallt n år vi alla människor inom larmomr ådet.

Timo Miettinen ser fler fördelar med att en läkare är placerad i jour vid flygplatsen. Han n år inte bara patienten snabbare, han n år ocks å telefonen snabbare.
- Ibland kanske vi inte är p å olycksplatsen, men räddningstjänsten som är p å plats behöver läkarr åd. Tidigare ringde de lasarettet och kunde ha problem att omg ående f å tag i en läkare. Här kan de alltid n å en läkare direkt.
Medi-Heli i åbo har tre-fyra larm per dygn. Bröstsmärtor/hjärtattack är vanligaste larmorsaken. Helikoptern jobbar normalt inom en tiomilsradie, den behöver en yta p å 20 g ånger 20 meter för att landa.
- Men p å vintern kan vi inte g å utanför kusten med helikoptern. D å f år vi i s å fall samarbeta med gränsbevakningens superpumor, säger Tomi Varjonen.
Han är en av fem anställda vid räddningstjänsten som numera är stationerad vid helikopterstyrkan som flygassistent. Att bidra med fem anställda är räddningstjänstens del av avtalet. Totalt kostar helikoptertjänsten i åbo 10 miljoner mark om året.

Inom räddningstjänsten är man positiv till Medi-Heli, men ser samtidigt en annan risk.
- Medi-Heli behöver inte kosta räddningstjänsten n ågot extra om man tar fem av de män vi redan har. Men det innebär samtidigt att vi förlorar fem man p å marken. Och det är problemet. Vi har redan blivit av med 15 man under de senaste åren, förlorar vi fler klarar vi inte v åra larm, säger brandmästare Reijo Salminen.

Per Larsson, journalist, Sirenen.

Artikeln är tidigare publicerad i Sirenen 1999;(1):18 och återges med tillst ånd.