Den prehospitala v ården i NSW är offentlig och helt under kontroll av "The Health Departement of NSW". The Ambulance Service of NSW är en egen sub-avdelning av den statliga administrationen.

NSW (en australiensisk delstat) är ett geografiskt omr åde ungefär dubbelt s å stort som Sverige till ytan. Befolkningen är mestadels koncentrerad till Sydney som har närmare 5 miljoner inv ånare. Hela NSW har ungefär 6 ½ miljoner inv ånare som är spridda mest längs kusten som är omkring 1000 km l ång. Inlandet är glesbefolkat och orsakar ett stort problem för regeringen när det gäller snabb medicinsk behandling prehospitalt s åväl som hospitalt.

De bl å punkterna är ambulansstationer. Sydney som är märkt med en punkt har 55 stationer.

The Ambulance Service of NSW har allts å ett stort omr åde att täcka. Vi har ungefär 2500 Ambulance Officers varav runt 200 har intensivv årdskvalifikation (Paramedics). Vi har specialistutbildad personal i räddningstjänst, motorcykeltjänst, flygambulans, ambulansb åt och snöomr ådestjänst. (Vi har faktiskt en Hägglunds bandvagn.)

I Sydney City finns dagtid 3 motorcykelburna Paramedics. Dessa tar sig genom trafikstockningar och p åbörjar behandling innan transportbil n år fram. Ambulansfordonen i Sydney är annars uppdelade i "Primary Care" och "Intensive Care". En intensivv årdsambulans med 2 Paramedics täcker ett omr åde av 3-4 ambulansstationer med "vanliga ambulanser". Responstid i Sydney h ålls oftast under 7 minuter. Ambulanspersonalen f år, om intensivv ård krävs, avgöra om det är bäst att vänta p å platsen p å Paramedics eller att transportera till sjukhus för behandling. Tid till behandling avgör.

Responstiderna p å landsbygden är naturligtvis mycket längre och nästan alla Paramedics befinner sig i Sydney. Landsortsbefolkningen f år oftast inte tillg ång till prehospital ALS och intensivv ård. Jag har själv varit stationerad p å landsbygden och har varit med om flera akutkörningar p å över en timme innan patienten kunnat n ås. Vi har flygambulans som transporterar fr ån landsortssjukhus till Sydney. Räddningshelikopterverksamheten befinner sig ocks å under utveckling. De som finns är mycket effektiva men kan inte täcka inlandet fort nog.

Utbildningen i Prehospital sjukv ård i NSW har tills för n ågra f å år sedan varit helt internt hanterad av The Ambulance Service of NSW. Vi har 5 kvalifikationsniv åer fr ån "probationer" till "Intensive Care Paramedic" Utbildning till Paramedic har traditionellt tagit minst 5 år och inneh ållit praktik i operationssal, fältpraktik och teori i ungefär lika proportioner.

Precis som i Sverige g år vi just nu igenom stora förändringar inom utbildningen. Universitetsutbildning till minst Dip. Health Sc. krävs nu för fullgod anställning. Man kan även avancera till Bachelor of Health Science (Pre-Hosp. Intensive Care). Dessa kurser kan hittills kombineras med "probationer" anställning.

I och med introduktionen av universitetsutbildning krävs nu minst 6 år för att n å Paramedic niv å. (3 år p å Universitet följt av minst 3 år praktik p å anestesi och i fält.) En skillnad mellan svensk och australiensisk prehospital utbildning är att man i Australien separerat sjuksköterskeutbildningen och den prehospitala utbildningen. Det anses här att man inom ambulansverksamheten behöver större kompetens i diagnostik och akutbehandling än vad som normalt krävs för sjuksköterskor (i Australien). Det var ocks å uppenbart för mig när jag besökte ambulansorganisationerna i Göteborgsomr ådet för tre år sedan att svenska anestesisjuksköterskor har större förm åga att arbeta självständigt än vad deras australiensiska kollegor har. Där liknar den svenska anestesisjuksköterskekompetensen mer den av Intensive Care Paramedic i Australien.