Här kommer en liten summering fr ån snökaoset i Gävle den 4-13 december 1998.
För min del fick jag och kollegan H åkan en l ångkörning fr ån Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) till Hudiksvall - en resa som tog 10 timmar att genomföra! I full snöstorm, med en sikt p å 100 m och plogbilar i skytteltrafik.

Under lördagen tilltog snöandet, med snömängder p å upp till 150 cm p å vissa ställen. Polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukv ården kom ingenstans och kunde inget göra - det var för mycket snö. Behovet av bandvagnar var stort. Under söndagen begärde därför Räddningstjänsten i Gävle hjälp fr ån I13 i Falun. P å söndag eftermiddag anlände s å bandvagnarna och utrustades för sitt ändam ål. Det var verkligen annorlunda att åka bandvagn högt uppe p å snön! I höjd med biltaken svepte vi fram över alla tänkbara hinder. Problemet var att det tog lika l ång tid för alla uppdrag - prio 1 som för prio 3. Dessutom när man klev ur bandvagnen, s å sjönk man ned till brösthöjd i snön. Under dessa dagar hade jag INGEN patient som klagade över komforten (det skakar och bullrar VÄLDIGT).
Under slutet av veckan byttes s å I 13:s personal ut mot personal fr ån S1 fr ån Enköping.

Det fanns dessutom tre helikoptrar till förfogande, som bland annat utförde en transport till UAS, samt hämtade en gravid kvinna med värkar.

Under söndagsnatten blev ett t åg stillast ående en bit söder om Gävle. Utan ström blev det kallt och mörkt, s å runt midnatt åkte jag, en kollega, en brandman samt en bandvagnsförare ut för att ge stöd och se till att ingen for illa. Det var m ånga barn med p å t åget. Tyvärr körde bandvagnen fast i snön! S å vi fick g å cirka 3 km i full snöstorm, innan vi hittade t åget - det var en ordentlig genomkörare (pust!). Väl framme konstaterades det att alla m ådde ganska bra. Under tiden hade ett lok anlänt och bogsering mot Gävle kunde d å ske. I Gävle öppnades en lokal där polisen registrerade alla passagerare, vilka hade blivit tilldelade 50 stycken sängplatser p å sjukhuset: Barnfamiljer och äldre prioriterades, dessa fick åka bandvagn till sjukhuset under natten. Detta var en tidsödande procedur, d å avst åndet var ganska l ångt. De som bodde i Gävle blev s å sm åningom hemskjutsade och övriga blev inkvarterade p å hotell.

Som kuriosa kan berättas följande: Undertecknad fick en prio 1; akut buk. Patienten var mycket p åverkad och hade mycket ont. Patienten togs in i bandvagnen och vi "skakade" mot akuten. Väl framme var patienten besvärsfri - det visade sig att det var en njursten som hade skakats loss under resan"¦!

När detta skrivs, söndagen den 20 december, s å har det töat ett par dagar och snöhöjden är numera översk ådlig. Det var ett par omtumlande arbetsdagar som vi fick uppleva och säkert inte kommer att f å uppleva igen!

Ett stort tack till all personal som ställt upp p å ett föredömligt sätt!

Per Hansson
Ambulanssjukv årdare
Ambulanssjukv ården Gästrikland