TYLÖSAND (A/F) den 4 september 2001
Claes T. Björnram, sjukhuspräst vid Kärnsjukhuset i Skövde.

Mycket spännande timme som satte fokus p å att ambulanssjukv ård är s å mycket mera än bara tekniska och medicinska åtgärder. Anteckningarna ser torra ut men detta var engagerande och tankeväckande.

Etik ­ överbyggnaden, p åverkar v åra handlingar.
Moral ­ handlingsmönstret, konsekvenserna av etiken.

Teleologisk etik ­ konsekvensetik ­ m ålet är viktigare än vägen.
Deontologisk etik ­ pliktetik ­ vad bör göras?
Ontologisk etik ­ handlingen ­ vilket blir bäst?

Humanistisk människosyn m åste finnas hos oss alla i v ården. Den handlar om mötet mellan "jag" och "du". Alla människor har lika värde, egenvärde, integritet, autonomi. V årdpersonal riskerar ofta att inkräkta p å patientens integritet ­ g å försiktigt fram. S å här vill vi egentligen alla vara men - vi har mer eller mindre inslag av:
Teknokratisk människosyn ­ utbytbar del av ett system.
Deterministisk människosyn ­ n ågon/n ågot gör mina val.
Narcissistisk människosyn ­ jag är viktigast, du är ett medel.
Eko-biologisk människosyn ­ människor och djur har samma värde.
Eko-fascism ­ den starkes rätt att leva.

Deskriptiv etik lyfter fram och beskriver värderingar.
Normativ etik tar ställning och vägleder i värderingsfr ågor.
Metaetik analyserar ord, begrepp och deras innebörd.

Ledare ­ en person som andra vill följa. En chef är tillsatt "uppifr ån".
Ledaren definierar själv ramar och förutsättningar i samspel med medarbetarna. I mötet med patienten är vi alla ledare och v åra ramar är väldigt vida, men förutsättningar i mötet mellan oss och patienten m åste alltid utg å fr ån patientens behov och egna förutsättningar. Ett mycket exempel är att det kanske är viktigare att h ålla handen i 5 minuter i stället för att direkt p åbörja den medicinska behandlingen som att sätta n ål etc.

Vi kommunicerar:
Symboliskt ­ kläder, smycken, make-up, bil, bostad, revir
Verbalt ­ röstläge, ordval, jargong
Icke verbalt ­ kroppsspr åk, beröring, ögonkontakt, kroppsh ållning

Paneldiskussion om etik i ambulanssjukv ård.
Moderator Johan Kling, ambulanssjuksköterska i Alings ås.
Per Hassling, brandman och ambulanssjukv årdare i Göteborg.
Claes T. Björnram.
Jan-Erik L ångström, ambulanssjukv årdare i Varberg.
Ralf Larsson, ambulanssjuksköterska i Varberg.
samt den intresserade publiken.

Alltid ett möte mellan v årdare och patient, p åverkar det senare förloppet. Ett d åligt möte kan ge l ångvariga problem. 90% av fallen som tas upp i patientnämnden i Halland gäller bristande kommunikation.

"Ingen åtgärd" ­ finns det egentligen i ambulanssjukv ård???

Ambulanssjukv ården kan inte lösa alla situationer, m åste acceptera att vissa problem lämnas olösta, vi kan ofta bara p åbörja en resa i rätt riktning, konkret och symboliskt.

Etiken styr oss rätt. Vi v årdar den hotfulle missbrukaren trots att vi tänker tanken att "tappa" honom i gatan. Det är okey att tänka det, men vi gör det ju inte.

Man lär sig av äldre kollegor. Stor personalomsättning gör att tv å oerfarna kan hamna i samma ambulans - vem lär man sig av d å???

Vi har ofta fokus p å akuta situationer men m åste även vara proffs p å att t.ex. "övertala" ett ovilligt barn att följa med eller att acceptera en behandling utan att inkräkta p å integriteten. Nallen, kaninen kan vara en mycket god medarbetare.

Möten efter åt med anhöriga till t.ex. en avliden patient ska ledas av n ågon som st år utanför som inte var med i situationen fr ån början. Ett uppföljningssamtal kan och bör ambulanspersonalen vara med om. Behövs det mer tar t.ex. sjukhuskyrkan hand om det.