TYLÖSAND (A/F) den 3 september 2001
Per- åke Nilsson, Socialstyrelsens enhet för katastrof- och beredskapsplanering, redogör för framtida ledningssamverkan mellan samverkande myndigheter med hjälp av ledningssystemet SWEDE.
Det är viktigt att alla inblandade talar samma spr åk, använder samma termer, och att en säker överföring av information kan ske. Bland annat kommer SWEDE att kunna samla information fr ån en incidentdatabas i vilken alla p åg ående prehospitala sjukv årdsinsatser lagras och fr ån en resursdatabas i vilken sjukv årdens disponibla resurser kontinuerligt uppdateras av respektive sjukhus. Utifr ån denna samlade information kan lokala och centrala katastrofledningsgrupper leda och samordna resurser p å ett effektivt sätt. Genom SWEDE f år sjukhusen kontinuerlig information om alla patienter som kan tänkas anlända och realtidsinformation om tillst ånd och insatta åtgärder.
SWEDE är i provdrift i Östergötland, Västmanland och Stockholm. Systemet är komplext och inte helt lätt att sätta sig in i.
Mer info finns p å www.sos.se under Hälsa&sjukv ård, Beredskap.
Den återst ående fjärde huvudsponsorn presenterar sig:
Fredrik Sandström, Boehringer-Ingelheim, redovisar lite data fr ån ASSENT 3 som publicerades häromdagen. L ågmolekylärt heparin i kombination med full dos TNK-tpA, specialitetsnamn Metalyse, förefaller vara en effektiv behandling med relativt l åg risk för blödningskomplikationer. ASSENT 3+ undersöker för närvarande behandlingens effektivitet i prehospital miljö. Metalyse-förpackningen förevisas: sterilt vatten i mycket lätthanterlig spruta som knäpps fast p å flaskan med torrsubstans och blandas. Enkelt, snabbt och mycket liten risk för spill av de dyra dropparna.
Anders Ersson, intensivv årdsöverläkare p å UMAS i Malmö, uppmanar oss att inte slösa med patientens tid. Hälften av alla traumadödsfall sker p å olycksplatsen eller under transport. Omhändertagandet i akutrummet är numera ofta väl styrt och ganska effektivt. P å olyckplats och under transport är det sv årare att åstadkomma en optimal organisation av omhändertagandet. Det är sv årt att f å alla olika kategorier av personer p å en olyckplats att jobba smidigt tillsammans, mycket tid g år åt till icke-medicinskt arbete.
Det vetenskapliga underlaget för vad som är en bra prehospital behandling av traumafall är bristfälligt. Det är sv årt att jämföra olika studier p.g.a. att de gjorts inom olika ambulanssystem, olika tidsintervall och med olika skadepanorama. Därmed är det även sv årt eller omöjligt att ange den lämpligaste utbildningen och kompetensniv ån.
Det verkar änd å lämpligt att prioritera personal- och patientsäkerhet samt minimera tidsförlusterna genom att bara utföra adekvata insatser. Avancerad losstagning ("ATLS för räddningsteamet" ungefär) syftar till detta genom: 1-säkert läge?, 2-"läs"olyckan,
3-triage/prioritering, 4-undersökning och stabilisering enligt PHTLS, 5-immobilisering under ABC-kontroll, 6-losstagning och transport.
Jonas Holst, samma enhet p å Socialstyrelsen som Per- åke Nilsson.
Nationellt program för taktisk losstagning är p å g ång. Tre dagars utbildning, gemensam för brandmän, ambulanspersonal och övriga medverkande. Medicinsk personal förutsätts dessförinnan ha g ått PHTLS eller motsvarande. Inneh ållet är bl.a. kinematik (om rörelseenergi och dess följder), säkerhetssystem (krockkuddar etc), räddningstjänstorganisation samt praktik och samverkan. Förslag till kursplan finns. FLISA fortsätter driva fr ågan i samr åd med Socialstyrelsen och Räddningsverket. Det färdiga utbildningsmaterialet kommer att säljas till självkostnadspris.
Hasse Svensson, brandmästare i Höganäs.
Taktisk losstagning "avlägsna fordonet fr ån människan". Gyllene timmen - helst ännu kortare samtidigt som omhändertagandet förbättras. Självskydd en skadad medlem av teamet stjäl tid fr ån patienten. Arbetsomr ådet bara sjukv ård och klippning/losstagning inom det omedelbara skadeomr ådet. Organisation av brandstyrkan: 1-leder arbetet, 2-säkerhetsman, 3-verktygsman, 4 och 5-arbetar med verktygen.
Säkra olyckan - Läs olyckan Prioritera.
Moderna bilar kräver moderna klippverktyg, de är h årda att klippa sönder. Ofta sv årt att komma in p.g.a. bra l ås, automatisk l åsning vid färd, lamellglas i alla rutor etc. Skydda patienten mot splitter med byggplast och vid behov värmefläkt under. Ta bort hela taket skapa volym för sjukv ård och utlyftning. Medicinsk klippning följer PHTLS, syftet är att skapa utrymme för v ård. Flödesschema finns för olika situationer.
Leif Karlborg, legendarisk entusiast inom Svenska Livräddningssällskapet.
P å badstränderna kring Halmstad, vid Apelviken i Varberg, Tofta p å Gotland samt vid Ystad och Falsterbo finns livräddare som utbildats p å livräddarskolan i Halmstad. Unga entusiaster som betalar sin utbildning själva och satsar en stor del av sommaren i utbyte mot kost och logi bevakar stränderna i intimt samarbete med SOS Alarm, ambulanssjukv ård, polis och räddningstjänst.
Fr ån bevakningstornen spanas stranden av kontinuerligt och resurserna best år av b åtar, terrängg ående "strandambulanser" samt för Halmstads del 18 livräddare per dag som bevakar Tylösand, Tylöbäck, södra och norra Frösakull, Ringenäs och Vilshärad. Ompl åstring av sm åblessyrer samt eftersök av borttappade barn är vanliga uppdrag. Förebyggande åtgärder och information har hög prioritet.
Dagens sista programpunkt är mingel och middagsbuffe i nära samarbete med utställarna, l åter intressant. I skrivande stund har detta inte ens börjat. Väl mött i morgon.
Tomas Markebo