KARLSTAD (A/F) den 24 september -99
I dagarna tre (22-24 september) har FLISA/SRAG-konferensen p åg ått vid Karlstad universitet, i samarbete med arrangören, Landstinget i Värmland (LiV). Under onsdagen och torsdagen presenterades produktnyheter i mässhallen av ett antal leverantörer inom den prehospitala akutsjukv ården. Konferensen hade cirka 500 besökare. Här nedan följer en kort redogörelse av dess inneh åll.

Dag 1

Konferensen öppnades av landstingsr ådet Berit Högman (s).

Därefter berättade beredskapsläkare Jonas Holst om hur ambulanssjukv ården, Landstinget i Värmland är organiserad. Värmland karaktäriseras av stora omr åden med glesbygd, med minskande befolkning och tilltagande andel äldre. Befolkningskoncentrationen ligger främst i söder - längs Vänern.

Hälso- och sjukv ården genomg år för närvarande en betydande analys av sin verksamhet, med syfte att skapa en rationell och välfungerande hälso- och sjukv ård. Ambulanssjukv ården deltar som en naturlig del i denna översyn.

Fr ån årsskiftet kommer ambulanssjukv ården att indelas i fem basenheter, best ående av en till fem ambulansstationer. Ledning och samordning av basenheterna kommer att ske genom en länsledningsgrupp, med bl a ansvar för budget. De olika ambulansstationerna kommer att ledas av en ambulanschef med ansvar för den dagliga operativa driften. Det medicinska ledningsansvaret kommer att vara knutet till en ambulansöverläkare - en per basenhet.

P åg ående projekt är utbildning av 38 ambulanssjukv årdare till sjuksköterska, förändrad ledningsstruktur, prehospitalt EKG, simuleringsprojekt, ledarskapsutbildning, PHTLS-utbildning och framtagande av policy för samverkan med räddningstjänst vid prio 1-larm.

P-O Ortgren, SOS Alarm, berättade om hur det har g ått med svenskt medicinskt index. Under 1998-1999 infördes indexet p å SOS-centralerna i Sverige. Införandet krävde en omfattande utbildningsinsats, men ocks å en relativt stor förändring av SOS-operatörernas arbetsmetoder. Det framkom att det ännu är för tidigt att presentera n ågot konkret resultat. Det p åg år för närvarande en studie som syftar till att jämföra det tidigare arbetssättet med det nya.

Björn Gustavsson, SOS Alarm, berättade om SOS Alarms kvalitetsarbete. SOS Alarms verksamhet stöds idag med hjälp av ett kvalitetssystem som är ISO-9001-certifierat. N ågra omr åden som kan framh ållas är att begreppet "kund" har klarlagts, processorientering har inletts och förändringsarbetet har utvecklats.

Jarl Bennis, SU/Mölndal, berättade att Europastandarden för ambulanser har efter åtta (!) års arbete i sommar accepterats av medlemsländerna.

Louise Stensnäs, Socialstyrelsen, presenterade den nya föreskriften ang ående läkemedelsbehandling av icke legitimerad ambulanspersonal, SOSFS 1999: 17. Hon redovisade ocks å uppgifter fr ån Socialstyrelsens kartläggning "Svensk ambulanssjukv ård 1998".

Om SRAG och dess framtid berättade ordförande Björn Strömberg om. Fr ågor som SRAG kommer att arbeta med är bl a ambulanssjukv årdarens roll i framtiden, samverkan ambulans, polis och brand, sjukv årdslarm, bästa sammansättningen i ambulans respektive akutbil, enhetliga krav i landet p å kompetens, samma kunskapskontroller för delegeringar, nya läkemedel som behövs inom ambulanssjukv ården, arbeta för en bättre trafiksäkerhet - förarutbildning och larmanordningar, färg p å larmkläder samt verka som remissinstans för aktuella myndigheter.

FLISA:s ordförande Karl-Axel Ängqvist berättade om föreningen och framtiden.

Arbete inom ambulanssjukv ården - vad är det? Denna förstudie, beställd av Kommunal, redovisades av en av författarna, Björn Sjöström, fr ån Göteborgs universitet. Förstudien var en explorativ genomg ång av utmärkande inneh åll, organisation och utbildning. Förstudien följs av en huvudstudie som p åbörjas i höst. Därvid ska ambulanssjukv årdare och ambulanssjuksköterskor under yrkesutövning intensivstuderas. Ambulansöverläkare kommer att intervjuas och patienters erfarenheter av ambulanssjukv ård kommer att tas upp i intervjuer.
Metoden för huvudstudien kommer att vara en kvalitativ metod.

Dagen avslutades med middag p å Carlstad Conference Centre.

Dag 2

Per Örtenvall, SU/Sahlgrenska universitetssjukhuset, redovisade det p åg ående arbetet med revideringen av Socialstyrelsens allmänna r åd för medicinsk katastrofberedskap (SOSFS 1992: 5). Anledningen är att sedan de sju år som g ått sedan r åden publicerades, har hälso- och sjukv ården i Sverige genomg ått stora förändringar. Bl a har personal och v årdplatser försvunnit. Akutsjukhus har lagts ned.

Per- åke Nilsson, Socialstyrelsens Beredskapsenhet, redovisade det p åg ående arbetet med SWEDE, som avses att bli "sjukv årdens ledningssystem vid akuta sjukv årdsinsatser". SWEDE-systemet ska bl a omfatta ambulansdirigering och rapportering och uppföljning. Systemet ska utgöra ett stöd i den dagliga verksamheten för personal p å akutmottagningar och ambulanspersonal.

åsa Rydén-Gylling, TietoEnator, visade en demonstrator, dvs en kort beskrivning av SWEDE-systemet och dess upplägg.

Prehospital akutsjukv ård - vilka strategier ska vi välja? Detta resonerade Bo Brismar, Huddinge sjukhus, omkring. Bakgrunden är, som tidigare nämnts, att akutsjukhus har lagts ned. I dagsläget finns det ett 80-tal akutsjukhus - ett antal som ständigt minskar. Därför utreder för närvarande Socialstyrelsen detta omr åde. Utg ångspunkten är evidensbaserat, dvs vilka behov finns i verksamheten. Bo Brismar p åpekade att "prehospital v ård" som m ånga talar om, inte enbart handlar om ambulanssjukv ård. Prehospital v ård är all v ård som bedrivs utanför sjukhuset. Om man avser att tala om ambulanssjukv ården, är det begreppet "prehospital akutsjukv ård" man skall använda. Utredningen kommer att skickas p å remiss, och beräknas publiceras vid årsskiftet.

Mats Siljehult, MT Ambulans, berättade om Nordic - Baltic EMS Conference, som kommer att äga rum i Tallinn 26-28 Maj 2000. Eventuellt överskott fr ån konferensen kommer att tillfalla utvecklingen av ambulanssjukv ården i Baltikum. Mer information finns p å Internet (https://www.emerg-conf.lv/).

Ulf Pettersson, FOA, redovisade utredningen ang ående ett nytt, gemensamt landstäckande radiosystem, RAPS (Radio for Public Safety). Denna utredning rekommenderade den europeiska standarden TETRA. Flera länder i v år närhet har redan valt denna standard. Utredningen föresl år att en upphandling gör i form av en tjänsteupphandling. Kostnaden beräknas bli cirka 400-600 kronor per m ånad och användare.

Barbro Naroskyin, CAK och projektsekreterare för Socialstyrelsens ambulanshelikopterutredning, redovisade den 58:e (!) utredningen p å 20 år. Staten har nu meddelat att det inte blir n ågon mer utredning, och att den inte heller kommer att finansiera ett rikstäckande ambulanshelikopternät. Nu är det upptill landstingen att finansiera en utbyggnad av ambulanshelikoptersjukv ården. Barbro Naroskyin tror dock inte att sista ordet är sagt i denna fr åga.

I tvär kontrast till Sverige är Norge med sitt rikstäckande ambulanshelikopternät. Petter Øgar, fylkesläkare för Sogn och Fjordande, redovisade en aktuell utredning av luftambulansetjenesten i Norge, som upprättades 1988. I utredningen framkom bl a att Norge har en av världens bäst utbyggda ambulanshelikoptersystem, men att det bör göras en tydligare uppdelning mellan primär- och sekundäruppdrag, att säkerheten m åste förbättras och n ågra basers placering bör justeras.

Stig Holmberg, Svenska Cardiologföreningen, Göteborg, redovisade statistik fr ån hjärtstoppsregistret. Hjärtsjukdom drabbar cirka 10 000 patienter varje år. Hjärtsjukdomar st år för 67 procent av orsakerna till plötslig död utanför sjukhus.

Bror G årdelöf, ambulansöverläkare, Landstinget i Östergötland, diskuterade Chevrolet och bromsverkan. Som bekant har rapporterna varit m ånga, bl a fr ån Östergötland, om bristfälliga bromsar p å Chevroletambulanserna. Vägverkets utredning redovisades. Vägverket fann inga fel och har nu börjat tvivla p å uppgifterna fr ån Östergötland.

Per Wester, Norrlands universitetsjukhus, Ume å, redovisade de aktuella strategierna och dess tillämpning inom ambulanssjukv ården vid omhändertagande av misstänkta strokepatienter. Strokepatienterna är nästa grupp som ambulanssjukv ården kommer att behöva utarbeta v årdprogram för.

Stefan Kutzsche, Rikshospitalet, Oslo och NLA, Banak, berättade om syrgasbehandling och dess risker. Syrgastoxicitet har man känt till i över 200 år. Men klinisk betydelse fick den först för cirka 50 år sedan, d å man fann att nyfödda barn kunde bli blinda av för hög syrgashalt (retrolental fibroplasi). 100 procent syrgashalt under en längre tid kan leda till retrosternala smärtor och kramper. Därför bör ambulanssjukv ården utvärdera sina rutiner för syrgasbehandling.

Louis Riddez, Traumaenheten, Karolinska sjukhuset, Solna, redovisade sin forskning ang ående prehospital vätskebehandling. Denna visar att om vätska ges intravenöst försämras prognosen vid okontrollerad inre blödning. Anledningen är att blödningen kan avstanna spontant - en "plugg" bildas. När sedan vätska ges och blodtrycket ökar, börjar patienten blöda igen.
Faktorer som bör beaktas vid prehospital vätskebehandling är bl a tiden fr ån skada till kirurgisk behandling, typ av blödning samt patientens hemodynamiska tillst ånd. Dessutom är det av betydelse vilken vätska som används och med vilken hastighet den infunderas.

Dagen avslutades med middag och dans p å Sandgrund - med musik av Ludvikaambulansens stolthet "L-A Pearls" p å temat "Breaks are burning" and "Summer of 99".

Dag 3

Leif Svensson, Södersjukhuset, Stockholm, föreläste om prehospitala strategier vid bröstsmärtor. Dessa strategier finns sammanställda i v årdprogrammet "Akuta bröstsmärtor den första timmen" (finns att beställa via Leif Svensson under omr ådet "Utbildning" i Ambulansforum). Vid bröstsmärtor är det principen "Stay and Play" som gäller.
Leif Svensson redovisade ocks å försöket med prehospital trombolys i södra Stockholm. Detta startade 1993. Ambulanspersonalen tar upp anamnes och tar en snabbtest av markörerna myoglobin och Trop-T p å plats samt sänder ett fjärr-EKG till HIA p å SÖS. ASA (acetylsalicylsyra) är fortfarande det viktigaste (och billigaste) läkemedlet vis misstänkt hjärtinfarkt. Heparin ges i bolusdos (5000 IE/ml, 1 ml) samt R-TPA (trombolytika): första dosen ges under n ågra minuter, andra dosen ges efter 30 minuter.
Mats Almgren vid MTA, SÖS har sammanställt en driftshandbok för medicin-teknisk utrustning som används vid prehospital trombolys. Denna kan beställas av honom.

Rolf Karlsten, Akademiska sjukhuset, Uppsala, redovisade varför man ska ha scoring-system. Anledningar är bl a att krav ställs p å att kunna visa nyttan av en viss behandling i förh ållanden till kostnaden, f å möjlighet att utöva forskning och utveckling samt p åbörja kvalitetsutveckling. Dagens hälso- och sjukv ård är evidensbaserad, dvs man m åste kunna visa upp siffror fr ån verksamheten.
Det system som är mest använt i Sverige (och USA) är RAPS (Rapid Acute Physiology Score) som baserar sig p å bedömningen av de fyra parametrarna hjärtfrekvens, medelartärtryck, andningsfrekvens och GCS (Glasgow Coma Scale).

Gunvor Pettersson, Arbetarskyddsstyrelsen, redovisade styrelsens kartläggning av den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom ambulanssjukv ården, presenterad i Arbetarskyddsstyrelsens rapport 1998: 7. Bakgrunden var att signaler inkommit p å bristfällig arbetsmiljö fr ån ambulanspersonal. 3000 enkäter sändes ut och 2217 återkom besvarade, vilket gav en svarsfrekvens p å drygt 74 procent - detta utan n ågon p åminnelse! Kartläggningen p åvisade stora brister, b åde i den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Brister som Arbetarskyddsstyrelsen förutsätter åtgärdas omg ående.

Per-Olof Michell, Försvarets sjukv årdscentrum, Hammarö, var sista föreläsare ut och ämnet var "Debriefing, avlastningssamtal och kamratstöd - State of the Art?". De psykologiska och psykiatriska aspekterna av traumatiska händelser har under slutet av 80-talet och under hela 90-talet tilldragit sig allt större intresse. Ett begrepp som ofta nämns är PTSD (posttraumatiska störningar) och detta kan utlösas av en extrem händelse. Det förefaller som om ett bra omhändertagande av insatspersonal inom ramen för det ordinarie ledarskapet genom avlastningssamtal, kan ha positiva effekter efter traumatiska upplevelser.

Konferensen avslutades med tacktal fr ån FLISA:s ordförande Karl-Axel Ängqvist, SRAG:s ordförande Björn Strömberg, Barbro Naroskyin, CAK och nästkommande arrangör av FLISA-konferensen 2-4 oktober 2000 p å stockholmsmässan, d å i samarbete med SKMF (svensk katastrofmedicinsk förening) samt Jonas Holst, ordförande för organisationskommittén, Landstinget i Värmland.

Ambulansforum/PAM gratulerar FLISA/SRAG till en väl arrangerad konferens. Dock tyckte ambulanspersonal som PAM:s utsände talade med, att det kanske inte var den bästa konferensen som de b åda föreningarna arrangerat, bl a var inte alla föreläsningar/föreläsare helt optimala. Kritik framfördes ocks å mot att mässhallen stängde redan p å torsdagskvällen. Synpunkter som nästkommande konferensledning kanske bör ta till sig?