KÖPENHAMN (Sygeplejersken/A/F) den 19 februari -99
Danska sjuksköterskor skall handla nu, om de vill ha inflytande över framtidens prehospitala akutsjukv ård. Det g år inte längre att satsa p å kortsiktiga lösningar, i form av att skicka ambulanssjukv årdare p å kurser eller vidareutbildning för att ge dem ökad kompetens. Framtidens prehospitala behandling är s å avancerad, att s åväl ambulanssjukv årdare som sjuksköterskor m åste ha en specialutbildning, säger Mats Kihlgren, som är enhetschef vid ambulansenheten, Räddningstjänsten StorGöteborg.

Det krävs utbildning om man skall vara en del av den svenska ambulanssjukv ården. Detta ins åg d åvarande ambulanssjukv årdaren Mats Kihlgren för 10 års sedan. Han ins åg att utvecklingen gick i den riktningen att traditionell ambulanssjukv årdarutbildning inte kommer att räcka till i framtiden. Han följde därför med utvecklingen och utbildade sig till sjuksköterska, och är idag enhetschef vid ambulansenheten, Räddningstjänsten i StorGöteborg.

Mats Kihlgren har idag en god blick och först åelse för den utveckling som den svenska akutsjukv ården har genomg ått de sista 20 åren. En utveckling som har betytt att ambulanssjukv ården har förändrats fr ån att vara en transportorganisation, till att vara en aktiv och offensiv länk i den akutmedicinska kedjan.

Mats Kihlgren fanns bland deltagarna vid den fjärde europeiska hjärt-lungräddningskongressen "�Resuscitation 98"� i Bella Center, där experter i akutmedicin samlades och utbytte erfarenheter. Under konferensen fick Mats Kihlgren möjlighet att prata med sina danska kolleger om sjuksköterskans roll i den prehospitala akutsjukv ården. Och han kunde inte dölja sin förv åning:
- Det verkar som om sjuksköterskorna i Danmark inte riktigt har först ått att det ocks å finns ett arbete utanför sjukhusets väggar som m åste göras. Det räcker inte att patienten möter sjuksköterskan först när han rullar in p å akutmottagningen. Kompetensen m åste ut i det första skedet ­ det vill säga hos patienten ­ för att bli fullt utnyttjad, säger Mats Kihlgren.

Kräver utbildning
- Samma krav ställs p å en kvalificerad behandling, oavsett om patienten befinner sig i hemmet eller p å sjukhus. Behovet av hjälp är det samma, och därför skall behandlingen ocks å vara det, säger Mats Kihlgren.

Men samtidigt bygger framtiden p å s å m ånga nya behandlingsmöjligheter, bland annat prehospitalt EKG och trombolys, att det nödvändigtvis ställs krav p å högre utbildning än vad som finns idag.

Detta är en naturlig konsekvens av den snabba utveckling, som man har sett inom det medicinska omr ådet. Där man förr satsade p å att snabbt transportera patienten till sjukhus, har man idag möjlighet att föra ut behandlingen till patienten. S åledes är det idag inte uteslutande tidsfaktorn som är avgörande. Det beror i lika hög grad p å om den första behandling patienten f år, ligger p å en högre niv å. Därför skall ambulanssjukv ården ses som sjukhusets förlängda arm. Och därför är man tvungen att satsa p å en kvalificerad utbildning för dem som möter patienten först, understryker Mats Kihlgren.

Undvik fackkamp
- Sjuksköterskorna har en stor roll att fylla. Men jag menar att det finns ett fortsatt behov av ambulanssjukv årdare, som behöver en bättre utbildning. De har ofta erfarenheter av arbete p å skadeplats och skall ha ledningsansvaret för det räddningstekniska arbetet, medan ambulanssjuksköterskan skall ta det medicinska ledningsansvaret, säger Mats Kihlgren.

Han hoppas att detta inte leder till en kamp mellan fackförbunden, om vem som först ska möta patienten.
- Det är ett naturligt omr åde för sjuksköterskan att bege sig in p å. Och man kommer inte ifr ån att man möter problem, när man utvidgar sitt omr åde. Men det är viktigt att komma ih åg att det handlar om att rädda liv, säger Mats Kihlgren.

Han har upplevt att ambulanssjukv årdare hävdar att sjuksköterskeutbildningen inte inneh åller tillräckligt mycket om akutsjukv ård. Detta är felaktigt, menar han:
- Sjuksköterskan möter massor av akuta patienter i sitt dagliga arbete. Ta till exempel en sjuksköterska p å en akutmottagning. Om inte hon vet n ågot om akutsjukv ård, vem gör d å det?

Nödvändig planering
Mats Kihlgren menar, att den naturliga vägen till att förbättra den prehospitala akutsjukv ården är att satsa p å en l ångsiktig planering. Det m åste formuleras krav och m ål, s å att man kan säkra att utvecklingen inte hindras inom ambulanssjukv ården.

I Sverige har Socialstyrelsen gjort stora ansträngningar för att höja kvaliteten inom den prehospitala akutsjukv ården. Detta sker bland annat genom att fastställa krav p å att det inom ett par år m åste finnas en sjuksköterska med vid ambulanslarm.
- Det är lättare att äska pengar till utbildning, när det finns ett precist krav och ett datum p å när detta kommer att införas. Detta har verkligen f ått fart p å verksamheten och vi upplever en stor vilja till att tillmötesg å dem, säger Mats Kihlgren.

I takt med ett ökat antal ambulanssjuksköterskor, har man ocks å upplevt en ökande forskning inom omr ådet. Sjuksköterskorna är ivriga att beskriva och dokumentera arbetet. Detta leder till att det forskas om hur kvaliteten skall ökas.
Till skillnad fr ån Danmark och Norge ­ där det främst är läkare som intresserar sig för det prehospitala arbetet ­ har ambulanssjuksköterskorna i Sverige tagit ledningen. Sjuksköterskorna genomg år specialistutbildning för att utbilda sig till ambulanssjuksköterska och det p åg år ett intensivt arbete med att optimera den prehospitala behandlingen, s å att den motsvarar de krav som ställs vid ing ången till år 2000.

Även om den svenska ambulanssjukv ården s åledes kraftigt satsar p å sjuksköterskor, finns det hos Mats Kihlgren inga tvivel ang ående den framtida struktur inom den enhet han är chef för:
- Vi skall ha fler sjuksköterskor och bättre utbildade ambulanssjukv årdare, men jag vill alltid ha en läkare tillgänglig i organisationen - dygnet runt. Oavsett vad som sker, vill jag förvissa mig om att vi har en läkare med full kunskap om organisationen, avslutar Mats Kihlgren.

Text: Jesper Berg
Översättning: Peter Jonasson