Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör alltmer kvalificerade insatser inom ambulanssjukv ården. Det innebär att kraven p å formell kompetens och utbildning inom ambulanssjukv ården m åste öka. Det skriver - i Dagens Medicin den 19/1 -99 - NINA REHNQVIST, överdirektör, och LOUISE STENSNÄS, byr ådirektör, b åda vid socialstyrelsen.

Ambulanssjukv ården blir allt viktigare i modern akutv ård. Snabba och kompetenta insatser vid olycksfall och akuta sjukdomsfall kan vara skillnaden mellan liv och död.

Det finns internationella studier som visar att antalet räddade liv kan ökas med 20 procent om adekvata medicinska åtgärder sätts in inom 30 minuter. Detta är ett av skälen till att socialstyrelsen nu vill ha en kompetenshöjning i ambulanssjukv ården. Det finns flera!

Enligt hälso- och sjukv årdslagen skall landstingen svara för att det finns en sjuktransportorganisation. Denna var tidigare huvudsakligen inriktad p å att hämta och transportera patienter. Verksamheten har successivt utvecklats till en kombination av sjuktransport och v ård och behandling, det vill säga ambulanssjukv ård. Denna utveckling baseras p å insikten om de värdefulla resultat som kan uppn ås om man snabbt p åbörjar hälso- och sjukv årdsinsatser p å hämtplats och under transport.

Den medicinska och medicintekniska utvecklingen möjliggör alltmer avancerade åtgärder i ambulanssjukv ård. Ambulanssjukv ården integreras p å allt fler h åll i landet i sjukhusens akutsjukv ård, dels för att säkra kvalitet och utveckling, dels för att göra ambulanssjukv ården delaktig i den fortsatta behandlingen av patienten.

M ålen för hälso- och sjukv ården är en god hälsa och en v ård p å lika villkor för hela befolkningen. Samhället har satt upp vissa kvalitetskrav för hälso- och sjukv ården för att upprätth ålla god v ård och för att öka patientens säkerhet och trygghet i v ården.

Ett sätt för samhället att upprätth ålla kvaliteten i s åväl den offentliga som den enskilda hälso- och sjukv ården är att ställa särskilda krav p å utbildningen av personalen. Kvaliteten i v ården bestäms ocks å genom reglerna om vilka som är behöriga att utöva vissa yrken. Genom behörighetslagen inskränks rätten att vara verksam p å hälso- och sjukv årdens omr åde genom att endast hälso- och sjukv årdspersonal som genomg ått viss utbildning kan erh ålla särskilda kompetensbevis i form av legitimation. Legitimationens främsta ändam ål är att ge allmänhet och myndigheter upplysningar om en yrkesutövares kompetens och lämplighet att arbeta i det yrke som legitimationen avser.

Svensk ambulanssjukv ård bemannas till stor del av ambulanssjukv årdare med varierande utbildningsbakgrund, fr ån ambulanssjukv årdare med 7­20 veckors utbildning eller undersköterska med p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård till legitimerad sjuksköterska med specialisering i ambulanssjukv ård.

Personal med formell kompetens, det vill säga legitimerade sjuksköterskor, ökar i antal genom att de flesta landsting numera ställer detta som krav vid nyanställning. N ågra landsting har ocks å satsat p å att l åta vidareutbilda delar av sin personal till legitimerade sjuksköterskor. Det är bra och ligger helt i linje med det som socialstyrelsen eftersträvar.

Läkemedelshantering i hälso- och sjukv ård och tandv ård regleras i en särskild föreskrift fr ån socialstyrelsen.

Den legitimerade sjuksköterskan ges möjligheter att av läkare f å ordination att ge läkemedel till patienter utan att kontakta läkaren vid varje enskilt tillfälle. Ambulanssjukv årdare har dels av tradition och dels av brist p å formellt kompetent personal ocks å givits möjligheter att vid behov ge patienter läkemedel enligt en särskild lista.

Socialstyrelsen har p åpekat att detta läkemedelsförfarande m åste användas med stor restriktivitet för att garantera en säker v ård. Det f år heller inte leda till att landstingen inte ser till att man har legitimerad personal ­ där arten av arbetsuppgifter kräver att det skall vara s ådan.

Den snabba medicinska och medicintekniska utveckling som sker inom hälso- och sjukv ård i dag ­ och i ännu större utsträckning i framtiden ­ ger stora möjligheter till alltmer kvalificerade hälso- och sjukv årdsinsatser i det prehospitala omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. Dessa möjligheter återspeglas till exempel i att den läkemedelslista som nämns ovan nu utökas med ytterligare läkemedel (trombolytiska medel) avsedda för kvalificerad medicinsk behandling i samband med akut hjärtinfarktbehandling. Samtidigt ställer detta ocks å större krav p å kompetens och utbildning.

Ambulanssjukv ård är hälso- och sjukv ård och skall därför följa de lagar och författningar som gäller för denna. Läkemedelshantering i ambulanssjukv ården utgör ett undantag till dessa, vilket f ått till följd att m ånga ambulansorganisationer i dag är uppbyggda med personal som saknar formell kompetens för de hälso- och sjukv årdsinsatser som görs. Det är ocks å tänkbart att vissa medicinska åtgärder inte blir vidtagna p å grund av brist p å adekvat sjukv årdskompetens.

Socialstyrelsen framh åller att patienten var han än bor i landet har rätt till att f å tillg ång till hälso- och sjukv ård av samma kvalitet. Det är av största betydelse att de sjukv årdsinsatser som kan och behöver göras ocks å genast kan utföras i ambulanssjukv ården. Alltmer potenta läkemedel med smal terapeutisk bredd kommer till användning redan i det prehospitala omhändertagandet av patienter.

Detta är en utveckling vi säkert kommer att f å ser mera av. Det här ställer krav p å en hög kunskaps- och utbildningsniv å hos personalen. Genom en högre kompetensniv å kan effekterna för patienterna bli positiva och ambulanssjukv ården f år dessutom möjlighet att följa med i den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen.

Sjukv ården utvecklas mot mer specialiserade enheter. Det har lett till större sv årigheter att f å fullgod kompetens p å alla akutsjukhus. Det ökar i sin tur betydelsen av att kunna föra ut medicinsk kompetens till den skadade/sjuke och snabbt föra denna direkt till enheter med för skadan/sjukdomen lämplig specialisering.

Ett effektivt akut omhändertagande handlar inte bara om att rädda liv. Det kan minska lidande och i vissa fall begränsa skadan. Utöver tid och kompetens som viktiga framg ångsfaktorer i det akuta omhändertagandet bör även vikten av ett gott lagarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper nämnas. Ett välutbildat och kompetent lag som har erfarenhet av att arbeta tillsammans med att omhänderta sv årt skadade eller sjuka människor är en resurs som kan vara ytterst avgörande för patientens liv och hälsa.

Det är inte möjligt att kräva av sjukv årdshuvudmännen att omedelbart anställa den mängd personal med formell kompetens som behövs. Socialstyrelsen har därför valt att ge landstingen en överg ångsperiod p å fem år för att kunna uppfylla detta krav. De ambulansorganisationer som önskar fortsätta med avancerad hälso- och sjukv ård m åste allts å utnyttja dessa fem år till att höja den formella kompetensen hos dem som bland annat skall hantera läkemedel.