UPPSALA (A/F) den 17 november -99
Det s k "Rädda hjärnan"-projektet har p åg ått i n ågra år vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala (UAS). Det fungerar s å att ambulansen larmar akuten när den
är p å väg in med en misstänkt strokepatient.

- Meningen var att snabba p å omhändertagandet av patienterna p å akuten till
CT-undersökning. Har patienten en stroke orsakad av propp, samt uppfyller vissa
andra kriterier, kan de f å snabb trombolysbehandling. Tack vare denna, slipper
m ånga patienter bli handikappade med förlamningar, säger Sture Svanljung,
ambulanschef i Uppsala. Det här har inneburit en mindre revolution inom
neurosjukv ården.

Nu har "Rädda hjärnan"-projektet vidareutvecklats genom att utöka
larmberedskapen p å Neurodivisionen vid UAS. En sjuksköterska, kallad SJAS
(StrokeJourAkademiskaSjukhuset), har en personsökare p å sig.
- När ambulanspersonalen hämtar en patient som uppfyller nedanst ående
kriterier, larmas SJAS genom ambulansens dator (MobimedNI). Hon kan d å ta
kontakt med berörd ambulanspersonal per mobiltelefon och vid behov inhämta fler
uppgifter om patienten, säger Sture Svanljung.

SJAS möter ambulansen p å akuten och tar hand om patienten direkt. Efter en
kortare intervju av patienten/medföljande, bestämmer sjuksköterskan om det är
en misstänkt stroke. I de fallen tas patienten, utan väntetid, till röntgen och
f år genomg å en prioriterad CT-undersökning. Om proppmisstanken bekräftas,
transporteras patienten till NIVA för trombolysbehandling. Det här ger en
obruten v årdkedja när det är som bäst, vilket ger stora fördelar för en
patientgrupp som tidigare varit l ågprioriterade i akutsjukv ården.

Följande kriterier används när ambulanspersonal larmar SJAS:

Patienten var frisk, dvs fri fr ån strokesymtom, mindre än fyra timmar sedan och har en eller flera av nedanst ående symtom:
- kan inte lyfta benet p å drabbade sidan fr ån b åren
- kan inte lyfta den drabbade armen över axel (liggande eller sittande)
- kan inte tala