LINKÖPING (A/F) den 13 december -98
Vid en yrkesträff för ambulanssjukv årdare i Linköping i onsdags ställdes farh ågor fr ån flera h åll om att Socialstyrelsens nya krav p å sjuksköterska vid läkemedelsadministrering kan knäcka verksamheten och hota patienterna.
- Hur ska alla ambulanssjukv årdare kunna utbildas inom den här tidsramen? Det kommer att bli ett jätteproblem, säger ombudsman Per Rudin p å Svenska kommunalarbetarförbundet, SKAF till Östgöta Correspondenten.

SKAF f år starkt stöd av chefen för ambulanssjukv ården i Östergötland, Bror G årdelöf. Han anser att tidsramen för att alla ska kunna genomföra kompetensutbildningen utan störningar i verksamheten bör förlängas till minst 10 år.
- S å är läget åtminstone i Östergötland, där vi i dag har 25 legitimerade sjuksköterskor av totalt 165 anställda, säger Bror G årdelöf till Östgöta Correspondenten.

Extern rekrytering saknas tydligen i östgötaperspektivet. En annan intressant fr åga är om Östergötland speglar resten av Sverige? Material fr ån 1997 visar att cirka 50% av landstigen inte skulle f å n ågra större problem med att inom fem år anpassa sin verksamhet efter Socialstyrelsen krav. 25% behövde ytterligare ett par år och n ågra f å angav 10 år. Diagrammet här under visar hur situationen s åg ut för mer än ett år sedan:

I de f åtal landsting där l ångsiktig planering för införande av sjuksköterskekompetens - medvetet eller omedvetet - undvikits, är det kanske mer fr ågan om att ledarskapskompetensen inte är adekvat?

I en projektrapport i serien "�Aktiv Uppföljning"� fr ån Socialstyrelsen 1997, framförs kritik mot att ambulanssjukv ården i Östergötland inte har myndighetens riktlinjer som underlag för l ångsiktig utveckling. Rapporten konstaterar:
"Visserligen uttrycks en vilja för att ha en hög kompetens bland ambulanspersonalen - samtidigt som det inte sägs vara självklart med en kompetenshöjning. N ågon i Östergötland menar ocks å att m ånga har "�hängt upp sig p å sjuksköterskor"� i verksamheten. Det framförs ocks å ett krav p å återkommande fort-/ vidareutbildning som en förutsättning för att ambulanssjukv årdarna skall kunna beh ålla de delegeringar fr ån chefsöverläkaren som ger dem rätt att utföra särskilt kvalificerad behandling. Detta kan tolkas som att det inte föreligger n ågon högre ambition om att öka antalet sjuksköterskor i verksamheten"�.

I Norrköping ans åg ambulanssjukv årdarna att de inte fick användning för sina kunskaper och delegeringar när det fanns en akutbil med anestesisjuksköterska. Ambulansläkare Bror G årdelöf synes ha accepterat det klagom ålet och i skenet av att f å en likvärdig organisation (kompetens) i hela Östergötland, s åg han till att akutbilen togs bort vid årsskiftet 1995/96. I samband med borttagandet förklarade G årdelöf att skillnaden mellan det omhändertagande, som kunde ske med respektive utan akutbilens insats blev allt mindre när delegeringarna utökades. Övrig kompetens och kvalitet i sjukv årdsarbetet tycks ha tillmätts underordnad betydelse om ett antal delegerade läkemedel skulle vara enda skillnaden"�

Trombolysbehandling har utförts av ambulanssjukv årdare i Östergötland. Trots att detta förfarande varit i strid med gällande författning. Ambulanspersonalen i Linköping uppvaktade tidigare i år d åvarande socialminister Margot Wallström. Budskapet var tydligt och överlämnades bland annat skriftligt till ministern.
- Vi närmar oss millenniumskiftet och socialstyrelsen har fastnat i sitt mantra, fem år delegeringar bort, formell kompetens, fem år delegeringar bort, formell kompetens. Detta eviga förlegade tjatande om sjuksköterskor i ambulanssjukv ården. Hela ambulanssverige skrattar åt denna kollos p å lerfötter, skrev ambulanssjukv årdare Lennart Karlsson.

Det torde vara mycket liten risk att Sveriges näst sämsta landsting, beträffande införande av sjuksköterskekompetens i ambulanssjukv ården, skulle kunna p åverka tidsramen p å fem år. Socialstyrelsens, socialministerns och en hel del av landstingens uppfattning talar emot detta. De yrkeskategorier som skall finnas inom ambulanssjukv ården är enligt Socialstyrelsen precis samma som inom den övriga akutsjukv ården.
- Den personal som behövs i svensk ambulanssjukv ård är den legitimerade läkaren, den i ambulanssjukv ård specialiserade legitimerade sjuksköterskan och undersköterskan med p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård. Samtliga yrkeskategorier med gedigen praktisk erfarenhet fr ån hela akutomr ådet, säger byr ådirektör Louise Stensnäs.