STOCKHOLM (A/F) den 26 november -98
Socialminister Lars Engqvist hann knappt tillträda förrän han blev flitigt uppvaktad av ambulanssjukv årdare fr ån olika h åll i landet. Budskapet var tydligt och upprört. L åt rätten att f å delegera oss vara kvar. Bland annat har ambulanssjukv årdare i Kramfors skrivit att man nu plötsligt har dragit in rätten att ge Teofyllamin och Atrovent och man vill ha Socialministerns hjälp.
- Kan du p å ett enkelt sätt förklara för oss och v år ambulansöverläkare Tomas Blomberg i Sundsvall vad vi ska säga när vi nästa g ång kommer till en av dessa astmapatienter som endast kan väsa fram ordet teofyllamin över sina bl å läppar, skriver ambulanssjukv årdare Staffan Johansson i Kramfors.

Ambulanspersonalen i Boden har ocks å uppvaktat och även engagerat tv å riksdagsmän, Lennart Klockare och Ola Rask (b åda s), vilka har motionerat om att det är angeläget att avvakta p åg ående forskningsresultat innan förändringar vidtas av ambulanssjukv årdens bemanning. Forskningen riksdagsmännen talar om är den, av Svenska Kommunalarbetarförbundet beställda studie, som professor Britt Johansson i Göteborg skall genomföra. Resultatet i deras ögon förefaller redan vara klart.
- Denna forskning kan komma att visa p å behov av en helt ny utbildning för ambulanssjukv ård i Sverige, skriver Lennart Klockare och Ola Rask.

Men Socialministern l åter sig inte p åverkas. Han p åpekar att Socialstyrelsen har givits rätten genom ett bemyndigande att självständigt besluta om förskrifter för ambulanssjukv ården.
- Varken regeringen i sin helhet, enskilda statsr åd eller departementen har s åledes n ågra lagliga möjligheter att p åverka utformningen av Socialstyrelsens föreskrifter. Detta hindrar dock inte att mina medarbetare p å Socialdepartementet kontaktar Socialstyrelsen för att f å information om hur fr ågan handläggs, vilket ocks å har skett, säger socialminister Lars Engqvist.

Socialstyrelsen har redovisat sin syn p å ambulanssjukv ården i ett meddelandeblad (svensk ambulanssjukv ård 1997, nr 8/98). Socialstyrelsen anser att kraven p å den personal som meddelar v ård och behandling vara lika stora inom ambulanssjukv ården som inom all annan sjukv ård. För mera medicinsk kvalificerade uppgifter i ambulanssjukv ård behövs liksom inom den övrig hälso- och sjukv ård mer omfattande medicinska kunskaper. I linje med denna grundläggande inställning ligger ett förslag om att den möjlighet som finns idag för icke legitimerad personal att administrera läkemedel skall upphöra efter en överg ångsperiod.

Samtidigt framh åller Socialstyrelsen att ambulanssjukv ården är i m ånga sammanhang en komplex verksamhet med stora krav p å b åde medicinsk och teknisk kompetens. Personal med olika kompetens är nödvändig för en väl fungerande ambulanssjukv ård. De b åda yrkesgrupperna ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukv årdare tillför var och en ambulanssjukv ården nödvändig kunskap och erfarenhet. Framtidens ambulanssjukv årdare bör ha stora möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll med den snabba utveckling som bl a sker p å den medicintekniska sidan. Det är dock alltid, ur säkerhetssynpunkt, den som har den högsta medicinska kompetensen som tar hand om patienten med akuta sjukv årdsbehov.

Socialministern anser att det är rimligt att ambulanspersonalens kompetens höjs i takt med att ambulanssjukv ården utvecklas och blir mer omfattande. Samtidigt som det är viktigt att de som idag arbetar inom ambulanssjukv ården och som inte uppfyller framtida kompetenskrav ges möjlighet att vidareutbilda sig.
- Detta är i första han en fr åga för landstingen som är huvudmän för ambulanssjukv ården, säger Lars Engqvist.

Kenneth Karlsson