STOCKHOLM (A/F) den 24 november -98
Det förekommer en mängd osakliga rykten om hur utbildningen skall se ut för ambulanssjukv årdens personal i framtiden. Ryktena kan vara mycket riskabla om de skapar förhoppningar, eller oro som i b åda fallen kan vara helt ogrundade. Det finns ocks å risk att omedvetna eller medvetna missförst ånd av de framtida kraven leder till att nödvändiga åtgärder och förändringar skjuts upp ytterligare. Detta förvärrar problemen när åtgärderna m åste forceras tidsmässigt.

I avsikten att klarlägga förutsättningarna för olika utvecklingslinjer har PAM bett Louise Stensnäs - som är ansvarig för ambulanssjukv ård p å Socialstyrelsens beredskapsenhet - svara p å de vanligast förekommande fr ågorna. Vi är övertygade att v åra läsare har nytta av dessa svaren och att de bör begrundas noga.

1. Finns det n ågra andra omr åden av sjukv ården än ambulanssjukv ården där det för närvarande utreds nya "behörighetsniv åer" utöver de hittills etablerade?

"Vad jag vet s å finns det inte n ågra omr åden där nya behörigheter utreds och lär väl inte göra p å bra länge eftersom regeringen s å sent som i v åras lämnade propositionen 1997/98:109 om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukv årdens omr åde till riksdagen. Behörighetskommitten har ju arbetat i flera år och utrett dessa fr ågor och bland mycket annat som föreslogs s å var det fyra väl etablerade yrken som fick legitimation. Det uttrycks bland annat att yrkets inneh åll är avgörande för att komma ifr åga för legitimation. Det skall bl.a. ha en viss bredd. Man vill ocks å att kretsen av legitimerade yrkesutövare inte bör göras för vid."

2. Ser Ni n ågot behov av n ågra nya "behörighetsniv åer" inom sjukv ården i Sverige?

"Det m åste vara hälso- och sjukv årdens utveckling som visar om det uppst år n ågra s ådana behov."

3. Finns det n ågra nya behörighetsniv åer inom sjukv ården som blir aktuella generellt inom EU?

"Ingenting s ådant har n ått mina öron. Det är ju en stor marknad. Men i legitimationskriterierna i proppen sägs uttryckligen att man m åste beakta yrkets internationella förh ållanden. Sverige m åste för att kunna utnyttja den fria arbetsmarknaden inom EU se till att de nationella utbildningarna uppfyller kraven som ger ett ömsesidigt godkännande av kompetensbevis."

4. Vilka är fördelarna, enligt Er, med en särskild behörighet enbart för ambulanssjukv årdare (dvs som ej bygger p å kompetens som leg sjuksköterska)? Vilka är nackdelarna?

"För att kunna svara p å ett seriöst sätt m åste utbildningsplaner för de tv å utbildningarna studeras och jämföras. Socialstyrelsen anser inte att det föreligger n ågot behov av en särskild s ådan behörighet. Socialstyrelsen hävdar att i svensk ambulanssjukv ård behövs den legitimerade läkare, den i ambulanssjukv ård vidareutbildade legitimerade sjuksköterskan och undersköterskan med p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård."

5. Hur g år det till, och vilka åtgärder behövs, för att införa en s ådan ny behörighetsniv å för ambulanssjukv årdare?

"Antagligen att regeringen intresserade sig för fr ågan och gjorde en särskild utredning. Det handlar om en mycket l ång process och det finns inte idag n ågot som helst stöd för n ågot s ådant fr ån departementets h åll. Socialministern g år helt p å Socialstyrelsens linje och har just skriftligt uttryckt att det är viktigt att kompetensen höjs i takt med utvecklingen av ambulanssjukv ården, att den jämställs med all annan hälso- och sjukv ård och att det är ambulanssjuksköterska och ambulanssjukv årdare som skall utgöra personalen i svensk ambulanssjukv ård (utöver vid behov läkare först ås)."

6. Skulle de som har s ådan behörighet även kunna f å behörighet att tjänstgöra som sjuksköterskor p å akutmottagning, p å anestesi- och intensivv årdsavdelningar, p å andra akutavdelningar eller inom primärv ården?

"Det skulle överhuvudtaget vara stora begränsningar med en s å smal och specialinriktad utbildning. Man kan ju ocks å fr åga sig varför man skulle arbeta som sjuksköterska när det är just det man inte vill vara och det g år inte heller. Det gör just en s ådan utbildning s å begränsande i alla möjliga sammanhang."

7. Vad skulle i s å fall krävas i form av utbildning jämfört med utbildningen för leg sjuksköterskor?

"Man m åste jämföra kursplanerna men det skulle väl handla om ganska stora kompletteringar för att f å en sjuksköterskelegitimation. Om det nu överhuvudtaget g år att göra s å?"