TOREKOV (A/F) den 3 november -98
"Svikt av vitala funktioner", med Hans Renck som huvudförfattare har kommit ut i en ny och kraftigt omarbetad upplaga. De tidigare upplagorna var direkt fokuserade p å patofysiologi hos patienter med trauma eller kirurgiska sjukdomar. Inneh ållet i denna nya upplaga har breddats och moderniserats och synes vara väl anpassat till m ålgruppen. Likväl h åller boken fortfarande fickformat!

De tidigare upplagorna har rönt stor uppskattning bland unga läkare och sjuksköterskor och de gjorda bearbetningarna gör den till en ännu mer fullvärdig handbok inom ämnet. Boken kan med fördel även användas av t ex intresserade ambulanssjukv årdare! Inneh ållet omfattar ett flertal av s ådana akuta tillst ånd, som kan leda till svikt av vitala funktioner med översiktlig beskrivning av den teoretiska bakgrunden, behandlingsanvisningar och praktiska tips. Hans Rencks inledning av traumaavsnittet kan st å som n ågot av en programförklaring:

"Medicinsk grundutbildning är huvudsakligen inriktad mot diagnostik och behandling av icke-akuta tillst ånd p å sjukv årdsinrättningar under kontorstid. Inte minst under AT ställs unga läkare i situationer d å de ensamma m åste ta avgörande beslut om diagnos och terapi av skadade eller akut sjuka patienter när äldre och mer erfarna kollegor inte finns tillgängliga p å sjukhuset för r åd och hjälp. Ännu i början av nittiotalet stod AT- läkare eller ST- läkare med mindre än tv å års erfarenhet ensamt ansvariga för det primära omhändertagandet av patienter med sv åra skador vid tre fjärdedelar av v åra länsdelssjukhus, en tredjedel av länssjukhusen och en tiondel av regionsjukhusen. De senare årens besparingskrav har sannolikt lett till att AT-läkare f ått axla ett än större ansvar under jourtid.

Sv åra kroppsskador är ett av det västerländska samhällets stora gissel vars relativa betydelse med avseende p å mortalitet och arbetsoförm åga ökar i takt med att behandlingen av andra tillst ånd blir allt mer framg ångsrik. S å till exempel medför skador genom olycksfall förlust för v årt samhälle av fler yrkesverksamma år än cancer och hjärtsjukdomar sammantagna. I Sverige omkommer fler än 3.000 individer varje år i olyckor och 140.000 skadas s å sv årt att de m åste v årdas p å sjukhus. Samhällets totala kostnader för dessa personskador belöper sig till ca en procent av bruttonationalprodukten vilket motsvarar ca tio procent av de totala sjukv årdskostnaderna.

Profylax är alltid bästa terapi och samhällets satsningar p å till exempel arbetarskydds- och annan lagstiftning, vägutbyggnadsprogram och bilbälteslag har varit framg ångsrika. Den industriella omstruktureringen har slagit ut m ånga riskfyllda arbetsplatser. Men hur st år sjukv ården rustad för att ta hand om offren för de olyckor som trots allt inträffar?

Utbyggnaden av ambulans- och helikopterverksamheten i Sverige för transport av sv årt skadade eller sjuka ligger i vissa avseenden efter m ånga andra länder. V år traumav ård är p åtagligt decentraliserad med i n ågra fall l åg erfarenhetsgrad hos de läkare som st år i främsta mottagarledet. Tveklöst uppfylls i m ånga fall inte den medicinska grundutbildningens m ål att förbereda studenten för AT som för l ångt de flesta de facto innebär ett odelat ansvar för primär handläggning av akuta, sv åra trauma- och sjukdomsfall med sviktande vitala funktioner! Under senare år har vidareutbildning i traumasjukv ård (advanced trauma life support, ATLS) för läkare och sjuksköterskor tagit fart och rönt ett stort intresse.

När verksamheten m åste förläggas till olycksfallsplats utanför sjukhuset försv åras situationen ytterligare av begränsade resurser, mörker, kyla och allmänt ovana förh ållanden. Samtidigt är kvaliteten p å det primära omhändertagandet av avgörande betydelse för utg ången av det enskilda fallet. Utbildning i prehospital trauma life support (PHTLS) har nyligen p åbörjats i Sverige."

Kenneth Karlsson